|
|
|
Vall på slätten. Foto: Johanna Grundström | Hej!Höstterminen har rivstartat som vanligt med full fart i planeringen för höstens aktiviteter
och nya kontakter. Aktiviteter som kan leda till nya samarbeten där forskningen
kan räta ut frågetecken och lösningar utvecklas tillsammans med medlemmar i partnerskapet. Aktiviteterna riktade mot livsmedelssystemets primärproduktion
kommer intensifieras genom den nya satsningen som SLU i Alnarp och Sparbanken
Skåne presenterade i förra veckan. SLU Partnerskap Alnarp bidrar med nätverk
och aktiviteter så att satsningen kan göra skillnad, både i akademi och praktik.
Flera olika arbetspaket ingår, bland annat med särskilda insatser för
att öka kunskapen om hur den digitala revolutionen och de nya tekniska
möjligheterna ska tillvaratas.
I nyhetsbrevet
kan ni i vanlig ordning ta del av senaste nytt från projektredovisningar från partnerskapets projektverksamhet, examensarbeten och annat som vi bedömer kan
vara intressant för våra läsare. Hoppas att vi kan så något frö som kan leda till
nya kontakter och utvecklingsinitiativ. Tveka inte att höra av er om det är
något ni vill diskutera vidare antingen till mig eller någon av partnerskapets koordinatorer.
Håll också koll på kommande dialogaktiviteter som till t ex Fjäderfädagen i
Alnarp (ett helt nytt initiativ), Jordbruksekonomisk konferens som körs
för andra året i Uppsala och sist men inte minst Sydsvenska växtodlingsmötet
som genomförs för 42:a gången nu i Hässleholm. Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Håkan Schroeder, Helen Göransson och Christina Lunner Kolstrup framför slottet i Alnarp. Foto: Johanna Grundström, SLU |
50 miljoner satsas på nytt kunskapscentrum för hållbar matproduktion i Alnarp
SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats som engagerar forskare, doktorander, studenter och yrkesverksamma inom primärproduktionen i centrat.
| | | | |
Gastronomins och råvarornas betydelse för Sverigebilden
|
|
Idag har måltidsupplevelsen en vital plats i svensk besöksnäring – hur kan vi fortsätta att ha en ledande position och vilken betydelse har egentligen råvaran? Välkommen till Alnarp på en fullmatad eftermiddag i gastronomins tecken den 26 september. Vi möter Karsten Thurfjell, en av eftermiddagens talare och en av författarna till boken Svensk gastronomi – en global succé. Hej! Vem är du och vad ska du prata om den 26 september? Karsten Thurfjell, mat-, vin- och kulturskribent, nyligen pensionerad från Sveriges Radios Kulturredaktion, Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare och ledamot av Måltidsakademien. Vad skulle du säga är karaktäristiskt för svensk gastronomi? Starkt intresse för omvärlden, stor innovationskraft och tilltagande inriktning för våra egna råvarors kvalitet och hållbarhet.Vilken betydelse har råvarorna?Under de senaste 20 åren har fokus riktats mot de nordiska råvarorna och deras speciella kvalitéter, men det har behövts en del tjat på aktörerna för att de ska inse vilka resultat man kan åstadkomma om man anstränger sig. Hur tror du att svensk gastronomi kommer att utvecklas framöver? Oavsett den stora bristen på utbildad personal tycks utvecklingen ha sin egen dynamik, och svensk gastronomi kommer att klättra vidare på kvalitetsskalan. | | September
Obs! Sista anmälningsdag den 19 september.
| | | | | | | Potatis- och hortofältdagen 2024På potatis- och
hortofältdagen i Borgeby den 4 september visades ramtidens odlingsteknik kopplad till potatis- och grönsaksodling. SLU Partnerskap Alnarp deltog som utställare under dagen och flertalet forskare, lärare och studenter
från SLU var på plats. Sven-Erik Svensson och David Hansson, båda från institutionen för biosystem och teknologi, deltog i demovisning av fältförsök av etablering av vitkål och rödbetor i vintermellangrödan höstråg. Dagen arrangerades av Hushållningssällskapet, HIR, Lyckeby, LRF Trädgård och SLU Partnerskap Alnarp. Text: Annie Drottberger, ämnesgruppskoordinator Trädgård | | | | | Forskarens roll i den hållbara utvecklingenI samband med att LTV-fakulteten på Alnarp firade 20 år lanserades en ny artikelserie. Tolv forskare samtalar om hur forskningen kan bidra till den förändring som krävs för att nå det hållbara samhället 2045. Hur kan våra livsmedelssystem utvecklas? Hur framtidssäkras städerna? Hur bibehåller vi hälsa? Vad krävs för att nå målen om det hållbara samhället? Och vad är forskarens roll? | | | Missa inte Alnarps fjäderfädag!
Välkommen till en dag med möjlighet att mötas branschöverskridande för en framgångsrik framtid för fjäderfä i Sverige. Årets tema är klimatförändringarnas påverkan på fjäderfäbranschen och möjliga motåtgärder. | | | | | | Rapporter och examensarbeten | Examensarbeten
Davidsson, Hannah, 2025. Photodynamic inactivation of Escherichia coli : influencing virulence with blue light. (PA1495) Farkas, Sebastan, 2023. Investigating organic fertilisers’ ability to mineralize during the first month of plant propagation (PA1473) Lorin, Daniel and Kårlin, Jacob, 2024. Vart tar kvävet i gödslade mellangrödor vägen? (PA 1512) Faktablad
Cirkulär bioekonomi i svensk trädgårdsnäring
- Goda affärer och innovation;
Författare: Lisa Blix Germundsson, Gunnar A Johansson, Elin Windfäll (PA1375)
Restflöden i cirkulära livsmedelssystem -
Utmaningar och lösningar;
Författare: Samar Khalil, Lotta Nordmark, Helena Persson Hovmalm, Gun Hagström, Lars Mogren,
Isabella Kleman, Sven-Erik Svensson, Anna-Lovisa Nynäs, Nicolaidis Lindqvist (PA1510) | | |
Vad avgör dina matval? Många av oss kanske inte reflekterar så mycket över det vid veckohandlingen, eller när vi väljer från menyn på en restaurang. Men eftersom allas våra matval påverkar såväl den egna hälsan och folkhälsan som planetens hälsa, kan man förstås undra: hur kan våra matval bli mer hållbara?
I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt mätningar över det senaste årtiondet syns en plötslig och tydlig minskning i tillväxthastigheten enligt den nationella riksskogstaxeringen. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Tillsammans med flera forskarkollegor vill hon nu rikta ljuset mot osäkerheten i den svenska skogens framtid och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.
Årets upplaga av Jordbruksekonomisk konferens har fokus på det heta ämnet lantbrukets lönsamhet. Andra programpunkter rör svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och frågan om hur supervalåret i EU och USA påverkar lantbruket. Konferensens huvudtalare, professor Bengt Savén från KTH, Kungliga tekniska högskolan, har dessutom en utmanande fråga till publiken.
Våra svenska skogar, ekosystemtjänster och samhällen förväntas bli mer känsliga för bränder som en följd av den klimatförändring som sker. Det innebär att vår beredskap för skogsbränder, inom både civil beredskap, samhällsplanering och skogsförvaltning behöver utvecklas.
| | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|
