I detta sista nummer av Regelrådets nyhetsbrev innan sommarledigheterna kan du läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, ändrade byggregler, mål för kommunal verksamhet och nya koldioxidnormer för tunga fordon. Vi har också intervjuat Andrea Femrell, vd på Näringslivets Regelnämnd, NNR. En internationell utblick får vi genom aktiviteter inom RegWatchEurope och EU-kommissionen.
| | |
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen i promemorian ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare och bedömt att den inte uppfyller kraven. Enligt Regelrådet kan förslaget få relativt långtgående påverkan för de företag som berörs. Flera aspekter i konsekvensutredningen hade behövt beskrivas på ett utförligare sätt, exempelvis förslagets kostnads- och konkurrenspåverkan samt om särskild hänsyn behöver tas till tidpunkt för ikraftträdande och behovet av informationsinsatser till berörda.
I promemorian föreslås en definition av vad som är en god försörjning: en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige. År 2021 uppgick medianlönen till 33 200 kronor.
Läs mer | Tydligare byggregler för ökad innovation
Boverket har skickat flera remisser till Regelrådet, varav Regelrådet
hittills har yttrat sig över tre av dessa. Föreskrifterna handlar om olika frågor som blir aktuella vid byggande, såsom skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning av byggnader och byggnaders tillgänglighet. Något som är gemensamt för alla förslagen är att förslagsställaren har ett syfte att minska det totala antalet bestämmelser och att renodla regelverket så att det bara ska finnas bindande föreskrifter. Allmänna råd föreslås antingen omvandlas till bindande bestämmelser eller tas bort. Syftet med detta anges vara att även om allmänna råd inte är formellt bindande har de ofta haft en styrande verkan för vilka lösningar som en byggherre väljer. Ett mål med ändringarna är att göra regelverket tydligare och att skapa bättre förutsättningar för en mångfald av tekniska lösningar och innovation. Ett gemensamt drag för konsekvensutredningarna i alla tre ärendena är att effekterna för företag till största delen beskrivs i ord snarare än med beräkningar av kostnadspåverkan. Det finns dock några exempelberäkningar i två av remisserna. Regelrådet anser att eftersom alla förslag åtminstone till största delen handlar om att bestämmelserna får en annan form snarare än annat innehåll och eftersom det är tydligt att det inte finns någon ambition att höja kraven som ställs på byggandet, är beskrivningen av påverkan på företagens kostnader tillräckligt tydlig. Beskrivningen av de företag som berörs är också tydlig. Regelrådet anser att det hade varit bra med vissa förtydliganden men att konsekvensutredningarna som helhet ändå håller en tillräckligt god kvalitet. Läs mer:
Yttrande över förslag om säkerhet vid användning av byggnader
Yttrande över förslag om hushållning med vatten och avfall
Yttrande över förslag om tillgänglighet i byggnader |
Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för alla utförare av kommunal verksamhet Regelrådet har remitterats Finansdepartementets förslag att det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska besluta enligt 5 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare ska omfatta även kommuner och regioner. Syftet med förslaget är att säkerställa likvärdiga villkor mellan privata och offentliga utförare. Även om förslagets direkta effekter för företag synes bli begränsade kan mer likvärdiga villkor på sikt bidra till förbättrade konkurrensmöjligheter mellan offentliga och privata utförare. Därför hade en utförligare redovisning av sådan möjlig konkurrenspåverkan förbättrat konsekvensutredningens kvalitet. Regelrådet godkänner dock redovisningen av samtliga delaspekter i konsekvensutredningen. Läs mer |
Nya koldioxidnormer för tunga fordon
Regelrådet har yttrat sig över EU-kommissionens konsekvensutredning till förslaget om nya koldioxidnormer för tunga fordon. Förslaget syftar bland annat till att minska koldioxidutsläppen för tunga vägfordon på ett kostnadseffektivt sätt, enligt EU:s klimatmål, och samtidigt till att bidra till EU:s energisäkerhet. Förslaget innebär ökade krav på berörda fordonstillverkare att minska utsläppen med minst 15 procent till 2025 och 30 procent till 2030. Regelrådet bedömer att förslaget kommer att medföra effekter av betydelse för svenska företag och att de analyser som hittills gjorts inte ger en tillräcklig bild av sådana effekter. Därför rekommenderar Regelrådet att en kompletterande nationell konsekvensutredning som belyser konsekvenserna av förslaget för svenska företag
upprättas.
Läs mer | | | Intervju
med Andrea Femrell, vd på Näringslivets Regelnämnd, NNR.
Vad har NNR på gång framöver? - NNR arbetar just nu hårt för att regeringen och regeringsunderlaget ska leverera på det man lovat gällande regelförbättrings-politiken. Det innebär framför allt att få till viktiga systemförslag för att regelförbättringsarbetet ska komma igång och fungera, men även hur konkreta regelförbättringsförslag inom olika områden ska hanteras. NNR genomför under året också en undersökning av länsstyrelsernas regeltillämpning inom ramen för deras tillsyn av företagen. |
Vilka konkreta regelförbättringsåtgärder är mest prioriterade?
- Mest prioriterat just nu är att få ett implementeringsråd på plats, enligt den modell som finns i Danmark. Detta innebär ett råd som består av representanter för näringsliv och andra intresseorganisationer och som får ett brett uppdrag att hantera såväl det nationella regelförbättringsarbetet som genomförandet av EU-lagstiftning. Regeringen bör vara skyldig att följa rådets rekommendationer eller förklara varför den väljer att inte göra det. Ett annat prioriterat område är att förenklingsutredningens (SOU 2021:60) förslag och Regeringskansliets promemoria Bättre konsekvensutredningar (Ds 2022:22) färdigbehandlas och utmynnar i konkreta åtgärder. Dessa utredningar innehåller viktiga förslag som bland annat innebär att arbetet med konsekvensanalyser och systematiska utvärderingar av regelverk i efterhand förstärks.
En tredje åtgärd och lågt hängande frukt är att involvera de centrala förvaltningsmyndigheterna i regelförbättringsarbetet genom att de ges uppdrag via regleringsbreven att arbeta med regelförbättring. | |
Hur skulle man kunna öka konsekvensutredningarnas kvalitet?
- Regelrådets granskningsfunktion behöver stärkas. Det innebär att rådet bör bli mer självständigt samtidigt som myndigheter på alla nivåer - statliga utredningar, Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter - ges skyldighet att inhämta yttranden över sina konsekvensutredningar från rådet. Likaså att det införs ett återremitteringskrav till rådet om den bedömer att konsekvensutredningen innehåller brister. Samtidigt kräver detta att rådet involveras mycket tidigare i regelprocessen än vad som är fallet idag. Det skulle ge såväl rådet som de som genomför konsekvensutredningarna mer tid och bidra till högre kvalitet på konsekvensutredningarna. En annan viktig parameter är att det tillförs mer resurser och kompetens, att tillgå eller att köpa in, till de regelgivare som ska göra själva konsekvensutredningen.
| | | | RegWatchEurope träffar EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič
Regelrådets
ordförande Anna-Lena Bohm ledde delegationen från RegWatchEurope (RWE) som den
22 maj träffade EU-kommissionens vice ordförande, Maroš Šefčovič, och medlemmar
ur hans kabinett för att diskutera aktuella frågor kopplade till EU:s
lagstiftningsprocess, inklusive politiska åtaganden om tillväxtfrämjande
regelverk i meddelandet om långsiktig konkurrenskraft. Det fanns en generell
samsyn om problemen kopplade till bristen på konsekvensutredningar och
genomförande av EU-lagstiftning i medlemsstaterna.
Läs mer
| EU-konferens om granskning av lagstiftning
Den 31
maj anordnade EU-kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll (Regulatory
Scrutiny Board, RSB) sin årliga granskningskonferens.
Huvudfokus
för årets konferens var slutsatserna i RSB:s rapport för 2022. Det konstateras bland annat att analysen av effekter ofta är den svagaste delen av kommissionens utkast
till konsekvensutredningar då de remitteras för första gången till RSB. Bristerna
anges korrelera med svagheter i problemdefinitionen och jämförelsen av
alternativa lösningar, d.v.s. interventionslogiken. I 2022 års rapport läggs
särskilt fokus på kostnadsnyttoanalys, då denna typ av analys i kommissionens
konsekvensutredningar ofta bedöms bristfälliga. Trots många kvarstående brister
menar RSB att trenden går mot bättre konsekvensutredningar och att RSB har
bidragit till detta, vilket visar sig i ständiga förbättringar mellan utkast
till konsekvensutredningar och de slutliga versionerna.
Slutsatserna
i rapporten diskuterades vid konferensen, vid vilken RegWatchEurope deltog. I
anslutning till konferensen träffade RWE även RSB enskilt för att diskutera
gemensamma utmaningar.
Läs mer
| RegWatchEurope styrelsemöte och workshop om innovation
Den 7-8 juni sammanträdde RegWatchEuropes styrelse i Stockholm för att diskutera en rad strategiska frågor, interna projekt och samarbeten med externa aktörer, såsom EU-institutionerna och OECD. RWE anordnade även en workshop på temat innovation och lagstiftning. På denna diskuterades bland annat vad vi menar med innovation, och innovationsvänlig lagstiftning, och hur vi utreder och bedömer reglers påverkan på innovation, och tvärtom. Möjligheter och utmaningar kopplade till experimentell lagstiftning och regulatoriska sandlådor behandlades och erfarenheter och bästa praxis på såväl nationell som internationell nivå delades. Läs mer
om workshopen | |
Vi önskar er alla en trevlig sommar!
| KalendarietKommande sammanträden, konferenser och evenemang. |
14th OECD Conference on Measuring Regulatory Performance,
Helsingfors
| | | |
RegWatchEurope workshop och möte, Stockholm
| | | | | | | | | | |
