Risker vid tidig sådd av höstsäd

Sådd vid tjänligt väder kan locka till att få höstsådden avklarad så tidigt som möjligt för att minska risken för att en senare sådd inte blir av på grund av för mycket nederbörd. Det finns dock risker med att så allt för tidigt. Det gäller både insektsskador och olika svampangrepp som kan orsaka skador på höstsäden. Risken är egentligen inte kopplad till vissa datum, utan mer till när grödan grott och kommit upp samt hur tillväxtbetingelserna sedan blir under hösten. I klimatförändringens spår med varmare höstar ökar riskerna för angrepp. Det går inte jämföra dagens såtidpunkter med de såtidpunkter som vi hade för 10 - 15 år sedan.

Vad gäller fenomenet med svarta upprättstående ax där axen varit dåligt matade eller inte matade alls som förekommit i större omfattning än normalt har vi sett att det generellt sett varit vanligare i tidigt sådda fält. Vidare undersökningar pågår inom detta område, men det är ytterligare en anledning till att senarelägga sådden om det är möjligt. 

Insekter sprider rödsotvirus

Förekomst av bladlöss och såtidpunkten är två viktiga faktorer som påverkar risken för rödsotvirus i höstsäd. I områden med stora skador tidigare år bör sådden ske först tidigast i slutet av september. Därefter måste fälten bevakas för bladlöss och eventuellt bekämpas från mitten av oktober eller senare. Observera att rödsotvirus inte sprids med utsädet.

Riskfaktorer för rödsot

1.    Förekomst av bladlöss

Förekomsten av bladlöss är avgörande för risken för angrepp då de sprider virussjukdomen rödsot. Fångsterna av bladlöss i sugfällorna på Alnarp och Ingelstorp (Kalmar) ger en bra indikation på om det finns mycket bladlöss. Det är också viktigt att kontrollera förekomsten i enskilda fält, speciellt under oktober och november. Från slutet av september publiceras veckorapporter med löpande information om förekomsterna av bladlöss i sugfällorna på Alnarp och i Kalmar, se Jordbruksverkets hemsida.

2.    Såtidpunkt

Ju tidigare sådd och uppkomst, desto större risk för angrepp. För varje veckas fördröjning av sådden kan upp till en halvering av angreppen av rödsotvirus uppnås. Orsaken är att bladlössen söker sig till gröna plantor och därför är de tidigast uppkomma fälten mest utsatta. Dessutom har bladlössen längre tid att överföra viruset i tidigt uppkomma fält. I utsatta lägen (gynnsamma för löss) finns det dock fall där rödsotsmitta förekommit även vid senare sådd, men då i mindre omfattning.

3.    Varma och långa höstar 

Vädret under hösten, speciellt senhösten, har stor betydelse för hur länge bladlössen kan vara aktiva och förökas, och därmed sprida rödsotvirus. Under år med stora angrepp har höstarna varit ovanligt varma, speciellt oktober och november.

4.    Kustnära områden, skyddade lägen och erfarenheter av angrepp tidigare år  

Risken för större angrepp av rödsotvirus är oftast störst i sydliga och kustnära områden, där höstarna är något mildare. Inom fälten blir angreppen ofta störst i södersluttningar och skyddade lägen.

5.    Grön stubb - förekomst av spillsäd, gräsvall och gräsogräs i förfrukten

Under hösten söker sig lössen till gröna plantor i vallar och mellangrödor och ju grönare stubben är med spillsäd eller ogräs desto mer attraktiv är den för bladlöss som kan överföra virussmittan vidare till höstsäden.

Flugor kan skada höstsäden

Fritfluga. Tredje generationen av fritfluga kan skada tidigt sådda fält av höstvete, råg och rågvete. En mild höst med temperaturer över 15 °C ökar risken för angrepp. Fritflugan kan lägga ägg på plantor i 1,5–2 bladstadiet dels direkt i höstsäd eller på spillsäd eller gräsogräs i stubben. När sedan angripen spillsäd/gräsogräs bearbetas kan fritflugans larv från spillsäden förflytta sig i jorden och larven angripa den nysådda höstsäden. Speciellt kan detta förekomma efter halmsträngar där det finns mycket spillsäd. Mot fritfluga saknas kemiska alternativ att behandla vid optimal tidpunkt

Kornfluga. Under senare år har problemen med kornfluga ökat i Sydsverige och vårgenerationens flugor kan orsaka stora skador i vårvete. Andra generationen av kornfluga angriper höstsäd och även här ser förekomsten ut att ha blivit vanligare. Oftast rör det sig om mindre skador som inte orsakar betydande skördebortfall men i en del fält, där många av skotten är angripna och beståndet dessutom är försvagat av olika anledningar kan angreppen få betydelse. Risken är störst i tidigt sådda fält. Angreppen i höstsäd bidrar till att öka kornflugepopulationen och ökar därmed risken för skador i vårvetet.

Bekämpning av kornfluga är inte, eller endast i undantagsfall aktuell i höstsäd.

Gul gräsfluga. Lägger också ägg på hösten, när höstsådden kommit upp. Äggen kläcks först på våren och då kryper larverna in i plantorna. Skadorna liknar fritflugans men uppstår först på våren. Kraftiga angrepp av gräsflugan är ovanligt men mindre skador har förekommit under senare år.

Senarelagd sådd effektivare än kemisk bekämpning

En senare sådd är en bra metod för att göra det svårare för insekterna att orsaka skador. Det kortar ner tiden de har på sig att göra skadan och dessutom begränsar lägre temperaturer deras livaktighet. Effekten av senare sådd är oftast bättre jämfört med kemisk bekämpning.

Om det inte är möjligt att senarelägga sådden och vädret är gynnsamt för insekter kan det vara aktuellt med en kemisk bekämpning. 

Preparat. 

Finns det behov att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid. Se bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2024 för vilka riskfaktorer som påverkar bekämpningsbehovet. Mot fritfluga saknas alternativ att behandla vid optimal tidpunkt, vilket är 1,5 bladsstadiet. Pyretroiderna är kontaktverkande och därför är spruttekniken och spruttillfället viktiga faktorer. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.

Tidigt sått höstkorn (6 september) ger mycket bladmassa, vilket ökar risken för snömögel och trådklubba. Den stora bladmassan är dessutom improduktiv och kostar skörd.

Frodiga bestånd gynnar svampangrepp

Snömögel och trådklubba. Risken för angrepp av snömögel och trådklubba är klart större i frodiga bestånd. Det behövs inte två till tre månaders snötäcke på otjälad mark för att skador ska uppträda. Under en mild vinter kan ett ”täcke” av plantor i mycket frodiga bestånd ge upphov till samma gynnsamma mikroklimat som ett snötäcke på otjälad mark medför. Det finns ingen möjlighet till kemisk bekämpning.

Rotdödaren och stråknäckare. Tidig sådd gynnar rotdödaren och stråknäckare. Riskfält för sjukdomarna är fält med vete efter vete, särskilt i kombination med mycket skörderester och spillsäd. Mot dessa sjukdomar finns inga bekämpningsåtgärder att ta till under hösten.

Ogräs och spillsäd bidrar också till att göra bestånden täta. De gynnas också av en tidig sådd då de får större möjlighet att växa sig stora och kraftiga under hösten.

Bevaka sniglarna - de gynnas av fuktiga förhållanden

De allvarligaste skadorna i höstsäd består i att sniglarna äter ur kärnorna, vilket ger dålig uppkomst. På uppkomna plantor syns gnagskador och slemspår på samma sätt som i höstraps, men angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Skador på höstsäd är inte lika vanliga som i höstraps. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek medan sniglarna störs av jordbearbetning. För att kontrollera snigelförekomsten kan man använda snigelfällor.

Bekämpningströskel: Tröskelvärde saknas. Riktvärde fyra sniglar per fälla och dag. Riktvärdet används i England. 

Preparat och dos: Sluxx HP 4-7 kg/ha, Ferrex 6 kg/ha eller Ironmax Pro 4-7 kg/ha.  

Alla preparaten innehåller den verksamma substansen järnfosfat. Vid stor förekomst av sniglar kan upprepad behandling bli nödvändig, speciellt om den lägre dosen används. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas ned.