Ta del av Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om vindkraft i havet, en gränsjusteringsmekanism för koldioxid och skatteincitament för forskning. Läs också om vägledning i konsekvensutredning samt en intervju med Nils Fjelkegård,
chef för Förenklingsrådets kanslistöd.
Förslag om vindkraft med otydlig konsekvensbeskrivning
Regelrådet har yttrat sig
över konsekvensutredningen till förslag i betänkandet ”Vindkraft i havet – En
övergång till ett auktionssystem” (SOU 2024:89). Förslaget innebär att dagens
system för att ge tillstånd till havsbaserad vindkraft ska ändras till ett
system där regeringen pekar ut vissa områden som lämpliga för havsbaserad
vindkraft och sedan ska en auktion genomföras för att utse vem som kan ges
koncession att genomföra projekten.
Regelrådet anser att
konsekvensutredningen inte är tillräckligt tydlig. Detta gäller framför allt
alternativa lösningar, berörda företags antal och storlek samt hur förslaget
påverkar företagens kostnader och verksamhet. Utredningen har inte lämnat något
mer utvecklat förslag till hur projekt som finns idag ska hanteras under
övergångsperioden till det nya systemet, vilket skapar otydlighet. Kvantifieringar av effekten av auktionssystemet saknas helt, samtidigt som det
inte är uteslutet att någon form av exempelberäkning hade varit möjlig.
Förslaget och dess konsekvenser framstår visserligen som komplexa, men det hade
ändå behövts större tydlighet.
Förslag till ändringar i EU-förordningen om gränsjusteringsmekanism
för koldioxid (CBAM)
Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige. Finansdepartementet har remitterat ett förslag från EU-kommissionen som föreslår förenklingar för företag i den s.k. CBAM-förordningen, som syftar till att begränsa koldioxidläckage genom att sätta ett koldioxidpris på import av vissa varor.
Regelrådet bedömer att EU-kommissionen ger en bra bild över förslaget och dess konsekvenser för företag på aggregerad EU-nivå, men att effekter på svenska företag inte beskrivs. Regelrådet erinrar i sitt yttrande om att den svenska konsekvensutredningen till det nu befintliga regelverket inte bedömdes uppfylla kraven när den remitterades och kan inte heller se att kompletteringar i enlighet med Regelrådets rekommendationer skett sedan dess.
Regelrådet konstaterar vidare att förhandlingar om förslaget redan påbörjats och att det saknas en svensk version av författningsförslaget. Regelrådet anser att en sådan, samt en preliminär, nationell konsekvensanalys baserad på inhämtande av synpunkter från svenska remissinstanser bör finnas innan förhandlingar inleds, utom i extremt brådskande fall.
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen i betänkandet
Skatteincitament för forskning och utveckling – En översyn av FoU-avdraget och
expertskattereglerna (SOU 2025:3).
De föreslagna reglerna kan påverka svenska företags konkurrenskraft i förhållande till företag i Europa och globalt och det är därför värdefullt med den internationella utblicken som finns i betänkandet och hur de förslagna reglerna kommer att förhålla sig till jämförbara länders regler. Förslagen i betänkandet syftar till att ge företag incitament till ökade investeringar i forskning och utveckling, samt skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens.
Regelrådet har bedömt att konsekvensutredningen i samtliga delaspekter och i sin helhet uppfyller kraven.
Den 6 mars anordnade Ekonomistyrningsverket, Naturvårdsverket och Regelrådet en halvdags grundutbildning i konsekvensutredning.
Detta var den första gemensamma utbildningen sedan den nya förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar trädde i kraft den 6 maj 2024, då Ekonomistyrningsverket fick ett övergripande samordningsansvar och Regelrådet ansvar för vägledning ur ett företagsperspektiv.
På webbplatsen ESV Forum finns övergripande information och vägledning om konsekvensutredning. Där finns även introduktionstexter till sektorsspecifika perspektiv som andra expertmyndigheter har bidragit till.
Intervju med Nils Fjelkegård, chef
för Förenklingsrådets kanslistöd
Förväntningarna på Förenklingsrådet har varit höga sedan regeringen aviserade dess inrättande. Efter ett intensivt uppstartsarbete har Förenklingsrådet nu överlämnat sitt första förenklingsförslag till regeringen och arbetar vidare med flera andra förslag.
Cirka 200 förenklingsförslag har hittills inkommit till rådet. Dessa är av varierande kvalitet och kräver ofta ett omfattande utredningsarbete för att kunna tas vidare.
Nils Fjelkegård, chef för Förenklingsrådets kanslistöd, berättar mer om hur arbetet går till i praktiken, samarbetet med expertmyndigheter och systerråden Regelrådet och Implementeringsrådet samt de främsta utmaningarna.
EU-kommissionens
nämnd för lagstiftningskontrolls årliga granskningskonferens
28 maj
Regelrådet sammanträder
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
