Nyheter om Jordhälsa från SLU RådNu

SLU RÅDNU

2022-04-20

Familjen Kamprads stiftelse bidrar till kunskap kring jordhälsa

Forskningsprojektet ”Från att vilja till att våga och kunna” på SLU RådNu har som mål att bidra till att stödja lantbrukare, så kallade jordhälsoentreprenörer, som vill använda nya odlingsmetoder för att förbättra jordhälsan.

Enligt forskaren Jenny Höckert på SLU RådNu upplever lantbrukare att det etablerade rådgivningssystemet i Sverige inte klarar av att stödja dem i deras förändringsarbete.
– Genom våra nätverk, forskningsprojekt och konferenser på temat jordhälsa har vi stött på engagerade men frustrerade lantbrukare som vill ändra sitt sätt att bruka åkermarken. De menar att traditionella forskare och rådgivare i Sverige ofta jobbar med relativt snäva ämnesmässiga sakfrågor vilket skapar brist på användbar, platsanpassad kunskap som fungerar i praktiken.

Många lantbrukare visar stort intresse och nyfikenhet för frågor om jordhälsa, men de är osäkra på hur de ska börja och vad de ska göra. Här ska projektet bidra med information och kunskap.

Familjen Kamprads stiftelse 2022

Vi ska öka kunskapen om hur vi lär kring mark

Forskarna Jenny Höckert och Christina Lundström på SLU RådNu som leder projektet är även engagerade i andra projekt med frågeställningar som handlar om jordhälsa.
De har bland annat intervjuat lantbrukare i Västergötland och Östergötland om deras tankar kring det förändrade klimatet och hur det påverkar deras sätt att bruka marken, och studerat beslutsstöd som beräknar risken för markpackning när man kör med olika maskiner vid olika förhållanden.

De två senaste åren har SLU RådNu tillsammans med LRF stått som värd för SM i nedbrytning – ett skämtsamt jippo med allvarliga undertoner. Syftet är att tävlingsdeltagarna ska få erfarenhet av hur olika marker fungerar, genom att man gräver ner tvättlappar i jorden och efter ett visst antal veckor kan se hur mycket som brutits ner.

Med det nya projektet får vi möjlighet att ännu mer systematiserat arbeta med att öka kunskapen om lärandet kring mark och hur vi kan förbättra jordhälsan i åkermark.

Andra projekt kring jordhälsa

Varför är det viktigt med jordhälsa?

Precis som i många andra delar av världen står det svenska lantbruket inför stora utmaningar. Vi ska lära oss att bruka åkermarken på ett sådant sätt att den både producerar mer mat och minskar sin miljöpåverkan samtidigt som den pågående klimatförändringen ska hanteras. En nyckelfaktor för att klara denna utmaning är att ha odlingsjordar med god jordhälsa.

Jordhälsa definieras som åkermarkens långsiktiga hållbarhet, förmåga att leverera ekosystemtjänster och gynna biologisk mångfald både ovan och under jord. Bättre jordhälsa bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, genom att marken klarar både torka och stor nederbörd bättre, men det bidrar också till ökad kolinlagring.

För att jordhälsan i åkermarkerna ska förbättras, krävs dock att vi brukar jorden på ett annat sätt än vad vi hittills gjort inom konventionellt och ekologiskt lantbruk.

Syftet med vår forskning

Projektet är ett kombinerat utvecklings- och forskningsprojekt  som ska:

1) stödja lantbruksföretagares lärande och erfarenhetsutbyte om mer hållbara brukningsmetoder genom att samla, fördjupa, utveckla och tillgängliggöra kunskap och erfarenheter via en öppen webbplattform.

2) sprida kunskap om jordhälsa via webbinarier och workshops.

3) ge en överblick över de flaskhalsar, utmaningar och kunskapsbehov som lantbrukare och rådgivare upplever som hinder för utvecklingen.

4) ta fram rekommendationer för fortsatt kunskapsutveckling och praktisk tillämpning kopplat till jordhälsa utifrån lantbrukares och rådgivares behov.

Samarbete mellan akademi och praktik

Centrum för projektet utgörs av de gårdsförsök som kommer att genomföras på deltagares gårdar, och de erfarenheter som lantbrukarna gjort hittills på sin omställningsresa. På så sätt hoppas projektet att kunna bidra till utveckling av praktiknära kunskap relaterat till jordhälsa som kan vara till nytta för andra lantbrukare.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan tre olika institutioner på SLU. Deltar i projektet gör Thomas Keller, institutionen för mark och miljö, Elsa Lagerquist, Institutionen för växtproduktionsekologi, Erik Hunter, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi samt Anna Lind Lewin, Institutionen för människa och samhälle vid SLU.

För att ytterligare förankra projektet i praktiken, har projektet knutit till sig en referensgrupp bestående av representanter från Greppa Näringen/Jordbruksverket, LRF och KSLA.

Soil Health prioriteras globalt

IPCC:s rapport 2018 framhöll kolinlagring i mark som den billigaste metoden med störst potential för att minska koldioxidhalten i atmosfären.

Intresset för nya affärsmodeller som inbegriper kolinlagring ökat i livsmedelsbranschen, idag till exempel hos Wasa, Koskenkorva, Svensk kolinlagring och Arla.

På politisk nivå är Soil Health kärnan såväl i EU:s gröna giv (Green Deal) som i FN:s globala mål för hållbar utveckling.
År 2020 presenterade EU-kommissionen rapporten Caring for soil is caring for life, där jordhälsa är ett av fem fokusområden som ska prioriteras 2021-2027.

Ur ett odlingsperspektiv finns flera synergier mellan kolinlagring och jordhälsa, då båda gynnas av liknande odlingsmetoder.

En förbättrad jordhälsa i åkermark är alltså av stor vikt för samhället, men det kräver engagemang, nytänkande, risktagande och lärande hos de lantbruksföretagare som tar sig an utmaningen att arbeta med denna viktiga fråga. Projektet ska stödja dem i detta arbete.

Soil Deal for Europe