Handfasta tips från kommunikatörerna / Practical advice from the communication officers | |
| | Forskningskommunikation@LTV | | | | | | | | |
Höstblommande växter i Alnarpsparken. Foto: Teresia Borgman | Hej! Att skriva populärvetenskapligt står i fokus för det här nyhetsbrevet där några medarbetare delar med sig av sina bästa tips för att locka till läsning. Som vanligt berättar vi även om aktuella händelser och nyheter som vi hoppas ska inspirera inom forskningskommunikation och presenterar ett urval av våra kollegor som medverkat i media den senaste tiden. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill diskutera forskningskommunikation eller tipsa om något som är på gång. Trevlig läsning! Johanna Grundström, Karin Montgomery och Teresia Borgman Forskningskommunikation@LTV
I detta nyhetsbrev: | | | | | Bästa tipsen för att locka till läsningVi frågade några medarbetare om deras bästa tips och knep kring populärvetenskapligt skrivande - både för att locka till läsning och hålla kvar läsaren. | "Om huvudbudskapet är tydligt redan innan du börjar skriva kommer det att lysa igenom din text när du skriver senare", säger Maria Vilain Rørvang, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi:
Foto:
Simone Basse
| | "Identifiera ditt huvudbudskap"Maria Vilain Rørvang, universitetslektor, institutionen för biosystem och teknologi: "Skapa ”Mojo”! Mojo betyder att lägga till en "magisk charm, talisman eller besvärjelse". För mig betyder det att lägga till det där lilla extra som gör att nyhetsvärdet "sticker ut". Detta kan göras med några smarta vridningar av ord. Exempel: Ursprunglig mening: Så påverkas grisars
välfärd av doftsatt halm -> Mening med "Mojo!": Lukta på det här!”
"Övningen "7, 5, 3": identifiera vad ditt huvudbudskap är, skriv det med högst 7 ord, sedan 5 ord och sedan 3 ord. Det kanske inte skapar en lockande rubrik, men det hjälper dig att få det mest centrala budskapet tydligt för dig själv. Om det är tydligt redan innan du börjar skriva kommer det att lysa igenom din text när du skriver senare. Proceduren 7, 5, 3 kan upprepas om det finns mer än ett huvudmeddelande."
"Tänk om ditt resultat var en film! Om det är möjligt skapar jag små GIF-filer baserat på videomaterialet från våra experiment. Korta klipp kan göra ett starkt intryck om de klipps på rätt sätt. GIF-filer kan antingen fungera som en lätt "iögonfallande" aspekt av artikeln, eller som ett verktyg för att förmedla budskapet på ett tydligt sätt. Att föreställa sig dina resultat som en film kan också göra det lättare att strukturera artikeln på ett fängslande sätt och kan inspirera dig kring hur du kan skapa nyfikenhet." | | | | | | "Mitt bästa tips är att du helt enkelt ska tänka "vad är grejen?" innan du börjar skriva", säger Marianne Persson, projektledare kommunikation, SLU Kompetenscentrum företagsledning:
Foto: Johan Wahlgren
| | "Du har väldigt kort tid på dig att fånga läsarens intresse"
Marianne Persson, projektledare kommunikation, SLU Kompetenscentrum företagsledning: "Mitt bästa tips är att du helt enkelt ska tänka ”Vad är grejen?” innan du börjar skriva. Du har väldigt kort tid på dig att fånga läsarens intresse, så det gäller att förenkla, förenkla, förenkla och förklara redan i ingressen. Ta ut svängarna, dramatisera lite lagom. Vem? När? Var? Hur? Varför? är bra frågor att sedan ge svar på. Lägg gärna ett citat från någon som medverkat, om det är möjligt. Vetenskaplig metod kan landa en bra bit ner i texten eller i faktaruta." | | | | "Jag lägger mycket tid på att redigera texten, testa olika grepp, hitta röda trådar och läsa högt, ibland med en lite tydligare målgrupp i åtanke", säger Märit Jansson, universitetslektor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Foto: Marianne Persson | | "Hitta glädjen i att skriva på ett friare sätt"
Märit Jansson, universitetslektor, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning:
"Mitt bästa knep är att först strunta i slutresultat och målgrupp för texten och hitta glädjen i att skriva på ett friare sätt än i vetenskapliga sammanhang. Därefter lägger jag ofta mycket tid på att redigera texten, testa olika grepp, hitta röda trådar och läsa högt, ibland med en lite tydligare målgrupp i åtanke. Det är bra att tidigt fånga läsarens intresse och argumentera för att texten är läsvärd, kanske för att den svarar mot ett problem." "Jag uppskattar också mycket att få skriva tillsammans med andra. Det är lärorikt med olika syn på hur en text blir tillgänglig och tilltalande. Att samarbeta med personer som arbetar utanför den akademiska världen är ofta särskilt givande för populärvetenskapligt skrivande. Då kan målgruppen helt enkelt vara med och skriva." | | | | "Hur du kommit fram till resultatet och hur du gått till väga kan lätt bli en bromskloss om det kommer i början, liksom vilka som bidragit med forskningsmedel. Samla och spara det i en faktaruta", säger Titti Olsson, redaktör, enheten för samverkan och utveckling. Foto: Emil Malmborg | |
"Berätta alltid om resultaten först"Titti Olsson, redaktör, enheten för samverkan och utveckling:
"Tänk dig att du sitter på en middag och har en person till bordet som inte är invigd i din forskning eller ens i den akademiska kulturen. Hen undrar vad du gör. Då kommer du sannolikt att berätta på ett sätt som gör din bordsgranne nyfiken så att hen inte vänder sig om och börjar prata med någon annan. För att göra det: berätta alltid om resultaten först. Hur du kommit fram till det och hur du gått till väga kan lätt bli en bromskloss om det kommer i början, liksom vilka som bidragit med forskningsmedel. Samla och spara det i en faktaruta som man kan läsa på slutet eller parallellt i marginalen (om det är en trycksak.) En enkel modell när du lägger upp en text för att skriva fängslande och få med såväl nuläge, som bakgrund, mål och syften: *Hur är läget? Svaret på den frågan innebär att du berättar vad du håller på med. *Varför det? I svaret på den frågan finns en chans att ge en historisk tillbakablick – varför är din forskning intressant? Bygger den vidare på tidigare forskning? Är den kanske banbrytande, dvs ingen har ägnat sig åt det tidigare. *Hur blir det sen? Här är svaret att du berättar vad du vill och hoppas på att din forskning ska leda till – en framtidsbild, helt enkelt."
| | | | | | | | Fler tips om populärvetenskapligt skrivande
Att berätta en historia, att lyfta varför en smal forskningsfråga är viktig i ett större perspektiv och att sätta sig in i läsarens perspektiv. Det är några andra tips kring populärvetenskapligt skrivande. Mer om detta och fler tips:
| | | | | Landsbygdsveckan 2025Är du intresserad av att nå ut med dina forskningsresultat till en bredare målgrupp? Ta chansen att vara med under Landsbygdsveckan för att kommunicera din forskning, samverka och inspireras! Från och med den 1 november kan du anmäla
ditt evenemang till Landsbygdsveckan 2025. Samarbete med
andra grupper eller organisationer uppmuntras, för att ge utrymme för nya röster i
samtalen om våra landsbygder. Det är enkelt att delta och det kostar inget. Anmälan via webbplatsen Landsbygdsveckan Är du nyfiken på Landsbygdsveckan och vill veta hur du kan vara en del av programmet? Fyra digitala Öppet hus kommer att ordnas under kommande månader med start den 7 november. Läs mer i Uppdrag landsbygds Kalendarium Du kan redan nu kontakta Sara Westerdahl och Ida Gustafsson med idéer.
| | | | | | Bidra med idéer till SLU:s julkalender
Forskar du kring något som kan kopplas till julen? Eller har du något roligt eller oväntat forskningsresultat? Passa på att tipsa oss om nyheter att använda till SLU:s julkalender för spridning i sociala medier. Det går bra att lämna tips under hela november månad. | | | | Nyheter i korthet -
Bild- och videorutin för SLU är nu på plats med ett tillägg om användning av AI-genererat material (läs mer under rubriken Trovärdighet/Autenticitet): "Vi kan visa älgar i skolbänken, vi kan befolka tomma stadsmiljöer och liknande, men vi behöver tydligt ange när vi har genererat eller modifierat bilder."
-
Studiers generaliserbarhet diskuteras i P1:s Medierna: En studie som fått stort internationellt mediegenomslag diskuteras i ett avsnitt av P1:s Medierna. Vikten
av, och journalistikens eventuella skyldighet, att berätta om en studies
generaliserbarhet står i fokus för inslaget där både forskare och journalister intervjuas.
- Ny utgåva av Vetenskapsrådets skrift God forskningssed: Publicering och kommunikation är frågor som tas upp i Vetenskapsrådets omarbetade utgåva av skriften God forskningssed 2024. En fråga som lyfts är att "I praktiken kan det vara svårt att få genomslag för mindre sensationella –
men likväl värdefulla – resultat såväl i vetenskapliga tidskrifter som i media.
Forskarsamhället (och samhället i stort) bör sträva efter att förändra detta till det
bättre."
| Medarbetare i mediaEtt urval medieinslag där medarbetare och verksamheter vid LTV-fakulteten uppmärksammats den senaste tiden: Dennis Andreasson, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, intervjuas i artikeln Fyra år fyllda med forskning - men sedan då? i Sydsvenskan. Erik Andreasson, institutionen för växtskyddsbiologi, uppmärksammas i Potato News Today i artikeln Project 'Resilient Potato': SLU researchers uncover key gene to strengthen potato crops against fungi, climate challenges samt i
Gensaxad potatis blir stärkt mot både sjukdom och klimatförändring i Vetenskapsradion Nyheter i Sveriges Radio
samt i SLU-nyheten Hjälpande gen för friskare växter Marie-Claude Dubois, institutionen för biosystem och teknologi, medverkar i artikeln Temperaturen stiger men kommunerna saknar planer i Helsingborgs Dagblad. Hundar som letar fruktträdskräfta får guldäpplet och uppmärksammas i Ystads Allehanda. Hundarna ingår i ett projekt där Larisa Gustafsson, institutionen för växtförädling deltar, och som tidigare uppmärksammades i SLU-nyheten Nosar i jakt på fruktträdskräfta. Lotta Nordmark, institutionen för biosystem och teknologi, intervjuas i Dagens industri i artikeln
Svenskt vin och nya grödor i klimatkrisens spår
Kimmo Rumpunen och Joakim Sjöstrand, institutionen för växtförädling, intervjuas i
Växtförädling kan minska äppelsvinn i framtiden i Tidningen Extrakt
Azadeh Shahrad, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, medverkar i artiklarna "Många boende har inte upplevt planeringsprocessen som rättvis" i tidningen Arkitekten och Boendes röster viktiga innan förtätning i utsatta områden i Landets fria tidning efter pressmeddelandet Lyssna på boende i utsatta områden.
Du kan nå medier bakom betalvägg via databasen Retriever
Business. I databasen Artikelsök finns artiklar från svenska tidningar och tidskrifter. Fler inslag hittar du på SLU i media. | | |
I Forskar Grand Prix gäller det att presentera sin forskning så enkelt och engagerande som möjligt på bara fyra minuter. Finalen hålls i Stockholm den 26 november 2024, kl 14:00-16:00 på Filadelfia Convention Centre. | | | |
Forskningskommunikationens demokratiska uppdrag och brännande frågor för yrkesrollen forskningskommunikatör just nu. Det och mycket mer belyses under årets forum den 27 november – i Stockholm och digitalt.
| | | |
Seminarium med tvärvetenskaplig diskussion om de utmaningar som forskare möter när de tillfrågas om att ge expertutlåtanden, såsom: Hur bibehåller man trovärdighet och undviker att uppfattas som partisk? Hur använder man evidensbaserad kunskap för att forma policy och allmän opinion? Arrangör: SLU Aquaculture. Plats: Zoom.
| | | | | | | | Om Forskningskommunikation@LTV
Nyhetsbrevet ges ut av Forskningskommunikation@LTV som är ett stöd för forskande personal vid LTV-fakulteten (Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap). Teamet:Johanna Grundström, tillförordnad verksamhetsledare.
Karin Montgomery, forskningskommunikatör och skribent.
Teresia Borgman, redaktör för nyhetsbrevet. | | | |
|
|
|
|
