Regelrådets nyhetsbrev juni 2022Snart tar Regelrådet sommaruppehåll och önskar glad sommar till er alla! Regelrådets första sammanträde efter sommaruppehåll är den 16 augusti.
I detta nummer kan du läsa om Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om: möjlighet till gårdsförsäljning av alkoholdrycker, ändringar i trygghetssystemet för företagare, en artikel om EU konsekvensutredningar samt en intervju med Kristina Alsér, särskild utredare för mikroföretagarutredningen och styrelseordförande för Tillväxtverket m.m. | | |
Möjlighet till
gårdsförsäljning av alkohol
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen i utredningsbetänkandet ”En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95)". Samtliga delaspekter bedöms uppfylla kvalitetskraven, utifrån förutsättningarna i ärendet. Regelrådet noterar att det har riktats invändningar mot utredarens analys men finner att nästintill samtliga aspekter som kritiserats i särskilda yttranden ändå har behandlas av utredaren. I en sådan situation finner Regelrådet att det mesta talar för att problemet handlar om att ett rättsläge som inte är glasklart kan bedömas på olika sätt.
Enligt Regelrådets uppfattning är det inte helt klart hur den bedömning av företagens intäkter, verksamhet och kostnader som görs har beaktat de osäkerheter som finns för verksamheten. Mot bakgrund av att det likväl finns viss information även om osäkerheterna och av att det förslag till system för gårdsförsäljning som lämnas i alla händelser skulle vara frivilligt för företagen att delta i, finner Regelrådet att redovisningen sammantaget håller tillräcklig kvalitet även i detta avseende. Förslaget innebär att gårdsförsäljning av alkoholdrycker under vissa förutsättningar blir tillåten.
| | |
Ändringar i trygghetssystemet för företagare
Regelrådet
godkänner konsekvensutredningen till utredningsbetänkandet "Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98)".
Samtliga
delaspekter bedöms uppfylla kvalitetskraven. Särskilt redovisningen av
förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader är utförlig och
tydlig. Förslaget innebär bland
annat att sjukpenninggrundande
inkomst för företagare med inkomst av näringsverksamhet som huvudregel ska baseras
på historiska uppgifter i form av fastställda deklarationsuppgifter. Vidare
föreslås att den grundläggande karensen för en försäkrad med inkomst av näringsverksamhet
ska vara en dag. | | | Granskning av EU-konsekvensutredningarRegelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådets granskning, om den kommer tidigt i processen, kan ses som ett inspel till den svenska förhandlingspositionen och tydliggöra vad förslagen betyder för Sverige och svenska företag. Detta förutsätter dock att det finns en mottagarkapacitet av Regelrådets yttranden för att granskningsarbetet, som är resurskrävande, ska göra någon nytta.
Regelrådets uppföljning och utvärdering har emellertid visat att kompletterande nationella konsekvensutredningar väldigt sällan upprättas av berörda departement. Regelrådet har därför beslutat att inte prioritera detaljgranskning av de ofta mycket omfattande EU- konsekvensutredningarna, utan tar i stället fram förenklade yttranden som framhåller vikten av att nationellt utreda konsekvenser av förslag till EU-regler inför förhandlingar och innan rättsakterna antas.
Regelrådet har under senare tid granskat fem konsekvensutredningar eller förslag till rättsakter från EU-kommissionen. Dessa är förslag till:
- direktiv om regler för att motverka användandet av bolag som saknar substans av skatteskäl
- direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU
- direktiv om mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information,
- förordning om ekodesign för hållbara produkter,
- förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten).
I samtliga fall anser Regelrådet att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas snarast möjligt, för att vid behov kunna uppdateras under förhandlingarnas gång. En sådan konsekvensutredning bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, med särskilt fokus på vilka kostnader de olika bestämmelserna medför för svenska företag och hur konkurrensen påverkas.
Regelrådet konstaterar i
sammanhanget att praxis i behandling och remittering av förslag till
EU-rättsakter varierar inom Regeringskansliet. I endast ett fall av ovanstående
har EU-konsekvensutredningen faktiskt bifogats remissen till remissinstanserna.
I inget fall har EU-kommissionens förslag till rättsakt på något sätt åtföljts
av någon hänvisning till genomförda eller preliminära konsekvensanalyser på
nationell nivå, inte ens till de egna faktapromemoriorna som överlämnats till
riksdagen, i de fall sådana har upprättats innan remittering.
Faktapromemoriorna har i några fall sammanfattat EU-kommissionens
konsekvensutredningar, i något fall har konsekvenser för företag överhuvudtaget
inte berörts, och i något fall redovisas att arbetet med nationell
kompletterande analys redan påbörjats. Regelrådet anser att upprättande av
tidiga, preliminära, nationella konsekvensutredningar i stor utsträckning kan bidra
till mer effektiva förhandlingar och underlätta det senare nationella
genomförandet.
| | | Intervju med Kristina Alsér, företagare, särskild
utredare för mikroföretagarutredningen och styrelseordförande för
TillväxtverketVi talade med Kristina om regeringens mål för förenklingspolitiken,
mikroföretagarutredningen, Regelrådets och Tillväxtverkets olika roller samt
regelförbättringsarbetet i stort.
Hon menar att regeringens mål med förenklingspolitiken måste
konkretiseras, såväl innehållsmässigt som tidsmässigt, och att det brådskar. Då
det finns en bred samsyn för förslagen om en bättre regelprocess i mikroföretagarutredningens
betänkande och att frågorna inte är politiskt känsliga torde förslagen kunna
genomföras ganska omgående. |
Hon understryker vikten av samordning inom Regeringskansliet, men också ökade krav på och styrning av myndigheter. Lika viktigt som det är med tydliga och ändamålsenliga regelverk, konsekvensutredningar av hög kvalitet och systematisk utvärdering,
| |
inklusive ett ökat mandat och ökade resurser för Regelrådet, är effektiv och enhetlig tillämpning av regler. Myndigheter behöver generellt arbeta mer med attityd, bemötande och service i sina relationer till företag. Läs intervjun i sin helhet | | | | KalendarietVåra kommande sammanträden, konferenser och evenemang. | OECD Conference on Measuring Regulatory Performance | | | |
EU Conference of Directors and Experts of Better Regulation
| | | | | | | | | | |
