Så ska Skottlands jordbruk komma igen efter Brexit

Hur skulle vi utforma det svenska agrara kunskaps- och innovationssystemet (AKIS) om vi fick börja med ett blankt papper? Det är en spännande tankeövning men också ett verkligt arbete som just nu pågår i Skottland. 

Som en konsekvens av Brexit försöker Skottland nu skapa en egen väg till ett mer hållbart och lönsamt jordbruk. Där deltar alla relevanta aktörer, från lantbrukarorganisation, rådgivningsföretag, miljöorganisationer och företagarföreningar till universitet och regionala myndigheter. Självstyret är stort i Skottland, så här har man möjlighet att forma arbetet efter egna behov. Nu ska de styrkorna förtydligas och olika brister åtgärdas. 

Jag var på plats i Skottland i januari, inbjuden av James Hutton Institutet och kunde då berätta om de utmaningar och den respons vi fått i Sverige när vi arbetat med för att stärka vårt system. 

Under samtalen insåg jag att de hållbarhetsutmaningar som skottarna står inför (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) bara kan hanteras om man från första början väljer att organisera sig på nya sätt och arbetar tvärsektoriellt i de nya strukturer som man vill bygga upp. Endast så kan en ökad livsmedelsproduktion ske på ett socialt acceptabelt och inom ramen för planetära gränser. 

Samtalen visade också betydelsen på en gemensam vision för landskapet. Våra åtgärder påverkar – oavsett om det är praktiskt brukande eller nya styrmedel – förr eller senare. På mötet ställdes frågor om vilka värden som ska bevaras eller skapas, vilket landskap som vi vill ha, hur ska vi arbeta ihop för att nå vår vision. Ingen enskild aktör är stark nog att klara det själv, vi måste hjälpas åt. 

Även om det är få förunnat att börja om som Skottland pågår idag liknande diskussioner i de flesta europeiska länder. I Sverige uppmärksammas våra gemensamma utmaningar till exempel på Mötesplats AKIS inom Landsbygdsnätverket. 

SLU RådNu fortsätter att stötta utvecklingen och är en del av det svenska AKIS. Vi ställer oss gärna frågan om hur vi skulle organisera oss i Sverige om vi hade ett blankt papper att utgå från. 

Magnus Ljung, verksamhetsledare

Ny medarbetare med fokus på agroekologi och lantbrukares värderingar

Mette Tiselius, börjar i februari som forskningsassistent på SLU RådNu. Hennes examensarbete "Good Farmer Values – och hur de påverkar vägen till ett hållbart lantbruk" på Alnarps masterprogram agroekologi handlar om normer och värderingar inom lantbruket. 

– Mitt intresse ligger i att förstå hur lantbrukare tänker. Jag är själv uppväxt på landet, och förhåller mig ödmjukt till deras kunskap. När jag möter dem ser jag att många är fångade i sin situation och inlåsta i investeringar trots att de är stolta och strävar efter oberoende. Utifrån det vill jag i framtiden undersöka hur man kan skapa samarbeten som kan öka hållbarheten i lantbruket.

Mette kommer att arbeta utifrån Fengersfors i Dalsland.

Småländska lantbrukare intervjuade om torka och jordbearbetning 

Forskarna Christina Lundström och Jenny Höckert höll i mitten av februari ett första möte för projektet Från att vilja till att våga och kunna – hur kan vi bättre stödja lantbrukets entreprenörer för att främja åkermarkens långsiktiga hållbarhet?, som finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.

Två dagar fullmatade med intressanta samtal med småländska lantbrukare, ofta kretsade kring de problem som torkan ställer till med. Hur kan man kan bruka jorden på ett annorlunda sätt, med nya grödor och nya strategier för jordbearbetning? Hur kan man hushålla med vattnet på ett bättre och mer effektivt sätt?

Utgångspunkten för projektet är att förbättrad jordhälsa kräver nya jordbruksmetoder och är viktig genom att det skapar:

1) trygg livsmedelsförsörjning i nytt klimat 

2) nyttjande av åkermarken som kolsänka

3) möjlighet att värna biologisk mångfald i åkermark.

Utvecklad metodik för ökad biologisk mångfald genom hållbar mark- och vattenanvändning 

När markägare, djurhållare och andra aktörer i en bygd får ett gemensamt nav att arbeta kring så utökas och stärks nätverken.

Naturbruksdialog underlättar konstruktiva samtal mellan många olika aktörer, men framför allt så ger det goda förutsättningar för samverkan mellan de aktörer som direkt råder över markanvändningen.

Arbetsmetodiken Naturbruksdialog och verktyget Naturbruksplan har utvecklats vid länsstyrelsen i Västra Götaland, i samarbete med bland annat Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket.

På SLU RådNu är det Magnus Ljung och Lars Johansson som drivit projektet.

Ny nätbaserad kurs om maten och klimatet

En nätbaserad kurs finns nu som gör det lätt för alla uppdatera sig om hur maten påverkar klimatet.

– Det känns bra att vi nu kan erbjuda en kurs som går igenom det mesta, från grundläggande kunskap kring växthuseffekt till hur olika livsmedel påverkar klimatet. Förhoppningen är att den kommer att användas av alla som är intresserade av att förstå mer kring sammanhanget mellan maten och klimatet, berättar Maria Lingaas som är utbildningsledare vid SLU Meny som ligger bakom kursen.

Kursen kallas MOOC (massive open online course).