Bra resistensläge på hästgårdar som använder selektiv avmaskning
Resistens mot avmaskningsmedel hos hästar är ett växande globalt problem som uppstått till följd av årtionden av regelbunden avmaskning. Då inga nya avmaskningsmedel förväntas komma ut på marknaden inom snar framtid är det av yttersta vikt att effekten av våra idag tillgängliga avmaskningsmedel bevaras i så lång utsträckning som möjligt. Forskare har nu visat att Sverige som i hög grad använder sig av så kallad selektiv avmaskning har lyckats bibehålla en god effekt av avmaskningsmedlet ivermektin, vilket är ovanligt i ett internationellt perspektiv.
Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en av de allvarligaste fästingburna sjukdomarna hos människor i Europa. Sjukdomen orsakas av TBE-virus, som främst överförs via fästingbett, men även via konsumtion av opastöriserad mjölk eller opastöriserade mjölkprodukter såsom ost och yoghurt. Nötkreatur, får och getter kan bli infekterade utan att uppvisa symtom, men utsöndra viruset i mjölken.
Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en hjärtsjukdom som drabbar både hund och människa, och medför risk för allvarlig sjukdom och för tidig död. Genetiska faktorer har tidigare visats påverka sjukdomsutvecklingen hos vissa hundraser, men ofta är de specifika genetiska orsakerna inte kända.
I en nyligen publicerad studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med andra europeiska universitet identifierat tidigare okända genetiska förändringar som kan kopplas till DCM inom hundrasen doberman.
Många faktorer påverkar mjölkraskalvarnas mjölkgiva
På fler gårdar än idag borde kalvarna kunna få minst åtta liter mjölk per dag. Den slutsatsen drar forskare från SLU, Växa, Uppsala universitet och Högskolan i Skövde utifrån resultaten från en nyligen genomförd studie. Forskarna föreslår att rådgivningen om mjölkutfodring till kalvar bör utgå från ett helhetsperspektiv och att den också tar hänsyn till sociala faktorer för människorna på gården.
”Kolhydratpellets” – ett bättre sätt att diagnosticera EMS?
Ekvint metabolt syndrom (EMS) är den vanligaste orsaken till att hästar drabbas av den smärtsamma hovsjukdomen fång. Under de senaste åren har flera olika metoder för att diagnosticera EMS tagits fram. Gemensamt för dessa metoder är att socker i någon form ges i munnen följt av att veterinär tar blodprover för att mäta nivåerna av blodsocker och insulin. Då olika tester används i olika delar av världen är det svårt att jämföra resultat mellan studier.
Mjölkproteinet αS1-kasein är viktigt för getmjölkens ostutbyte. Mängden av proteinet regleras av genen CSN1S. Tidigare studier från Norge har visat att det skett en oönskad mutation i genen, som resulterat i en genvariant som kallas D. I en studie av mjölk från svenska getter fann vi att majoriteten av de analyserade proverna innehöll låga halter av proteinet och att detta var kopplat till en hög frekvens av den oönskade mutationen.
Hundraser skiljer sig markant åt i kroppsvikt. Men det finns också en variation inom varje ras och hur stor del av denna variation som beror på gener, den så kallade arvbarheten, har skattats i en studie utförd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Studien undersökte också om det skett någon förändring i förekomst av de gener som ger ökad eller minskad vikt över en 10-årsperiod.
Kan gyltor förberedas för utmaningar senare i livet?
Grisar i dagens produktionssystem möter utmaningar redan tidigt i livet, särskilt vid avvänjningen då de flyttas från suggan till en ny miljö. Ofta blandas de då också med nya okända individer. Det är av stor vikt för en hållbar produktion att grisarna är anpassningsbara. Det gäller inte minst de gyltor som ska bli suggor som producerar nya smågrisar. Kan vi förbereda gyltorna för dessa utmaningar?
Biologisk variation av ämnen i urin och serum hos
friska hundar
Tidig, korrekt behandling
av njursjukdom hos hund är viktig för att bromsa utvecklingen mot gravare
njurskada. Eftersom analys av olika ämnen i urin kan bidra till tidigare upptäckt
av sjukdomen än vad som är möjligt med nuvarande diagnostiska metoder, har
forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur nivåer av dessa ämnen
varierar hos friska hundar. Förändringar i koncentrationen hos vissa av ämnena kan
också närmare visa typen av njurskada, något som i sin tur ger möjlighet till att
rätt behandling sätts in tidigare.
Enligt gällande regler ska kontroll av levande djur före slakt på kommersiella anläggningar ske fysiskt på plats. Detsamma gäller besiktning av slaktkroppar efter slakt. Hela 80 % av de svenska slaktanläggningarna slaktar dock inte varje dag, eller hela dagar, och har därmed inte ständig bemanning. Livsmedelsverkets kontrollpersonal åker därför till och från dessa orter varje slaktdag. Detta ger många timmar i bilen och logistisk sårbarhet på grund av till exempel dåliga väderförhållanden eller sjukdom. Kostnaderna belastar i slutänden konsumentpriserna. All körning ger också hög miljöpåverkan genom att bidra till de globala utsläppen.
Vad i dressyrhästens och
ryttarens rörelsemönster påverkar domarens poängsättning?
Dressyr är en olympisk sport där
häst och ryttare bedöms efter hur korrekt de utför ett dressyrprogram. Bedömningen
är subjektiv och ibland bedöms ekipage mycket olika mellan domare. Det finns
väldigt lite objektiva data kring utförande i relation till poängsättning och
forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför i ett internationellt
samarbete analyserat rörelsemönstret hos hästar och ryttare, och undersökt om
det finns kopplingar till domarnas poängsättning.
Artros verkar påverka prognos hos hundar med korsbandsskada
Korsbandsskada är en vanligt förekommande knäledssjukdom hos hund. Den drabbade leden har ofta tecken på kronisk ledsjukdom, så kallad artros, redan då korsbandsskadan diagnosticeras. Artros orsakar smärta och hälta, men det är okänt om graden av artros i samband med diagnosen av korsbandsskadan påverkar behandlingsresultat och prognos.
