Beställarkraften som kan ställa om anläggningssektorn

Jag har haft förmånen att arbeta som utvecklingsledare inom InfraSweden med fokus på klimat och hållbarhet i snart sju år. En av de saker jag är mest stolt över är att tillsammans med mina programkollegor ha varit med och utvecklat InfraSwedens Beställarnätverk för en klimatneutral anläggningssektor.

Nätverket startade 2020 utifrån insikten att Sveriges kommuner och regioner tillsammans är en ännu större beställare av anläggnings- och infrastrukturprojekt än Trafikverket – med höga klimatambitioner men begränsad samordning. Sedan dess har vi genomfört 29 träffar med över 200 deltagare från hela leverantörskedjan. Här samverkar offentliga beställare, branschaktörer och forskare för att driva utvecklingen genom gemensamma behovsbilder, innovationsvänliga krav och kunskapsdelning.

Elektrifiering av arbetsmaskiner var tidigt på agendan, men vi valde först att avvakta eftersom många andra drev teknikutvecklingen. Det som däremot saknades var ett gemensamt beställarperspektiv: hur vi kan utveckla marknaden, planera för och upphandla utsläppsfria entreprenader.

Inför en nätverksträff i Uppsala i september 2024 föreslogs att vi skulle ta fram en avsiktsförklaring för utsläppsfria entreprenader. Idén fick brett stöd, ett utkast togs fram och remissades. När även Viable Cities och Fossilfritt Sverige lyfte frågan valde vi att samordna arbetet för större genomslag.

Avsiktsförklaringen lanserades i juni 2025 och presenterades i Almedalen. Den skickar en tydlig signal till marknaden: majoriteten av anläggningsentreprenader ska vara utsläppsfria senast 2030. Syftet är att skapa efterfrågan och ge incitament för investeringar i elektrifierade arbetsmaskiner och tunga fordon.

Hittills har 11 kommuner och bolag skrivit under – och arbetet fortsätter.

Aktuellt

Bygg kompetens Live 25 mars

Nu tar vi nästa steg. Efter över 30 uppskattade webbinarier bjuder vi in till Bygg kompetens Live, en inspirerande eftermiddag där vi samlar branschen för att dela resultat, erfarenheter och framtidsspaningar.

Nu möts vi live. Under eftermiddagen berättar vi om våra satsningar och lyfter fram tre högaktuella projekt inom digitalisering, projekt som bidrar till konkret samhällsnytta och stärker framtidens samhällsbyggande. Vårt mål är att inspirera och stötta dig som leder eller driver utvecklingsarbete i branschen.

Oliver Disney, Chalmers, berättar om hur total BIM använder BIM som enda informationskälla genom hela byggprocessen och skapar därmed grunden för digitala tvillingar. Det möjliggör bättre samarbete, högre kvalitet och ökad användning av AI och språkmodeller i byggbranschen. 

Wiebke Reim, Luleå tekniska universitet, visar hur digitalisering kan fungera som motor för cirkulära affärsmodeller i byggsektorn.

Hawzheen Karim, ViaPM, berättar hur datadriven vinterväghållning med information från uppkopplade fordon ger säkrare vägar, lägre miljöpåverkan och effektivare användning.

Bygg kompetens är en gemensam satsning av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Smart Built Environment och InfraSweden. Tillsammans har vi finansierat flera hundra utvecklingsprojekt med fokus på forskning, innovation och praktiska resultat för en hållbar och modern byggsektor.

Branschsamverkan för digitalt järnvägsunderhåll

InfraSweden, Trafikverket, FSJ och JVTC samlade aktörer från hela järnvägssektorn till en nätverksträff för att diskutera digitalisering av underhåll. Målet var att identifiera hinder, möjligheter och prioriterade utvecklingsområden – från digitaliserat underhåll och datadelning till proaktivt och tillståndsbaserat arbete.

Under träffen på KTH arbetade deltagarna med två case: drönare för inspektion och lidar i förarhytt. Tekniken finns redan, men implementering bromsas av organisatoriska hinder, kontraktslogik och svaga incitament. 

Genom gemensam analys kunde nätverket identifiera nyckelfrågor kring finansiering, datadelning, regelverk och roller – och komma fram till att utvecklingen i första hand är en styrnings- och samverkansfråga, inte en teknisk begränsning.

Vill du delta i nätverket och få inbjudningar till kommande träffar? Kontakta programkontoret@infrasweden.nu.

Sök enskilt projekt hos InfraSweden

Vi söker utförare av strategiska enskilda projekt som stärker innovation och hållbar utveckling inom transportinfrastruktur. Bidrag upp till 500 000 kr.

Infraprojekt

Fryst jord – framtidens byggmetod eller en riskfälla? 

När Botniabanan byggdes frystes marken i Örnsköldsvik för att möjliggöra en tunnel. Nu, 20 år senare, är området ett världsunikt laboratorium där forskare – inom ramen för ett InfraSweden-finansierat innovationsprojekt – har följt hur marken beter sig när den tinar. Syftet har varit att omvandla långsiktig fältkunskap till praktiskt användbara insikter för framtida infrastrukturprojekt. 

Resultaten visar att sättningarna i fält kan bli betydligt större än vad laboratoriemodeller förutspår – i vissa fall upp mot 1,8 meter. 

”Vi kan inte enbart luta oss mot labbdata. Fältresultaten måste väga tyngre när vi dimensionerar frysta konstruktioner i finkorniga jordar”, säger projektledaren Teddy Johansson, Bjerking. 

Studien visar också att de förändrade egenskaper jorden får efter frysning består över tid. För branschen innebär det både möjligheter och risker – och ett tydligt behov av bättre prognoser, regelverk och mer träffsäker implementering i praktiken. 

Vägmarkeringar en del av cirkulära omställningen  

De vita linjerna på vägen är viktiga för trafiksäkerheten – men de har också ett klimatavtryck. Idag går bortfrästa eller bortblästrade termoplastiska vägmarkeringar ofta till förbränning eller deponi. Tänk om samma material istället kunde återvinnas i nya vägmarkeringar?

Projektet Återvinning av termoplastisk vägmarkering, finansierat av InfraSweden, visar att det är möjligt. Genom att samla in, rena och bearbeta borttaget material kan upp till 20 % återvunnet innehåll användas utan att påverka funktion eller säkerhet.

– ”Det mest överraskande är hur bra materialet fungerar när det återvinns. Vi kan gå längre än tidigare trott”, säger projektledaren Hanna Fager vid VTI.

Klimatnyttan är tydlig: mindre användning av jungfruliga råvaror minskar både klimatpåverkan och kostnader för produktion, transport och avfallshantering – samtidigt minskar behovet av deponi.

Resultaten öppnar för nya affärsmöjligheter och mer cirkulära materialflöden, med stort intresse i Norden.

– ”Tekniken är redo. Nu handlar det om logistik och affärsmodeller för att göra återvinning till standard”, säger Hanna Fager.

Implementeras metoden brett kan vägmarkeringar gå från avfall till cirkulär råvara – ett steg mot mer klimatsmart väginfrastruktur.

Kommande evenemang