|
|
|
Det går bra för institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. Foto: Johanna Grundström | Hej!Våren är äntligen i antågande på
riktigt och i detta nyhetsbrev uppmärksammar vi vårens nätverksträff för SLU
Partnerskap Alnarps medlemmar som genomfördes den 20 mars. Flera deltagare
kommenterade värdet av att träffas mellan olika delbranscher och
kunskapsområden. Många utmaningar och behov är likartade mellan tillämpningar
inom jordbruk, skog och trädgård. Hållbara lösningar kräver att vi är mer
gränslösa. Vi fastnar lätt i gamla traditionella strukturer. Det kan t ex gälla
lantmästarstudenters och agronomers möjligheter att integrera kunskaper om
grönsaksproduktion i sina utbildningar. Ett positivt exempel är det relativt
nya kandidatprogrammet Forest and Landscape som ges vid SLU i Alnarp där
kunskapstraditionerna skogsvetenskap och landskapsarkitektur möts.
Den skogliga inriktningen har funnits med som en naturlig del i SLU Partnerskap Alnarp sedan 2015 och det är
glädjande att se hur verksamheten växer snabbt vid institutionen för sydsvensk
skogsvetenskap. Omsättningen har ökat med 81 procent mellan 2019 och 2024. Sannolikt
kommer institutionens omsättning att överstiga 100 miljoner kronor under 2025. Det
skapar förutsättningar för att stärka utvecklingen inom områden som är
specifika för sydsvenska förhållanden och möjligheter. Ni som är särskilt
intresserade av det skogliga området kan prenumerera på institutionens
Nyhetsbrev - Sydsvensk skogsvetenskap.
I vårt egna nyhetsbrev finns i vanlig ordning tips på
kommande aktuella aktiviteter. Hör av er om det är något tema eller något
format för lärande och dialog som ni saknar. Tillsammans gör vi partnerskapet
ännu vassare!
Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Hur kan SLU matcha arbetsmarknadens behov?SLU:s rektor har beslutat att genomföra en utredning av
studentrekrytering. Anledningen är att söktrycket till vissa av SLU:s
utbildningar har gått ner, och risken att inte lyckas rekrytera studenter för
arbetsmarknadens behov.
Nu vill vi be om förslag från er som arbetsgivare
på hur SLU kan öka antalet sökande studenter och hur ni vill bidra till detta,
och ber er att besvara 6 frågor.
Alla synpunkter välkomnas! | | | Jordbygg 2025
Välkommen till konferensen JordBygg 2025, en inspirerande och lärorik dag där vi lyfter fram de viktiga fördelarna med jordbaserade byggmaterial och deras användning i dagens byggbransch. Efter förra årets framgångsrika Lantbygg, går vi i år ännu djupare och fokuserar på lerbaserade byggnadsmaterial och industriella stampade jordväggssystem, samt deras potentiella användning i byggprojekt.
| | | | | |
Elin Windfäll, LRF Trädgård,
Carl Jonson, Region Skåne,
Thomas Prade, Lisa Blix Germundsson,Cecilia Hammenhag, samtliga från SLU,
Håkan Henrikson, Gård och Djurhälsan,
Babs Stuiver, Sveaskog samtJonas Rönnberg, SLU inspirerade med presentationer. Lokalen nära på fullsatt! Foto: Johanna Grundström | En rapsodi av lärande och inspiration
Även vid årets version av vårens ämnesgruppsmöte
uppskattades möjligheten att träffas mellan branscher och ämnesgrupper, vilket sällan
sker i andra sammanhang. I vardagen är vi uppfyllda av det som ligger närmast
på bekostnad av spaningar och erfarenhetsutbyte runt hörnet. Det gemensamma programmet
innehöll en rapsodi av korta presentationer från företag, organisationer och
forskning i partnerskapsnätverket. Detta i syfte att bidra till lärande,
inspiration och nya idéer för utveckling. Vid lunchen diskuterades det friskt
kring några aktuella övergripande teman. Några exempel på medskick från
diskussioner och presentationer. - AI öppnar för många möjligheter som behöver
tillvaratas för att möta utmaningar, men det finns utmaningar och risker som
ska hanteras.
- Tekniska möjligheter skapar förutsättningar för
beslutsstödsystem som kan hantera den biologiska produktionens komplexa system
och betrakta den från många olika kunskapsperspektiv samtidigt.
- Mångfald i t ex grödor, trädslag, odlings- och
djurhållningssystem är nödvändigt för en robust produktion.
- Ökad precision i insats efter behov och
anpassning efter platsgivna förutsättningar ökar hållbarheten.
- Vi behöver bli mer självförsörjande på
insatsvaror i Sverige samtidigt som ökad export är en väg för tillväxt och ökad
beredskap.
- Många gemensamma intressen mellan branscher som
t ex nya odlingssubstrat, plantproduktion, utveckling av ekosystemtjänster.
- Ta tillvara partnerskapsnätverket ännu bättre
genom att fler bidrar med egen kunskap och att diskussioner i högre grad leder till
framdrift.
- Öka tillgången till kunskap från forskningen,
även sådan som akademin anser har låg höjd eller inte fullständigt vetenskapligt
säkerställd.
- Många gånger är vägen och processen det mest
givande, inte det förväntade resultatet.
En allmän reflektion är att det finns massor av kunskap och fantastiska
satsningar som öppnar för nya möjligheter men vi behöver bli ännu bättre på att
ta hand om dem. Ny tekniska hjälpmedel kommer vara till stor nytta men
samtidigt att det fortsatt samtalet, kunskaper, erfarenheter och drivkrafter
hos människor avgörande för möjliggörandet. Ett stort tack till alla som deltog engagerat i dialog och diskussion samt till våra presentatörer! | | | | | SLU-forskning framträdande i miljömålsberedningenI Miljörådsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn har beredningen tagit intryck från SLU:s forskning. I förslagen om miljöersättning för vall samt ökade arealer av mellangrödor (s 261 och framåt) finns flera namn med koppling till SLU Partnerskap Alnarp. Forskare som är med och driver frågan vetenskapligt och gör skillnad!
| | | Mätning av sultjocklek med hjälp av ett portabelt ultraljud. Foto: Från projektrapporten | Slutrapporterat: En modern klövverkningsrutin med kvalitetEftersom dagens rekommendationer för hur man ska klövverka är över 40 år gamla finns ett behov av uppdaterade riktlinjer anpassade till dagens djurhållning.
Projektet syftade till att utveckla bästa praxis för svensk klövvård, med fokus på djurvälfärd och hållbarhet inom mjölkproduktionen. Studien har omfattat laboratoriestudier, samt fältstudier med över 52000 kor. Projektet har bekräftat vikten av korrekt utförd klövvård och gett nya insikter om hur verkningstekniken kan anpassas för att förbättra djurvälfärden och hållbarheten i svensk mjölkproduktion, vilket bland annat har uppmärksammats av tidningen Husdjur i artikeln Jakten på den optimala verkningsmetoden. Projekt: Tillämpning av en uppdaterad klövverkningsrutin i moderna mjölkstall (PA 1377) Projektledare: Frida Åkerström Partner: Skånesemin | | | Flora och faunavårdskonferensen
Många av Sveriges livsmiljöer är i sämre skick än vad vi önskar. Naturrestaurering kan vara en lösning och nyckel till att nå våra miljömål. Men mycket beror på hur Sverige väljer att ta sig an denna utmaning! Konferensen äger rumpå SLU Campus Ultuna i Uppsala. Deltagande sker på plats eller genom livesändning. | | | | | | (PA 1447) Strandqvist, Izabelle and Persson, Agust, 2023. Hur påverkas uppkomsten av renkavle (Alopecurus myosuroides Huds.) av olika bearbetningsstrategier under hösten? (PA 1457) Vilcevskis, Krisjanis, 2024. Case study on the effect of intensive fertilization on stream eutrophication at catchment scale. (PA 1506) Johansson, Karin, 2024. Vinterbete för nötkreatur i Skåne. (PA 1518) Sri Narayana Mudiyanselage, Gayani Nilushika, 2024. Wood inhabitating fungal diversity of Populus and Betula species in Southern Sweden.
(PA 1547) Ahlstrand, Josefine and Åkesson, Matilda, 2024. Kommer framtidens jordgubbar att odlas i tunnel eller på friland? : en intervjustudie baserad på erfarenheter från jordgubbsodlare i södra Sverige.
| | |
Nu satsar SLU på utvecklingen av framtidens beslutsstödsystem för skogsbruket, en efterföljare till Heureka. Under våren tillsätts en projektledare och utvecklingsgrupp för att leda arbetet. SLU kommer att söka ett brett samarbete med alla intresserade.
SLU Riksskogstaxeringen fick i juni 2024 i uppdrag av ta fram ett faktaunderlag till 2024 års skogspolitiska utredning. I uppdraget ingick att sammanställa uppgifter om skogstillståndets utveckling och skogsbruksåtgärder sedan 1993. Exempelvis arealer, virkesförråd, åldersstruktur, skogsodling, avverkning, skogsskador och naturlig avgång. Jonas Fridman och Per Nilsson har sammanställt statistik från Riksskogstaxeringen och presenterar resultaten i en arbetsrapport som kan laddas ned i pdf-format
Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Det ska fokusera på att trygga produktionen av animaliska livsmedel men även arbeta för att ta hand om tjänstedjur och sällskapsdjur i kris eller krig. Projektet leds av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|