Växtskyddsbrev

Växtskyddscentralen Skara

2024-11-05

Nr 32. Växtskyddsåret 2024 - Höstvete

Här kommer andra delen av växtskyddsåret 2024 vilken presenterar förekomsten och inventeringar av olika skadegörare i höstvete.

Tidigare växtskyddsbrev från Skara

Omfattning och sortfördelning

I regionen graderades totalt 37 höstvetefält från 29 april till 1 juli. Tabell 1 visar sortfördelningen.

Tabell 1. Sorter i graderingsrutorna i höstvete 2024 i olika län.

Utvintringssvampar

Övervintringen av höstvete var överlag bra. Det förekom några små snömögelangrepp.

Stråbas- och rotsjukdomar

Under våren 2024 kontrollerades plantor i prognosfält och de allra flesta hade friska stråbaser men i några fält fanns plantor med svaga angrepp. Inget fält var i närheten av bekämpningströskel. På sommaren undersöktes plantor från 15 fält på lab. Beroende på angreppets styrka räknas resultat från graderingen samman till ett index. Denna sommar blev index i medeltal 15 (variation 1-35). Index 30 är ett ungefärligt värde för skadetröskel vilket betyder att tre fält låg över. I flertalet av fälten graderades angrepp av stråfusarios och i fem av fälten noterades starka angrepp med insjunket strå (7 – 27 %). Skarp ögonfläck graderades i fem fält med svaga angrepp mellan 5,1 – 21,1 % och starka angrepp mellan 3,1 – 17,5 %.

Mjöldagg

I mitten av maj noterades det första angreppet av mjöldagg i ett fält, vilket utvecklades ganska fort. I början av juni hittades ytterligare angrepp i fyra fält, dock små. Vid slutgradering var angreppen i medeltal 2,1 procent på de tre översta bladen, se figur 1, och varierade mellan 0-32 %.

Diagram över skadegörarnas utveckling 2024 i Västra Götalands och Värmlands Län.

Figur 1. Skadegörarutveckling i höstvete under 2024. Medeltal per vecka för VästraGötalands och Värmlands län.

Bladfläckar

Svartpricksjuka

Vid det första graderingstillfället fanns små angrepp av svartpricksjuka på gamla blad i flera av prognosfälten. Hela april var fuktig vilket gjorde att smittan av svartpricksjuka fanns på de nedre bladen. I början av maj då vetet var i tidig stråskjutning, DC 31-32, kom mellan 10-15 mm regn (uppmätt i regnmätare i våra prognosfält) vilket gjorde att smittan följde med upp på tredje bladet. Sedan följde nästan tre veckor med varmt och torrt väder vilket missgynnade utvecklingen av svartpricksjuka. I slutet av maj, då de flesta veten var i DC 43 kom mellan 5 och 26 mm regn (mest i västra och sydvästra Skaraborg). Eftersom smittan fanns på tredje bladet klättrade svartpricksjukan uppåt och då det regniga vädret fortsatte ökade angreppet. Vid slutgradering i början av juli (DC 77) var i medeltal 66 procent av de tre översta bladen angripna, se figur 1 (variation 20 - 100 procent). Angreppet var mindre i de östra delarna av Skaraborg där nederbörden under stråskjutning var lägre och kom först senare. Figur 2 visar angreppens utveckling åren 2019 till 2024. För att få ett mått på angreppets styrka graderades också procent angripen bladyta på blad två uppifrån. Graderingen visade att i genomsnitt var 10 procent (variation från 0,01 till 34 procent) av bladytan angripen. Figur 3 visar angreppens storlek åren 2019 till 2024.

Figur 2. Utvecklingen av svartpricksjuka i höstvete per utvecklingsintervall 2019–2024 (% angripna blad 1–3). Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län.

Andel angripen bladyta i procent på blad två (uppifrån) av svartpricksjuka En jämförelse mellan åren 2019–2024. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län.

Figur 3. Andel angripen bladyta i procent på blad två (uppifrån) av svartpricksjuka En jämförelse mellan åren 2019–2024. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län.

Vetets bladfläcksjuka

Vetets bladfläcksjuka fanns framförallt i riskfält (förfrukt vete och reducerad jordbearbetning) i början av säsongen. Lite längre fram, i stråskjutning, fanns angrepp i en fjärdedel av prognosfälten, mestadels små angrepp, i medeltal 0,6 procent angripna blad. Större angrepp vid axgång, 20 procent angripna blad fanns i ett riskfält. Vid slutgradering fanns svampen i 27 av 37 prognosfält. Angreppen var då i medeltal 13 procent (blad 1-3), som mest 100 %. För att få ett mått på angreppets styrka graderades också procent angripen bladyta på blad två. I medeltal var 1,3 procent av bladytan angripen med variation från 0,01 till 23 procent.

Rost

Det första angreppet av gulrost hittades i början av maj. Gulrosten ökade under maj och i början av juni i samband med axgång, fanns gulrost i 11 fält. Angrepp fanns i sorterna Kask, KWS Ahoi, Norin och RGT Reform, med som mest 18 % angripna blad. Utöver prognosfälten rapporterades också angrepp i sorterna Julius och Ellvis. Gulrosten fortsatte att öka och fanns vid midsommartid i hälften av fälten, som mest 82 procent angrepp. Även sorten Brons hade då angripits. Vid slutgradering fanns angrepp i 9 fält, störst angrepp i sorten KWS Ahoi med 100 procent angripna blad. I medeltal var 16 procent blad angripna.

I början av juni noterades små angrepp av brunrost i två fält, i sorterna Informer och Brons. Brunrosten ökade och fanns runt midsommartid i en tredjedel av fälten. Som mest 20 % angripna blad och i sorterna KWS Ahoi, Etana, Informer, Pondus, Kask, Hallfreda och Brons. Brunrosten fortsatte att öka och vid slutgradering fanns angrepp i 24 fält. I medeltal 22 % angripna blad och som mest 80 % angripna blad i sorten Brons.

Övriga skadegörare

Axfusarios noterades i några stycken fält. Fusariumsvampar som angriper axet kan bilda mykotoxiner. Det är framförallt Fusarium graminearum som bildar toxinet DON (deoxynivalenol). Det finns gränsvärde för detta toxin. Föreningen Foder & spannmål tar årligen analyser i spannmålsmottagningarna. Beträffande mykotoxiner har ca 3800 DON-analyser rapporterats in till Foder & Spannmål. I höstvete har DON-halterna överlag varit låga.

Bladlöss

De första sädesbladlössen noterades i fem prognosfält i slutet av maj. Även havrebladlöss fanns i tre fält i början av säsongen men försvann sedan. Sädesbladlössen ökade marginellt och i mitten av juni hittades sädesbladlöss i sex fält och i små förekomster, i medeltal 0,03 löss/strå. I månadsskiftet juni/juli var förekomsten som störst, 11 fält angripna med i medeltal 0,4 löss/strå (som mest 8,8 löss/strå). Bekämpningströskeln överskreds i ett fält.

Vetemyggor

Överlag har förekomsten av gul- och röd vetemygga varit låg de senaste 10 åren, se figur 4. Det senaste året det var kraftigare angrepp av vetemygga var 2003, då var en tredjedel av fälten var över skadetrösklen på 6 procent angripna kärnor. I år inventerades förekomsten i 37 fält i början av juli.

I år hittades angripna kärnor i totalt 11 fält. I medeltal var 0,7 procent av kärnorna angripna av gul vetemygga (variation 0 – 10,7) och 1,1 procent av röd vetemygga (variation (0 – 7,8). Det var fler fält som hade angrepp av röd vetemygga (18) än gul vetemygga (8) och i fem av de fält där gul vetemygga noterades förekom också röd vetemygga. Tre fält var över den ekonomiska skadetröskeln, som brukar anges till 6 procent angripna kärnor.

Figur 4. Andel kärnor (%) som angripits av gul- respektive röd vetemygga i höstvete 2000–2024. Medeltal från prognosfälten.

Övriga skadedjur

Angrepp (på hösten) av andra generationens kornfluga noterades i en del tidigt sådda höstvetefält. Under vinter och tidig vår gick det att se symtom i form av purjolöksformade skott. Även skador av gräsflugor och rågbroddfluga noterades där skotten hade gulnat och dött. Vid månadsskiftet maj/juni noterades en del trips. Vid avräkning i 17 av prognosfälten var förekomsten i medeltal 0,2 trips/strå, som mest 0,8 trips/strå. Inget fält var över bekämpningströskel och få tripssymtom noterades.

Övrigt

Från Skåne rapporterades om fält med svarta ax men i vårt område förekom endast enstaka ax eller en mindre samling svarta ax i en del fält. Det blev en diskussion om detta kunde vara en ny skadegörare, nämligen ”crazy top” Sclerophthora macrospora, som man funnit i Danmark. Ax från ett fält med misstänkta symtom skickades till SLU, Ultuna för analys. Sotdaggssvamparna Alternaria spp och Cladosporium spp som är sekundärsvampar detekterades. Orsaken är inte helt fastställd och troligtvis finns flera. Etableringen av höstvete under sämre förhållanden med täta jordar hösten 2023 är förmodligen en orsak. En annan kan vara att mycket nederbörd under juli i år gynnade stråfusarios och rotdödare. Dessa plantor vissnade under juli och början av augusti och infekterades av de sekundära sotdaggssvamparna som gav svarta ax.

Växtskyddscentralen Skara

Säkert växtskydd och dess webbplats avvecklas

I användningsvillkoren för växtskyddsmedel finns ofta krav på att bestämma det anpassade skyddsavståndet med hjälp av verktyget Hjälpredan.

Från och med den 1 juli 2024 finns Hjälpredan och tabellerna för att bestämma skyddsavstånd på Kemikalieinspektionens webbplats.

Hjälpredan finns här

Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping

Detta mejl skickades till .
Du får det här nyhetsbrevet eftersom du har anmält dig som prenumerant.

Jag vill avregistrera mig från det här nyhetsbrevet från Jordbruksverket.