KRÖNIKA Den matematik som används för att värdera hållbarheten i vår livsmedelsproduktion speglar inte det komplexa biologiska produktionssystem som vi kallar jordbruk. Detta drabbar animalierna särskilt hårt. Vi påpekar detta gång på gång men ständigt hör vi begrepp som ”köttskam”, ”minska på köttet för att göra nåt för klimatet”. Mjölk och ost får också sin släng av sleven. Alternativa vita drycker finns i lunchrummens kylskåp för att någon tror att man därmed gör något gott för klimatet.
Rödsjuka är en bakterieorsakad sjukdom som i Sverige främst ses hos värphönsflockar med tillgång till utevistelse. I drabbade flockar är dödligheten mycket hög men i vissa fall märks sjukdomen främst som sänkt äggproduktion. Forskningen om rödsjuka hos värphöns har varit begränsad och grundläggande kunskap om sjukdomens förlopp och hönans immunitet saknas till stora delar.
Campylobacter från ekologisk kyckling mindre resistenta
Antibiotikaresistens är en stor framtida utmaning. Även om vi i Sverige har en klok och låg antibiotikaanvändning till djur är resistenta bakterier ett växande problem. I stora delar av världen har en ökning av resistenta Campylobacter rapporterats. Vid Sveriges lantbruksuniversitet har en studie genomförts för att se om uppfödningsformen hos kyckling kan ha betydelse för förekomsten av resistens.
Kompoststall, eller komposteringsstall som de egentligen bör heta, har en öppen planlösning och få inredningsdetaljer. De ger därmed goda möjligheter för korna att röra sig fritt. Systemet kan främja en god djurvälfärd, men frågan är hur det påverkar kornas hälsa.
Antalet DNA-analyser som görs på djur i svenska mjölkkobesättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Förutom säkrare avelsvärden kan lantbrukarna få information om vilka djur som är bärare av genetiska defekter. De flesta genetiska defekter är recessiva, vilket innebär att de krävs i dubbel uppsättning hos avkomman för att komma till uttryck.
Mjölkkor genomgår omfattande hormonella och ämnesomsättningsrelaterade förändringar i samband med kalvningen, vilket tros påverka klövarnas stödjevävnad och därmed öka risken för mekaniska klövhornsskador. Vi har undersökt relationen mellan ståbeteende runt kalvningen och förekomsten av sulhornsskador.
Fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är klövsjukdomar hos får som påverkar både djurvälfärd och produktion. År 2009 visade en studie att 5,8 % av slaktlammen hade fotröta och ett kontrollprogram lanserades. Detta omfattar numera även CODD. Utbredningen av de bakterier som förknippas med dessa klövsjukdomar har tidigare varit okänd.
Inom intensiv mjölkproduktion separeras ofta get och killing direkt efter killningen. I mer extensiva system är det vanligt att get och killing skiljs åt dagtid så att getterna då kan gå ut och beta. Vi har undersökt hur killingar påverkas av olika typer av separation. I vår studie hölls killingar i tre olika grupper.
Mjölkens innehåll av mikroorganismer, den s.k. mikrofloran eller mikrobiotan, är en viktig faktor vid produktionen av ost av god kvalitet. För lagrade ostar är tankmjölkens innehåll av vissa mjölksyrabakterier ofta viktigt, då dessa kan överleva pastörisering och bidra till en karakteristisk ostsmak. Det saknas dock kunskap om hur olika gårdsfaktorer inverkar på mikrobiotan i den obehandlade mjölken.
I boken "Welfare and environmental impact of organic pig production" sammanfattas resultaten från projektet POWER där forskare och ekologiska grisproducenter från åtta europeiska länder har deltagit. I handboken finns goda exempel från gårdar samt tips på bland annat design av rastgårdar, hur man främjar smågrisarnas hälsa och hur produktionens hållbarhet kan öka.
European Federation for Animal Science (EAAP) har en årlig konferens där forskning rörande lantbrukets djur presenteras. I år hålls konferensen i Porto 5–9 september men det går även att delta digitalt.
Föredragen handlar om utfodring, skötsel, avel, djurhälsa, djurvälfärd och hållbara produktionssystem. I den svenska EAAP-kommittén ingår Växa, Jordbruksverket, Hästnäringens Nationella Stiftelse och VH-fakulteten. Kommittén är medlem i EAAP och därmed räknas alla som arbetar i branschen som medlemmar, vilket ger lägre konferensavgift.
Disputation om sensorer och mastit. John Bonestroo försvarar sin avhandling vid universitetet i Wageningen. Disputationen. Länk på sidan fem minuter före start. Mer om projektet.
7–8
feb
Vallkonferensen 2023
Boka 7–8 februari 2023 redan nu. Mer information kommer. Till webbsidan.
Forskningsnytt livsmedelsproducerande djur
Nyhetsbrevet ges ut av kommittén för lantbrukets livsmedelsproducerande djur på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Prenumerera på nyhetsbrevet. Det kommer ut med två nummer per termin och är givetvis kostnadsfritt.
