Svampbekämpning i höstraps |
| | |
|
|
Svampbekämpning i höstraps |
Svampbekämpning i höstraps riktas i första hand mot bomullsmögel. Regn veckorna före, under och efter blomning ökar risken för angrepp. Det hittills torra vädret i stora dela av området har missgynnat bomullsmöglet. Förebyggande bekämpning, som får ses som en försiktighetsåtgärd, görs när rapsen är i full blom. En riskbedömning där vädret, beståndets frodighet och tidigare angrepp tas i beaktande kan vara en vägledning inför bekämpning.
Tidigare växtskyddsbrev | | | | |
Svampbekämpning under blomningen har effekt mot flera svampsjukdomar som bomullsmögel, svartfläcksjuka och gråmögel. Det är bomullsmögel som bekämpningen främst riktar sig mot, eftersom det är den mest betydande av sjukdomarna. Bomullsmögel kan bekämpas effektivt genom sprutning, men behandlingen måste sättas in förebyggande med riskvärdering som grund.
| | | | |
Bomullsmögel är en växtföljdssjukdom och svampen bildar sklerotier, vilkroppar, som kan överleva upp till 8–10 år i marken. Bomullsmögel har en mycket vid värdväxtkrets. Förutom oljeväxter angrips många tvåhjärtbladiga växter som ärter, bönor, klöver, potatis och morötter samt flera ogräs. Vid gynnsam väderlek, fuktig markyta och jordtemperatur över 7-10 °C, gror sklerotierna och bildar apothecier. Därifrån sprids sporer som kan infektera den blommande rapsen. Vid varm och fuktig väderlek kan apothecier bildas inom några dagar, vid kallare väder tar det längre tid. Faktorer som ökar risken för bomullsmögel: - Regnig väderlek före, under och även i slutet av blomningen
- Utdragen blomningsperiod
- Täta och frodiga bestånd som håller markytan fuktig
- Starka angrepp på fältet när oljeväxter odlades tidigare
- Tidigare angrepp i fältet vid odling av potatis, klöver, morötter eller ärter
- Närhet till fält med starka angrepp tidigare år eftersom sporer kan spridas kortare sträckor med vinden
| | | | | Skördepotentialen samt hur frodigt beståndet är, är viktiga parametrar att ta med när en riskbedömning för bekämpning görs. Många rapsfält i regionen ser fina ut med god skördepotential men variationen är stor och det förekommer även fält med sämre bestånd.
| Försöksresultat Resultaten från svampförsöken är varierande och i många fall svårtolkade. Även små angrepp av bomullsmögel har gett bra merskördar. Detta kan bero på är att många preparat även ger viss förgröningseffekt, förbättrar stjälkstyrkan eller att det kan ha funnits andra svampsjukdomar som bekämpningen har haft effekt på. | | | | Figur 1. Höstraps, skördeökning (kg/ha) av svampbekämpning i full blom, 88 försök 1997–2024 i Skåne. Bekämpning har gjorts i full blom med hel dos av olika produkter genom åren (Rovral 1997–2002, Cantus 2003–2016, Pictor Active 2017–2020 och Propulse 2021–2024). |
Andelen lönsamma bekämpningar varierar mellan ca 40 och 70 procent i höstraps i prisintervallet mellan 3 och 7 kr/kg frö. Höjs fröpriset med en krona ökar andelen lönsamma bekämpningar med ca fem procentenheter i samma prisintervall. Underlaget är beräknat på officiella försök från 2005 och framåt, från hela Sverige. Angreppsgraden i försöken är mycket varierande mellan åren.
| | Figur 2. Andelen svampbekämpningar i försök som visat på lönsamhet för svampbehandling vid blomning för vår- respektive höstraps, vid fem olika fröpriser. | En eller två behandlingar Effekten av svampbekämpning håller ca två veckor vid användning av reducerade doser och ca tre veckor vid fulla doser. Både svenska och danska försök visar att en behandling i full blom oftast har varit bäst. I de enstaka fall där det har varit lönsamt med två behandlingar, har det varit vid fuktiga förhållanden under en utdragen blomning och vid högt smittotryck. RekommendationDet finns ingen riskvärdering som med hög säkerhet kan avgöra i vilka fält som det finns bekämpningsbehov mot bomullsmögel. Svampbekämpning får därför betraktas som en försiktighetsåtgärd. Använd riskfaktorerna ovan som en vägledning och bekämpa om flera riskfaktorer är uppfyllda, främst nederbördsmängder och tidigare angrepp i fältet. Preparat I första hand: - Pictor Active 0,6–1,0 l/ha
- Propulse 0,7–1,0 l/ha
- Revydas 0,7–1,0 l/ha
- Zenby 0,4 l/ha + protiokonazolpreparat (Proline m.fl.) 0,4–0,45 l/ha
Zenby får inte användas senare än i DC 65 (full blom). Det finns flera ytterligare alternativ att välja bland där man kan kombinera olika ämnesgrupper med liknande effekt, som SDHI-medel, triazoler och strobiluriner. Vid hög risk för stora angrepp använd den högre dosen. I tyska försök visar större vätskemängder bättre effekt. Tidpunkt Full blom, DC 65. När hälften av blommorna på huvudskottet är utslagna och de första kronbladen börjar falla är plantorna i full blom. Preparaten har effekt 2–3 veckor och det är därför viktigt att bekämpningen inte sker för tidigt. Vid bekämpning efter DC 65 bör man beakta att körskadorna ökar eftersom rapsen fortsätter att växa. Försök att anpassa bekämpningstidpunkten i fält med med ojämn blomning men bibehållen avkastningspotential så att största möjliga andel kronblad träffas vid behandling. | | | | | | | | | | | Hur kan vi förpacka information om relevanta ämnen så att den tilltalar och är till nytta för dig?
| Vi på rådgivningsenheterna på Jordbruksverket vill ge dig chansen att påverka hur vi sprider och förpackar vår information. Svara på några frågor genom att trycka på knappen nedan senast 27 april. Rådgivningsenheterna på Jordbruksverket inkluderar
verksamhet inom Växtskyddscentralerna, Greppa Näringen, Mångfald på slätten och
kompetensutveckling inom ekologisk produktion, biologisk mångfald i ängs- och
betesmarker och grundvillkor samt rådgivning inom bihälsa. | | | | | | | |
Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
|
| | |
|
|
