Ta del av resultaten från Regelrådets årsrapport för 2024 och en intervju med rådets ordförande Anna-Lena Bohm. Du kan också läsa om Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om ändrade regler för avfallshantering respektive högkostnadsskydd för tandvård. Vi sammanfattar även EU-kommissionens meddelande om regelförenkling.
Fyra av tio konsekvensutredningar uppfyllde inte kraven
Nu har Regelrådet lämnat sin årsrapport för 2024 till
Klimat- och näringslivs- departementet. 2024 var ett händelserikt år där en ny
konsekvensutredningsförordning trädde i kraft och Regelrådet fick ett nytt
uppdrag gällande vägledning och utbildning.
När det kommer till
konsekvensutredningarnas kvalitet var det däremot inga större förändringar. Andelen godtagbara konsekvensutredningar uppgår till 61 procent, samma som år
2023. Resultatet mellan regelgivare varierar dock mycket.
Regelrådet ser positivt på det nya uppdraget gällande vägledning och utbildning i konsekvensutredningsarbetet, liksom inrättandet av Förenklingsrådet och Implementerigsrådet.
Det finns fler ljusglimtar, som när regelgivare på frivillig basis remitterar sin konsekvensutredning till Regelrådet i ett tidigt skede i arbetet med författningsförslaget. Detta möjliggör för regelgivaren att ta hand om synpunkter och vid behov revidera konsekvensutredningen före den ordinarie remissrundan, vilket ofta medför en slutprodukt av högre kvalitet.
I andra delar finns det fortsatt utmaningar och Regelrådet vidhåller sina tidigare lämnade rekommendationer.
Regelrådet ser fram emot att genom såväl granskning som vägledning och utbildning vara ett stöd för regelgivare, i syfte att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet.
Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm sammanfattar 2024
- Det har varit ett år av förändring, med nytt uppdrag till
Regelrådet, nya regelverk att följa i konsekvensutredningsarbetet och två nya
råd att samverka med.
- Rådet ser positivt på förändringarna och vad det kan
medföra för regelförbättrings- och förenklingsarbetet. Företag upplever en
ständigt ökad regelbörda. Att stärka upp systemet och verka för att regler
utreds väl på förhand är en viktig pusselbit.
- En viktig del är Regelrådets samverkan med
Ekonomistyrningsverket (ESV) gällande vägledning, råd och stöd till regelgivare
i konsekvensutredningsarbetet. Vi ser också fram emot ett samarbete med implementerings- och förenklingsråden, att utifrån rådens olika uppdrag verka mot samma mål.
- Vi ser fortsatt utmaningar med den i flera fall låga kvaliteten på regelgivares konsekvensutredningar. Det saknas ofta beskrivningar av grundläggande fakta om företag som påverkas av föreslagna regler och konsekvenser avseende konkurrenspåverkan och kostnadspåverkan.
- Under 2024 har det varit ett högt tryck med många remisser
som har resulterat i yttranden från Regelrådet – och 2025 har inletts på samma
sätt.
- Jag ser särskilt mycket fram emot Regelrådets nya uppdrag
– att få vägleda regelgivare genom utbildning, råd och stöd. Den nya konsekvensutredningsförordningen trädde i kraft
under 2024, och det kommer behövas ett fortlöpande arbete och återkoppling till
regelgivarna under lång tid framöver, genom såväl granskning som råd och stöd.
Ändrade regler för avfallshantering
Regelrådet har granskat
konsekvensutredningen till Klimat- och näringslivsdepartementets förslag till
nya och ändrade regler om hur avfall ska hanteras. Konsekvensutredningen har en
tillräcklig kvalitet på en del sätt. Inte minst beskrivningar av konsekvenser
om ingen åtgärd vidtas och alternativa lösningar är utförliga och tydliga.
Regelrådet tycker också att det är bra att det finns några exempel på hur
hänsyn tagits till små företag. Beskrivningen av berörda företag är
tillräckligt tydlig men i övrigt hade det i flera fall behövts en tydligare beskrivning av konsekvenserna för företag. Det gäller både hur kostnader och intäkter påverkas för företagen men även hur konkurrensförhållanden påverkas.
Åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter hade behövt
beskrivas tydligare. Detsamma kan sägas om
hur och när förslaget kan utvärderas.
Sammantaget är det alltför många aspekter som hade behövt förtydligas för att konsekvensutredningen i sin helhet ska anses uppfylla kraven.
Tiotandvård - ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen till betänkandet "Tiotandvård-ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård". Förslaget innebär att patienterna endast ska betala 10 procent av referenspriset för sådan tandvård som omfattas av tiotandvård. För vårdgivare innebär detta bland annat att en viss del av tandvårdsmarknaden prisregleras.
Regelrådet bedömer att utredningen innehåller en utförlig och tydlig beskrivning av förslaget och av hur tandvårdsmarknaden ser ut. Enligt Regelrådets uppfattning hade förslagsställaren kunnat ge en tydligare beskrivning av hur förslaget påverkar konkurrensförhållandena för berörda företag, men redovisningen bedöms ändå vara godtagbar. Regelrådet ser positivt på att det finns omfattande uppskattningar av påverkan på intäkter och information om hur förslaget ska utvärderas.
Sammantaget bedöms konsekvensutredningen uppfylla de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
EU-kommissionen har på kort tid lanserat flera initiativ för att förbättra och förenkla EU-lagstiftningen i syfte att minska företagens regelbördor och öka EU:s konkurrenskraft.
I februari publicerade kommissionen sitt arbetsprogram för 2025, som är starkt fokuserat på regelförenkling. Bland annat aviseras flera planerade omnibusförslag på områden såsom hållbarhetsrapportering, jordbrukspolitik och försvar som ska bidra till målsättningen om att minska de administrativa bördorna med minst 35 procent för små- och medelstora företag.
Arbetsprogrammet åtföljs av ett meddelande om genomförande och förenkling. I detta åtar kommissionen sig att genomföra ännu fler, och bättre, konsekvensutredningar till lagstiftningsförslag, med särskilt fokus på SME- och konkurrenskraftstester. Kommissionen understryker det delade ansvaret mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna. Kommissionen uppmanar rådet och parlamentet att inte föreslå ändringar som ökar kostnaderna för företag, och att själva genomföra konsekvensutredningar av substantiella ändringsförslag. För detta föreslås en gemensam metod.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
