|
I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om: ökad tillgänglighet, frätande produkter för
avloppsrensning, miljöprövning och inkomstskatterapporter
samt en intervju med Anna-Lena Bohm, ledamot Regelrådet. Vi vänder även blicken mot EU-samarbetet och informerar om två konferenser om bättre lagstiftning. | | |
Vägen till ökad tillgänglighet
Regelrådet har yttrat sig
över Socialdepartementets betänkande om tillgänglighet inom vården
(SOU 2022:22). Regelrådet
finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kvalitetskraven. Till exempel
saknas information om hur många de berörda företagen är, och storleken på
dessa. Det finns inte heller några kvantifieringar avseende påverkan på
företagens kostnader och verksamhet, vilket gör det mycket svårt att bedöma
vilka konsekvenser förslaget kan få. I remissen lämnar utredaren förslag om bland
annat en utvidgad vårdgaranti, förstärkt tillsyn och utökade informationskrav. Läs mer | Tillståndskrav för
frätande propplösareRegelrådet underkänner Kemikalieinspektionens konsekvensutredning till förslaget om tillståndskrav för privatpersoner att använda frätande propplösare. Även om flera punkter redovisas på ett godtagbart sätt, finns det, enligt Regelrådet, likväl allvarliga brister. I sin kritik lyfter Regelrådet särskilt att effekterna inte har utretts för tillverkare, importörer och distributörer. Regelrådet framför vidare att även om förslaget, av Kemikalieinspektionen, bedöms vara ändamålsenligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, åligger det likväl förslagsställaren att redovisa konsekvenserna för samtliga berörda aktörer. Läs mer | Delvis dåligt belysta effekter av miljöprövningsförslagRegelrådet har granskat konsekvensutredningen i betänkandet ”Om prövning och omprövning” (SOU 2022:33).
Förslaget handlar bland annat om ändringar i hur
prövning ska gå till när till exempel ett företag ansöker om att få ett nytt eller
ändrat tillstånd för miljöfarlig verksamhet.
Regelrådet finner
att konsekvensutredningen i några avseenden håller tillräcklig kvalitet. Det är
emellertid inte tillräckligt tydligt hur många och hur stora företag som berörs
av förslaget. Det är också alltför otydligt beskrivet hur dessa företags
kostnader och verksamhet kommer att påverkas av utredningens förslag. Vilka
effekter som kan uppstå när det gäller konkurrensförhållanden och hänsyn till
små företag har inte heller blivit tillräckligt tydligt beskrivna. Det borde
också ha funnits en tydligare beskrivning av alternativa lösningar. Sammantaget
finner Regelrådet att effekterna för företag, som skulle kunna bli väsentliga,
inte har beskrivits tillräckligt tydligt. Läs mer |
Offentliggörande av inkomstskatteuppgifter
Regelrådet godkänner
konsekvensutredningen till Justitiedepartementets betänkande över inkomstskatteuppgifter
(SOU 2022:29). Samtliga
delaspekter bedöms uppfylla kvalitetskraven. Resonemangen är utförliga och ofta
tydliga, även om viss ökad konkretion, särskilt avseende kostnadsbeskrivningen,
hade varit önskvärd. Förslaget
innebär att multinationella företag verksamma inom EU med en omsättning som
överstiger 750 miljoner euro ska utarbeta och offentliggöra en rapport om
inkomstskatteuppgifter om sin världsomspännande verksamhet. Därtill föreslås några ändringar på
redovisningsområdet, bland annat en ny koncerndefinition. Läs mer | | | Intervju med Anna-Lena Bohm, ledamot Regelrådet
Anna-Lena
har varit ordinarie ledamot i Regelrådet sedan december 2021. Hon har lång erfarenhet av
företagarfrågor. Vad tror du att du främst kan bidra med som ledamot i Regelrådet?
- Jag tror att min långa bakgrund, dels som företagare, dels som fd ordförande (sju år) och vice ordförande (sju år) i Svenskt Näringslivs SME-kommitté samt sex år i Business Europes SME- kommitté varav fyra som ordförande har gett mig en gedigen grund att stå på när det gäller konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade regler. Kanske framför allt när det gäller påverkan på små och medelstora företag (SME) som jag inte alltför sällan ser saknas i förslag vi hanterar. | Vilka möjligheter har Regelrådet att påverka en utveckling mot bättre regler för företagen? - I den mån våra bedömningar beaktas tror jag att det kan vara av avgörande betydelse för att det ska finnas fokus på att säkerställa företagens konkurrenskraft, minimera kostnader och administrativa bördor samt lyfta fram eventuella alternativa lösningar. Att vi ledamöter i Regelrådet är tydliga i de synpunkter vi lämnar är enormt viktigt och det tycker jag att vi är. | |
Vilken är enligt dig den största utmaningen i arbetet med att få bättre konsekvensutredningar?
- Konsekvensutredningarna är av avgörande betydelse för att säkerställa våra företags konkurrenskraft. Det är alltför vanligt att det brister i detta hänseende och framför allt i hänsynen till SME. Vi glömmer ofta att Sverige idag till stor del består av SME (99,8% av Svenskt Näringslivs medlemmar). De myndigheter/departement som författar nya föreskrifter behöver i många fall stöttning och skulle kunna vända sig till Tillväxtverket, som har regeringens uppdrag att ge stöd och utbildning till regelgivare.
| | | | EU-konferenser om bättre lagstiftning
Under
det tjeckiska EU-ordförandeskapets värdskap anordnades i Prag den 8-9 september en
konferens om bättre lagstiftning, i år med temat lagstiftningsprocesser i kristid. Med
färska exempel från de tusentals pandemirelaterade åtgärder som vidtagits
globalt de senaste åren, diskuterades bland annat hur man säkerställer att
alternativa lösningar och konsekvenser är tillräckligt väl belysta även då
regler och policies behöver tas fram mycket snabbt. Snabba samråd,
tvärsektoriella rådgivande expertgrupper, möjligheter till förenklade
konsekvensutredningar ex ante och snabba ex-postutvärderingar var några
rekommendationer. Vikten av proportionalitet, transparens och balanserad
kommunikation betonades. Varje roterande EU-ordförandeskap
förväntas anordna en konferens om bättre lagstiftning, den s.k.
DEBR-konferensen (Directors and Experts of Better Regulation).
Samtidigt, den 8 september, arrangerade
Europaparlamentets utredningstjänst, EPRS, en konferens på samma tema. Bland annat diskuterades betydelsen av ökad
delaktighet, mer målinriktade och inkluderande samrådsprocesser, strategisk
framsyn och ett bättre utnyttjande av de
verktyg som står till buds. Samtidigt framhölls att lagstiftningsprocesserna
behöver bli mer ändamålsenliga och evidensbaserade, att covid har lärt oss att
innovation kan vara en väg ut ur kriser och att ramverken måste vara
anpassningsbara för att möjliggöra lagstiftning i en alltmer föränderlig
verklighet. Konferensen, som hölls digitalt,
var den första i en serie som planeras anordnas årligen av Europaparlamentet.
EPRS-konferensen
| KalendarietKommande sammanträden, konferenser och evenemang. | | | | | | | |
