Nr. 29 Förebygg
majsskadegörare genom att kontrollera fälten.
Bästa sättet att få en
uppfattning om eventuell förekomst och angreppsgrad av skadegörare i majs är
att kontrollera fälten. Angrepp av majsmott kan bland annat visa sig som
knäckta stjälkar med borrhål i. Plöj ner stubben väl för att stoppa majsmottet.
Plöjning hjälper också mot bladfläcksvampar och fusariumangrepp (stjälkröta och
kolvfusarios). Är det mycket angrepp odla inte majs på fältet nästa år. Majssoten
har ingen betydelse för djurens hälsa eller mjölkkvaliteten men kan påverka
fodervärdet negativt vid större angrepp.
Bild 1. Larv av
majsmott i majsstjälk. Foto: L. Aldén, VSC Landskrona.
Kontrollera fälten för majsmott
Majsmottet är en av de allvarligaste
skadegörarna i majs i världen. Den ger skördeproblem genom liggmajs och kan öka
Fusariumangrepp (stjälkröta och kolvfusarios). Kvalitetsproblem i sockermajs
och skördeminskning vid kraftiga angrepp förekommer också. I Sverige är angreppen
fortfarande begränsade och vanligtvis inte något problem. Det finns dock
undantag, framförallt i kvalitetsproblemen i sockermajs samt när det är
kraftiga angrepp i ensilagemajs. Växtskyddscentralernas inventeringar visar att
majsmottet förekommer allmänt i områden där det odlas majs. Angrepp av
majsmottets larver kan nu ses ifält i vårt område. Risken att mottet uppförökas
ytterligare är stor. Det är därför mycket viktigt att kontrollera majsfälten
för förekomst och angreppsgrad. Titta efter knäckta stjälkar samt borrhål och
borrmjöl på stjälken och i kolvarna. Om fältet kontrolleras efter skörd går det
ibland att se larvernas ingångshål i stubben.
Det är nu medan populationen fortfarande är liten som det går att
begränsa majsmottet. Uppförökas den visar erfarenheter från andra länder att
den är mycket svår att kontrollera.
Majsmottets
larv äter sig in i majsens stjälk (bild 1). Där gnager den gångar som gör att
plantorna brådmognar och kan brytas av. Larven kan också äta sig in i kolvarna.
Typiskt är att stjälken knäcks så att övre delen av plantan hänger ner. Ett
annat tecken på angrepp är borrmjöl och borrhål på stjälkar och i kolvar, (bild
2). Även rödaktiga stjälkar kan vara ett tecken på angrepp. Larven går ofta att
hitta nära borrhålet om man skär upp plantan.
Bild 2. Knäckt stjälk
med borrmjöl på grund av majsmottlarv.
Notera även den rödfärgade stjälken. Foto:
L. Aldén, VSC Landskrona.
Förebyggande bekämpning enda möjligheten
Förebyggande åtgärder har visat sig vara
det mest effektiva bekämpningssättet mot majsmottlarverna och det enda sättet
att hålla skadegöraren på en acceptabel nivå. Majsmott går att bekämpa kemiskt
men det är mycket svårt att hitta rätt bekämpningstidpunkt. Se ytterligare
information i växtskyddsbrev
nr 8.
Åtgärder
Plöj väl så stubben hamnar minst 10 cm ner i jorden. Majsmottet kläcks i juni
så man kan plöja vår eller höst.
För att lyckas med plöjningen, kör sönder stubben innan. Det ska inte finnas
oskadade stjälkdelar med en nod i varje ände. Sönderkörning ensamt räcker inte
pga nedtryckta stubbrester i spår och biten längst ner är liten och svår att
köra sönder.
Vid sen skörd, t.ex. i kärn- och kolvmajs, är det extra viktigt att plöja
väl, eftersom risken är större att larverna hunnit långt ner i stjälkarna och
inte skadas vid skörden.
Odla majs i växtföljd. Majsmottet är oftast vanligare i fält där majs odlas i
monokultur, men majsmotten kan även flyga till intilliggande fält.
Bild 3. Majsbladfläcksjuka
trivs i höga temperaturer och är den som kan påverka avkastningen mest om den
väl utvecklas. Foto: G. C. Nielsen, SEGES, Danmark.
Bladfläcksvampar
Det är ovanligt med stora angrepp av
bladfläcksvampar. Enstaka angrepp av majsbladfläcksjuka (bild 3) som kräver högre
temperaturer (20-28˚C) har noterats i de fält som växtskyddscentralen graderat
i år. Majsögonfläcksjuka som trivs bäst vid svalt väder (14-17˚C), (bild 4), har
noterats i låga nivåer i enstaka fält. Får majsen starka angrepp av
bladfläcksvampar kan man byta fält eller vara noga med att plöja ner
skörderester.
Bild 4. Majsögonfläcksjuka
har lägre temperaturkrav än bladfläcksjuka. Foto: S. Furenhed,
Jordbruksverket.
Bild 5. Stjälkröta är
en form av fusarium, Foto: L. Aldén, VSC Landskrona.
Fusarium
Växtskyddscentralens inventeringar av skadegörare i
majs visar att enstaka angrepp av fusariumsvampar finns i ett fåtal fält.
Torkstress ger ofta större angrepp. Fusarium ger stjälkröta (bild 5) med
brådmognad och stjälkbrytning som följd. Som en rosa-vit beläggning på kolven
kallas den kolvfusarios (bild 6). Fusarium bildar toxin. Giftet är allvarligast
för enkelmagade djur men är antagligen en onödig belastning även för idisslare.
Byt fält om majsen är starkt angripen. Det är också bra att plöja ner alla
växtrester. Undvik vete efter majs. Så inte vete där kraftiga angrepp av
fusariumsvampar förekommit i majsen.
Bild 6. Majsplanta
angripen av majssot. Foto: L. Aldén, VSC Landskrona.
Majssot- ingen betydelsefull skadegörare
Majssot
har påträffats i ett fåtal fält (bild 6). Majssot sprids via sporer i jorden och
kan överleva där i 6-10 år vilket gör att smittan blir jordbunden och svår att
bekämpa med hjälp av växtföljden. Vanligtvis blir det bara betydande angrepp de
år jordtemperaturerna är höga och när torka följs av kraftig nederbörd.
Enligt tyska försök har majsensilage som varit infekterat
med majssot inte haft några negativa effekter på hälsan hos mjölkkor. Inte
heller mjölkkvaliteten påverkas. Däremot kan fodervärdet påverkas negativt, om
det bildas mycket majssot istället för kärnor i kolvarna. Då majs som
innehåller mycket majssot kan ha ett lägre fodervärde kan den eventuellt
ensileras separat och ges till ung- och köttdjur.
Bild 7. Fritfluga
skadar huvudskottet och ger plantor med sidoskott. Foto: Linda af Geijersstam, VSC Kalmar.
Fritfluga ger plantor med sidoskott
I utsatta lägen såsom skogsbygd och i sent sådda
fält där det är skyddat, varmt och vindstilla när majsen har 1,5 blad kan
fritflugan behöva bekämpas med pyretroid.
Nu är sista chansen att följa upp om det funnits behov av bekämpning. Fritflugelarven
gnager av huvudskottet och ger majsen flera sidoskott (bild 7). Fritflugan kan
också ge en inkörsport till majssot.
Säkert växtskydd och dess webbplats avvecklas
I användningsvillkoren för växtskyddsmedel finns ofta krav
på att bestämma det anpassade skyddsavståndet med hjälp av verktyget
Hjälpredan.
Från och med den 1 juli
2024 finns Hjälpredan och tabellerna för att bestämma skyddsavstånd på
Kemikalieinspektionens webbplats.
