I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om motståndskraft i samhällsviktiga tjänster och krav på automatiska provtagningsanordningar för sortering och vägning av större fiskefångster. Vi reflekterar även över remisser från Statistikmyndigheten SCB. Marijke van Hees, ordförande i RegWatchEurope summerar det gångna året. Vi talar även med Lennart Renbjer som lämnar Regelrådet vid årsskiftet.
Till sist önskar vi er alla en god jul och ett gott nytt år!
Lennart Renbjer lämnar Regelrådet
Lennart Renbjer, vice ordförande i Regelrådet och ledamot i
Regelrådet sedan 2016, blev vid Regelrådets sista sammanträde för året avtackad
av ordförande, övriga ledamöter och kanslipersonal efter lång och trogen tjänst
i rådet.
-
Lennart, i tacktalen nämndes hur värdefull din kunskap och erfarenhet på så många områden har varit för att säkra en god kvalitet i rådets arbete. Att du får andra att tänka till lite extra om Regelrådets uppdrag och de grundläggande regelverk som styr vår verksamhet. Att du bidrar till en stimulerande och trivsam stämning i sammanträdesrummet. Hur ser du själv på din tid i rådet?
- Jag är glad över att ha fått möjligheten att bidra till Regelrådets viktiga arbete, att säkerställa transparens och kvalitet i beslutsunderlagen genom granskning av konsekvensutredningar. Jag blev utsedd till ledamot direkt efter att jag slutat som rättschef på Regeringskansliet. Regeringskansliet var en rolig arbetsplats, då man alltid befinner sig i händelsernas centrum. Detta har jag i viss utsträckning kunnat bibehålla genom arbetet i Regelrådet. Vi är väl insatta i vad som händer på olika områden och har möjligheten att hålla oss à jour på djupet. Jag tycker också att våra yttranden har blivit bättre de senaste åren, mer kärnfulla och förklarande, men fortfarande ibland lite för långa… Det har varit väldigt roligt att arbeta i Regelrådet och jag kommer att sakna det, inte minst alla givande diskussioner med övriga kollegor.
- Vi kommer att sakna dig också. Vad ska du göra nu?
- Jag kommer inte att vara sysslolös. Jag kommer att fortsätta ta hand om hus och trädgård, bilar och konst, börs och aktier. Jag kommer också att fortsätta att skriva om min tid i Regeringskansliet. Jag har hittills kommit till år 1987, så det finns mycket kvar.
- Vi ser mycket fram emot den publikationen. Vi hoppas också på att det efter den memoaren även kommer en skrift om din tid i Regelrådet. Stort tack Lennart, vi önskar dig varmt lycka till i framtiden!
Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till förslaget om genomförande av EU-direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER-direktivet) i svensk rätt (SOU 2024:64). Direktivets syfte är
att stärka kritiska verksamhetsutövares motståndskraft och förmåga att
tillhandahålla samhällsviktiga tjänster på den inre marknaden. Även om kravet
på att identifiera kritiska verksamhetsutövare inte ska vara uppfyllt förrän i
juli 2026 bedömer Regelrådet att konsekvensutredningen saknar alltför mycket
information om vilka företag som berörs och i vilken utsträckning. Regelrådet
konstaterar därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i
förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Krav på användning av automatisk provtagningsanordning vid
större pelagiska landningar
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen till Havs- och vattenmyndighetens förslag att en automatisk provtagningsanordning ska användas vid stickprovstagning för sortering och vägning av osorterade fiskefångster över 10 ton. Förslaget till föreskriftsändringar följer av EU-kommissionens kritik av Sveriges genomförande av en EU-förordning. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.
Regelrådet konstaterar att konsekvensutredningen innehåller
redovisningar av alla relevanta delaspekter. Den innehåller värdefull
information och väl beskrivna delar, men även flera brister. Regelrådet anser exempelvis
att förslagsställaren kunde ha redovisat fler alternativa lösningar för tekniska
krav och tröskelnivåer. Det hade i detta avseende bland annat varit önskvärt med
jämförelser med andra EU-länders genomförande av EU-förordningen. Regelrådet
hade också velat se fler kostnadsuppskattningar.
Avgörande för den sammantagna bedömningen är emellertid att
förslagsställaren inte tillräckligt tydligt kunnat redovisa förhållandet mellan
befintliga minimikrav i EU-lagstiftningen, EU-kommissionens framförda kritik
och det innevarande föreskriftsförslaget.
Regelrådet har under hösten yttrat sig över flera
konsekvensutredningar från Statistikmyndigheten SCB. Regelrådet har noterat att
kvaliteten på konsekvensutredningarna är varierande, där vissa huvudsakligen är
väl beskrivna och andra mycket kortfattade. Krav på att lämna uppgifter uppfattas ofta som en onödig administrativ belastning för
företag och det är därför viktigt att motivera varför de efterfrågade
uppgifterna behövs. Om de efterfrågade uppgifterna inte kan hämtas in på annat
sätt är det viktigt att förslagsställaren förklarar detta. Uppgiftskraven
behöver också ställas i proportion till vilken påverkan de får på berörda
företag. Exempelvis har mindre företag sällan någon särskild personal
för att hantera administrativa uppgifter.
Marijke van Hees summerar verksamhetsåret i RegWatchEurope
Regelrådets internationella verksamhet bedrivs
framför allt genom medlemskapet i RegWatchEurope (RWE), som är ett samarbete
mellan oberoende granskningsorgan i Europa.
Ordförandeskapet roterar mellan
medlemmarna och 2024 var det nederländska ATR (Adviescollege Toetsing Regeldruk)
som var ordförande.
Vi talade med Marijke
van Hees, ATR:s ordförande, som reflekterar över det gångna året i
RegWatchEurope och blickar fram mot 2025. Hon berättar bland annat om det
fördjupade samarbetet med OECD, rekommendationer till den nya EU-kommissionen,
genomförda workshops om bland annat hållbarhetsregelverk och kumulativa bördor
samt ett gemensamt projekt om GDPR.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
