Lättnader i regleringen av viruset ToBRFV

Tomato brown rugose fruit virus, ToBRFV är inte längre reglerat som karantänskadegörare men det finns fortfarande kvar en viss reglering av viruset. De här nya reglerna gäller från och med 1 januari 2025:

Växter för plantering (även utsäde) av arterna Solanum lycopersicum L. (och hybrider av dessa) samt Capsicum annuum L. (annat än utsäde av en sort som är känd för att vara resistent mot ToBRFV) får inte förflyttas om de är smittade av ToBRFV. Tröskelvärdet för de här växtarterna är 0%.

Det är med andra ord tillåtet att låta smittade plantor stå kvar i en odling och plocka och sälja frukterna från dem. Man behöver inte heller anmäla till Jordbruksverket om man misstänker att man har smittade plantor i sin odling, men man får inte skicka vidare eller sprida angripet förökningsmaterial eller utsäde.

Det finns snabbtester för ToBRFV och vi på växtskyddscentralen kan också hjälpa till med en del testning. 

Ödem, intumescence och guttation -ska inte förväxlas med skadegörare eller sjukdomar

Det finns några dramatiska symtom på växter som inte är orsakade av skadegörare och som kan dyka upp till exempel på våren när det är brist på ljus eller när svängningarna i vattentillgång och luftfuktighet är stora.

Intumescence (svenskt namn saknas)beror främst på brist på UV-ljus. Den ger samma typ av skada som ödem, båda handlar om att cellerna sväller och bildar bulor eller spricker. Det är också ungefär samma växter som drabbas av båda fenomenen. För intumescence verkar symptomen lika gärna komma på översidan som på undersidan av bladen och de kan komma även direkt på bladnerverna. På till exempel Cleome är intumescence ganska vanligt tidigt på säsongen men när det blir ljusare eller när plantorna kommer ut på friland så brukar de nya bladen vara symtomfria.

I litteraturen skiljer man inte alltid på ödem och intumescence och det kan var svårt även i praktiken eftersom symtomen kan vara så lika. Vissa växtslag kan vara känsligt för båda fenomenen. Till exempel verkar tomat drabbas av båda. Tomat, och släktingen tomatillo, är exempel på växter som kan reagera med väldigt dramatiska symtom i form av snabbt bildade stora hål i bladen.

Typiskt för både ödem och intumescence är att de är tillfälliga störningar och så fort vädret och klimatet i odlingen förbättras så blir nytillväxten symtomfri.

Guttation är ett närliggande fenomen som inte behöver leda till skador och som är vanligare från sensommar och framåt. Här handlar det inte om cellsprängning utan här pressas vätska ut i form av droppar från växtens celler. Guttation beror främst på att rötterna har tagit upp mer vatten än vad plantan behöver, till exempel om det är överskott av vatten i substratet, eller om plantan inte kan hålla igång sin cirkulation med hjälp av avdunstning för att den relativa luftfuktigheten ligger nära 100%. Plantan kan då göra sig av med överskottet av vatten genom att pressa ut det genom specialiserade celler som till exempel sitter i bladkanten. Guttation ökar risken för angrepp av sjukdomar som gynnas av bladfukt. När vätskan torkar in kan det bildas fläckar av de mineraler eller andra ämnen som fanns i vätskan och i vissa fall kan växten skadas kemiskt av innehållet i vätskan medan den torkar in.

Risken för guttation kan minskas till exempel genom en balanserad gödsling, att hålla nere luftfuktigheten och att undvika att vattna på kvällen.

Digital sprutjournal blir krav den 1 jan 2026

Från och med 1 jan 2026 måste sprutjournalen föras digitalt. Med digitalt menas, i det här sammanhanget, att dokumentationen ska föras i ett digitalt läsbart format, exempelvis i en excelfil, eller i något annat lämpligt program. En bild är med andra ord inte digitalt läsbar. Ett alternativ är att välja någon typ av tredjepartslösning, såsom Näsgård eller Dataväxt. Dessa program är dock inte anpassade för växthusproduktion och är därför i dagsläget inte aktuella. Det kommer att tas fram en myndighetsmall men det finns ingen klar mall än.

Detta ska dokumenteras digitalt från och med 2026-01-01

• Plats
• Gröda, (med EPPO-kod, om den finns för grödan)
• Datum tidpunkt
• Sprutförare (kan ev. även omfatta andra som är delaktiga i växtskyddsarbetet)
• Syfte
• Preparatnamn + Registreringsnummer
• Dos
• Fasta skyddsavstånd
• Anpassat skyddsavstånd
• Blommande vegetation
• Karenstid
• Skördedatum
• Övriga försiktighetsåtgärder
• Utvecklingsdatum – kopplat till BBCH stadie
• Typ av användning (exempelvis; utomhus, växthus, tunnel, betning)
• Storlek, yta eller mängd (vilken yta har behandlats, vilket fält/vilken växthusdel eller hur många kg frö har betats)