Sådden av höstraps kom igång tidigt i början på augusti och har pågått fram tills nu i vårt område. Viktigt att bevaka fälten eftersom angrepp av insekter och snigel kan uppkomma snabbt. Det är främst rapsjordloppa men
lokalt även kålbladstekelns larv som kan orsaka skador av betydelse. Växtskyddscentralen följer insektsförekomsten med hjälp av gulskålar i ett 20-tal fält. Nu fångas främst vuxna individer av kålbladsteklar samt enstaka rapsjordloppor.
Gula
fångstskålar s.k. gulskålar är ett hjälpmedel för att följa inflygningen och förekomsten
av insekter i enskilda fält. Den gula färgen lockar till sig bl.a.
rapsjordloppor, jordloppor, kålbladsteklar och olika vivlar.
Växtskyddscentralen
kommer att följa förekomsten av insekter veckovis från sådd till dess att
mängden insekter börja minska vilket brukar inträffa i början av oktober. Följ resultaten i våra veckorapporter.
Bild 2:
Rapsjordloppa till vänster och jordloppa till höger.
Gnagskador av rapsjordloppa och jordloppor
Flera
olika jordloppor kan orsaka gnagskador under rapsens uppkomst och tidiga utveckling. De senaste åren
har rapsjordloppan orsakat mest skada.
Bevaka
fältet närmaste tiden efter sådd så att inte groddplantor eller unga plantor
blir uppätna av jordloppor.
Fält sådda med utsäde betat med Buteo Start eller Lumiposa har visst skydd mot gnagskador i hjärtbladsstadiet men skyddet är kortvarigt och de behöver också bevakas.
Riktvärdet för gnagskador: mer än 5 % uppäten
bladyta i hjärtbladsstadiet (DC 10) och mer än 10 % uppäten bladyta från första
örtbladet fram till två utvecklade örtblad (DC 11–12).
När plantorna fått tre till fyra örtblad brukar gnagskadorna inte vara ett problem längre.
Rapsjordloppan
Rapsjordloppan flyger in till de nysådda höstrapsfälten under större delen av hösten. Inflygningen är normalt störst under första halvan av september. När rapsjordlopporna flugit in till fälten gör de näringsgnag på bladen och ungefär 10 dagar senare börjar äggläggningen. Den vuxna rapsjordloppan är glänsande blåsvart och ca 4 mm lång med kraftiga lår som gör att den kan hoppa.
Rapsjordloppan är nattaktiv och svår att hitta i fält under dagen. Övriga jordloppor är betydligt mindre, en del arter är helsvarta och en del har gula teckningar på ryggen.
Rapsjordloppans
larv kan påverka rapsens övervintringsförmåga
Rapsjordloppans
larver kan skada tillväxtpunkten och genom det påverka plantornas
övervintringsförmåga eller orsaka utebliven blomning. Riktvärde för bekämpning
är 50–100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor. Flera
bevakade fält i vårt område har de senaste åren kommit över riktvärdet. Hittills har vi inte kunnat se
att larverna orsakat någon påtaglig utvintring eller påverkan på blomningen.
Därför
rekommenderar vi att använda tröskelvärdet i den övre delen av spannet, närmare
100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor.
En
annan metod för att få en bild av hur mycket rapsjordloppor det finns, är gå
igenom fältet med ficklampa när det är mörkt. Rapsjordlopporna syns tydligt eftersom
de glänser i skenet från ficklampan. Ett gammalt tröskelvärde är 1–2
rapsjordloppor per radmeter.
Bild 3: Vuxen
kålbladsstekel till vänster och kålbladsstekel larver till höger
Larver av
kålbladsstekeln kan kaläta plantorna
Utbredda
angrepp av kålbladstekellarver är ovanliga men enstaka fält brukar få starka
angrepp. Är det många larver kan de kaläta plantorna på ett par dagar.
Den
fullvuxna insekten är inte så lätt att se i fält men med en gulskål är de lätta
att hitta och identifiera. Stekeln är ca 1 cm lång och liknar en fluga i
formen. Kroppen är tydligt orange med svarta kontrasterande partier och
vingarna är genomskinliga. Kålbladstekeln flyger aktivt under soliga och varma
dagar. I första hand lägger de ägg på unga plantor. Larverna kläcks efter
ungefär en vecka.
Från början
är larverna små, ett par mm långa, grågröna och gnager på bladens undersida
mellan bladnerverna. När de växer sig större mörknar de i färgen till mattsvart
och blir lättare att upptäcka. Tidiga skador är svåra att se eftersom larven
för det mesta inte gnager igenom bladen. Senare syns angreppen som små hål och
när larverna växer till kan de snabbt äta ner plantan tills det som återstår är
ett skelett av stjälkar och bladnerver. Angreppen uppstår ofta fläckvis eller i
delar av fälten. Plantan är känsligast i de tidiga tillväxtstadierna, särskilt
om den angrips redan i hjärtbladsstadiet, eller när de första örtbladen
utvecklas. Vid senare angrepp blir skadan oftast mindre.
Riktvärde för bekämpning: en larv per planta. Bekämpningen sätts
in när skadorna ser hotande ut.
Hittar man mycket vuxna steklar i fältet och larver på plantorna kan en bekämpning vara motiverad.
Bekämpa bara om riktvärdena är
uppnådda
Finns det behov
att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid.
Rapsjordloppa: Nexide 0,06 l/ha eller Mavrik 0,15–0,2 l/ha·
Kålbladstekel:
Mavrik 0,15–0,2 l/ha men effekten är osäker. Nexide saknar specificerade
rekommendationer.
Läs alltid
etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare,
dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande
användningsvillkor för preparaten.
Pyretroiderna
är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning. Om flera av insekterna
finns i samma fält är det mycket viktigt att försöka synkronisera bekämpningen
så långt som möjligt eftersom pyretroider är skadliga för nyttoinsekter.
I Sverige har vi fortfarande bra fälteffekter av pyretroider vid bekämpning av rapsjordloppa. Egenskaperna som orsakar resistens finns hos rapsjordloppor i Skåne, Västergötland och Östergötland. För att bibehålla bra effekter är det mycket viktigt att vara återhållsam och bara bekämpa när det finns ett tydligt behov.
Säkert växtskydd och dess webbplats avvecklas
I användningsvillkoren för växtskyddsmedel finns ofta krav
på att bestämma det anpassade skyddsavståndet med hjälp av verktyget
Hjälpredan.
Från och med den 1 juli
2024 finns Hjälpredan och tabellerna för att bestämma skyddsavstånd på
Kemikalieinspektionens webbplats.
