I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna för förslagen till genomförandet av lönetransparensdirektivet i svensk rätt, Riksbankens finansiering och nya ränteavdragsregler.
Du kan också läsa om Regelrådets nya webbplats, vad Patrick Freedman berättar om Ekonomistyrningsverkets nya uppdrag kopplade till konsekvensutredning samt om ett riksdagsseminarium om effektivt genomförande av EU-lagstiftning.
Outredda effekter av EU:s lönetransparensdirektiv
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen till
författningsförslagen i betänkandet Genomförande av lönetransparensdirektivet
(SOU 2024:40).
Regelrådet konstaterar att det finns brister i beskrivningen av alternativa lösningar. Det saknas både beskrivningar och beräkningar av olika alternativa lösningar. Även för det föreslagna alternativet finns det
brister i beskrivningen av förslagets påverkan på företagens kostnader,
tidsåtgång och verksamhet. Det hade likaså behövts utförligare beskrivningar av
förslagets effekter för små företag.
Regelrådet hade gärna sett en beskrivning av hur andra
EU-länder avser att genomföra direktivet. I kommittédirektivet anges det
särskilt att utredaren ska följa hur de nordiska grannländerna avser att
genomföra direktivet. En sådan redovisning saknas dock i konsekvensutredningen.
Sammantaget finns det alltför många brister för att omfattningen av
förslaget och dess effekter ska kunna bedömas. Regelrådet anser därför att
konsekvensutredningen inte uppfyller kraven.
Förslagen i Finansdepartementets promemoria syftar
till att klargöra förutsättningarna för Riksbankens framställningar om
återställning av eget kapital och att stärka självfinansieringsmöjligheterna.
Regelrådet
bedömer att flertalet delaspekter är bristfälligt beskrivna i
konsekvensutredningen. Det gäller bland annat otydliga beskrivningar av problem
och syfte, fler alternativa lösningar för återfinansiering av underskott,
förslagets effekter på företagens intäkter och kostnader, särskilda hänsyn till
små företag och hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas. Regelrådet bedömer därför att
konsekvensutredningen inte uppfyller kraven
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen till förslaget
i betänkandet Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37).
Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen som helhet betraktad uppfyller
kraven. I betänkandet föreslås exempelvis att reglerna för utjämning av
räntenetto över tid och inom koncern ändras så att verksamhet som bedrivs i en
företagsgrupp i största möjliga omfattning behandlas på samma sätt som
verksamhet som bedrivs i ett enskilt företag. Det föreslås också att
tidsgränsen för att dra av ett kvarstående negativt räntenetto ska tas bort.
Det lämnas även andra förslag. Enligt Regelrådet har alla delaspekter i
konsekvensutredningen utom en beskrivits på ett godtagbart sätt. Särskilt kan
nämnas att beskrivningarna av alternativa lösningar och påverkan
på konkurrensförhållanden är tydliga.
Intervju med
Patrick Freedman, Ekonomistyrningsverket (ESV)
ESV har blivit samordningsansvarig myndighet för metodutveckling, vägledning och utbildning enligt den nya förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar som trädde i kraft den 6 maj. Vi pratade med Patrick Freedman, projektledare på ESV, om det pågående och planerade arbetet på ESV med anledning av verkets nya roller och uppgifter.
ESV kommer att ge övergripande stöd i form av skriftlig information, utbildningar och riktat stöd och myndigheten kan utgöra ett bollplank i konsekvensutredningsarbetet, säger Patrick. Han konstaterar att den nya förordningens bestämmelser är mer allmänt hållna än i den tidigare förordningen och att det därför finns ett större behov av mer detaljerade riktlinjer på fler områden.
I arbetet med att vidareutveckla stödet behöver ESV därför expertkunskap från andra myndigheter och understryker i detta sammanhang vikten av myndighetssamverkan. Webbplatsen ESV Forum kommer att vara ett nav för stödet, däribland olika digitala verktyg.
Seminarium i Riksdagen om det nya Implementeringsrådet
Riksdagens näringsutskott bjöd tillsammans med Näringslivets regelnämnd, NNR, in till ett seminarium den 16 oktober för att diskutera hur EU-lagstiftning bör införas i svensk rätt så att svenska företag inte missgynnas i förhållande till företag i andra länder. NNR presenterade en ny rapport ”Effektivt implementerad och tillämpad EU-rätt – avgörande för svensk konkurrenskraft”, där det ges flera exempel på när svenskt genomförande och tillämpning av EU-rätt hade kunnat ske på ett bättre sätt ur ett företagsperspektiv.
Anders Johannesson, ordföranden för Implementeringsrådet gav sin syn på rådets uppdrag, möjligheter och utmaningar. Kristina Alsér, ordförande för det nya Förenklingsrådet var på plats, liksom Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande. Behovet av samverkan mellan de olika råden och deras kanslier lyftes flera gånger under seminariet.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
