Samarbetet mellan Friska bin och Bihälsorådgivarna utvecklas

– Svensk biodling har saknat tillgång till en plats som samlar tillämpad forskning, vetenskapliga tester och evidensbaserade resultat för biodling under svenska förhållanden, säger Richard Johansson, bihälsorådgivare och utbildningsansvarig på Biodlarna.

Medlemmarna vill ha mer rådgivning

– Lotta Fabricius Kristiansen, vår nationella bihälsorådgivare Björn Gustavsson och jag började undersöka olika former för samverkan och nätverksbyggande. Tanken med plattformen Friska bin är att skapa en plats där vi kan samla vårt gemensamma bihälsoarbete i landet. Där ska man kunna söka kunskap och utbyta erfarenheter och få tillgång till både rådgivningssamtal och forskningsresultat. 

Kraven på kunskap har ökat

Bihälsorådgivare erbjuder råd både individuellt och till föreningar och grupper

Bihälsorådgivarna
- är idag 16 till antalet och finns i stora delar av Sverige
- har bred kompetens som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet
- kan ge råd och verktyg som ökar biodlares möjligheter att hålla friska bisamhällen
- bokas digitalt och är gratis att anlita.

Här är hela listan:

Ingrid Evaldsson, Västra Götaland, Henrik Björk, Skaraborg, Karina Tomtlund, Stockholm och Gotland, Mikael Sundström, Örebro och Västmanland, Anna-Karin Heino, Värmland, Thomas Henriksson, Skåne, Cecilia Kronqvist, Uppsala, Björn Gustavsson, Skåne, Richard Johansson, Blekinge, Pierre Larsson, Gävleborg och Dalarna, Dace Johansson, Kalmar, Erik Heedman, Norrbotten, Johanna Adolfsson, Skåne, Lasse Stensson, Gävleborg och Västernorrland, Maria Bronelius, Halland, Danny Zwaard, Kronoberg.

Kontakta oss kostnadsfritt här: bihalsoradgivare.se

Använd rabattkod BIRÅD22.

2022 lanserades det nya regionala nätverket rådgivare inom bihälsa. Nätverket har byggts upp i samverkan med biodlare, deras organisationer, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och andra myndigheter.

Målet är att öka biodlarnas förutsättningar att hålla friska och starka bisamhällen.

Läs mer om landets bihälsorådgivare  

– Vi är länken mellan praktik och forskning

Thomas Henriksson är från och med årsskiftet nätverkskoordinator för de regionala Bihälsorådgivarna.
– Jag vill inspirera och stötta andra biodlare så de får bättre bihälsa.

Thomas menar att det är lite av en tradition bland Sveriges biodlare att lösa sina problem själv. Om man frågar någon till råds så är det helst en nära bekant. En del väljer att ställa frågor anonymt i olika digitala forum.
– Svagheten där är att svaren inte är anpassade för platsen utan kan komma från en helt annan del av världen. Vissa kan hämta sin kunskap om varroabekämpning från områden som har helt andra klimat och förutsättningar. Det kan ju bli galet om man implementerar det rakt av här i Sverige, menar Thomas Henriksson. 

Viktigt att be om råd i tid

Inspiration att prova nya metoder

Thomas säger att han strävar efter att inspirera och vill få åhörarna att tänka om och tänka nytt. Då händer det att någon blir sugen på att prova en ny behandlingsmetod medan andra kan vara kritiska och hävda att de vill följa mer traditionella metoder.

Vi vet av erfarenhet att tidigt påbörjad invintring och varroabekämpning är framgångsfaktorer när det gäller att minska vinterförlusterna. När biodlare berättar för mig att de bytt strategi och att det gett gott resultat, då blir jag väldigt glad. Det är sånt som gör att det känns meningsfullt att vara bihälsorådgivare. 

Utveckling av rådgivning på SLU

Arbetet för att utveckla biodlingens kunskapssystem bedrivs i samarbete med Magnus Ljung, verksamhetsledare på SLU Kompetenscentrum rådgivning, och skapar nytt underlag för forskningen.

– Det finns överlag ett behov av att stärka olika ekosystemtjänster inom lantbruket, däribland pollinering. Biodlingen och det nya nätverket bihälsorådgivare fyller en funktion som pilotprojekt för oss som forskar på rådgivning, berättar Magnus Ljung.

Vetenskapliga tester genom lokala fältförsök

– Årets fältförsök handlar om att testa myrsyrapreparatet Formic acid NOD (Formic Pro) som inte tidigare testats i Sverige. Det kommer att göras ett försök med höstbehandling denna säsong och 2026 planeras det att följas upp med ett vårbehandlingsförsök, berättar Lotta Fabricius Kristiansen.

Anledningen är nya EU-regler som anger att biodlare i framtiden inte kommer att kunna använda myrsyra eller andra organiska syror på det sätt som man gjort tidigare.– Till nästa år vet vi hur väl varroan har kunnat hållas på en låg nivå, berättar hon.

Bihälsorådgivarna Thomas Henriksson och Maria Bronelius har samlat ihop biodlarkollegor som kan vara försöksvärdar. I försöket ingår det även försöksbigårdar som de i SLU i Skåne, SLU i Skara, Tagels gård i Moheda, Kronoberg samt Bro i Uppsala. Totalt räknar man med att det kommer att ingå 400 bisamhällen.

Anna Karin svarar på frågor på Facebook

Bihälsorådgivaren Anna-Karin Heino, från Kristinehamn i Värmland, är från och med mars 2025 den som svarar på frågor via Bihälsorådgivarnas facebooksida. Där kan biodlare följa, fråga, dela och diskutera.

Följ oss på facebook.com/bihalsoradgivare

2025 är Skakburkens år!

Nätverket Bihälsorådgivare uppmärksammade ovanligt mycket varroarelaterade förluster vintern 2024–2025 och bestämde sig då för att lansera kampanjen ”Skakburkens år” för att uppmuntra fler biodlare att regelbundet kontrollera kvalsternivåerna i sina bisamhällen. Skakburken är ett av biodlarnas bästa verktyg för att hålla koll på detta.

Biodlare i Europa betygsätter olika skötselmetoder

B-THENET är den första gemensamma plattformen för europeiska biodlare. Målet är att samla in bra biodlingsmetoder och innovationer och diskutera dem bland biodlare, rådgivare och diskutera resultatet på digitala plattformar.
Varje år riktar man in sig på olika biodlingsteman.

Delta i undersökningen