|
|
|
Snögubbar i hästhagen. Foto: Johanna Grundström | Hej!Nu närmar vi oss årets slut, ett år då vi så småningom fick
möjlighet att träffas igen. Visst fungerade de digitala verktygen och den
virtuella dialogen bättre än vad många föreställt sig, men att kunna träffas på
riktigt erbjuder helt andra möjligheter. Det blev tydligt när vi nyligen
genomförde möten med samtliga ämnesgrupper. Det blir en helt annan kvalitet i
mötet. De spontant uppkomna samtalen i pauserna är viktiga för att utbyta idéer
och så frön till gemensamma initiativ. Vid ett av ämnesgruppsmötena knöts nya
kontakter som grund för kommande fallstudier av djurstallar, vid ett annat
diskuterades ett forskningsprojekt med tätare radavstånd i spannmål och hur val
av strategi behöver anpassas efter olika platsgivna förutsättningar. Ämnesgrupperna
Trädgård och Biobaserade industriråvaror genomförde sina möten hos partnerna
Kiviks Musteri och Sysav, som ett led i att lära känna olika verksamheter och
de möjligheter och utmaningar man står inför. Under våren kommer vi genomföra
möten med samtliga ämnesgrupper den 16 mars i Alnarp för att göra det möjligt
att träffas på tvären mellan branscher och inriktningar, något som efterfrågats
i flera av dialogerna under 2022.
Det finns mycket att säga om det gångna året. Utifrån SLU
Partnerskap Alnarps perspektiv är det tydligt att verksamheter och
kunskapsområden som samlas på denna plattform har blivit ännu mer efterfrågade
i samhället. Under 2022 har frågeställningar och lösningar relaterade till
samhällets beredskap kommit att hamna högt upp på agendorna, vilket kommer att påverka
verksamheten framöver. De stora klimat- och energiutmaningarna som accelererat
under 2022 kräver biobaserade och cirkulära system där resurserna används
effektivt genom lösningar som kännetecknas av precision och hög verkningsgrad. Den
pågående konferensen för FNs konvention om biologisk mångfald (COP15) pekar på
omedelbara behov av att utveckla produktion och konsumtion. Dessa komplexa
utmaningar kräver samarbete över branscher och discipliner för ökad kunskap och
framgångsrika lösningar. Ingen insats som kan föra utvecklingen i rätt riktning
är för liten för att räknas, det bör känneteckna även vårt gemensamma
partnerskap. Ett exempel är möjligheterna att engagera studenterna genom deras
examensarbeten, något som varit särskilt prioriterat under 2022. Där kan partnerskapet
hjälpa till med matchning och lite driftsmedel.
Med detta sista nyhetsbrev för i år vill jag passa på att
uppmärksamma och välkomna nya partners som tillkommit under det andra halvåret
2022:
- S-Invest Trading AB
- Moldguard Sweden AB
Nätverket med de deltagande resurspersonerna hos partners
och SLU är den viktigaste tillgången för SLU Partnerskap Alnarp, därför är
detta tillskott värdefullt.
Jag och mina kollegor som arbetar med att utveckla och driva
SLU Partnerskap Alnarp vill passa på att tacka för det gångna året och önska God
Jul och Gott Nytt År! Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | | Sådensitet, såmönster och ogräskonkurrens hos vårkorn. Bilder
tagna 2022-05-20 vid ett försök. Foto: David Hansson | Nya forskningsprojekt beviljade
Vi är glada att kunna meddela att tre projektansökningar beviljades på styrgruppsmötet den 1 december:
Hur minska man skogsbrandrisken: analys av data
från preskriberat bränder för utvecklande av utgångsdata och modeller (
1432). Sökande: Igor Drobyshev /Partner: Stiftelsen Nordens Ark Effekten av sådensitet och såmönster på skörd och
ogräskonkurrens hos vårkorn (
1433) Sökande:
David Hansson / Partners: Väderstad AB och Statens Jordbruksverk. Kartläggning av somaklonal variation i potatis vid användandet
av CRISPR-Cas9 (
1434) - fortsättningsansökan
Sökande:
Mariette Andersson / Partner:
Sveriges Stärkelseproducenters förening | | | Kalkyler för vinodling i Sverige
Avslutat projekt:
Ekonomin i svensk vinodling och vinmakeri (1308) Projektet har undersökt om svensk yrkesodling av
vin och vinmakeri är möjligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Metoden har varit
att studera olika internationella och nationella källor och utifrån detta
ställa samman kalkyler för svenska förhållanden. Därefter har dessa kalkyler
presenterats för yrkesodlare och yrkesvinmakare i Sverige och justeringar har
gjorts för att beskriva förutsättningarna för svensk vinproduktion. Vinframställning
har ingen lång tradition i Sverige, det handlar om ett 20-tal år. Bl.a. därför finns
ingen svensk inarbetad tradition hur man bäst framställer vin. Detta framgår
tydligt vid intervjuerna med svenska vinodlare och vinmakare. Det skiljer
mycket i hur man ser på hur vin bäst framställs. Rapporten försöker
sammanfatta detta i ett ”genomsnitt”.
Kalkylerna
visar på att det går att få lönsamhet. En avgörande förutsättning är att vinet
säljs under svenskt varumärke till ett förhållandevis högt pris, kanske inte
bara motiverat av kvalité utöver egenskapen närodlat. Generellt går
försäljningen bra, framtaget vin säljs ofta slut, dvs det finns en marknad för
detta segment med närodlade och jämförelsevis höga priser. Projektet har uppmärksammats i ATL: Ny studie: Svensk vinodling en framtidsbransch | | | Behandling av tallplantor mot bete av rådjur och hjort
Avslutat projekt: Behandling av tallplantor mot bete av rådjur och hjort - en metodstudie (1270). Viltbehandling, där tallplantor behandlas med preparat för att skydda mot viltskador, kan bli en stor utgiftspost för skogsbruket i södra Sverige. Det är därför angeläget att veta att behandlingen faktiskt har effekt. I detta projekt har två försöksdesigner jämförts. I den första varianten behandlades hela planteringar och jämfördes med närliggande planteringar som inte behandlats. I den andra varianten gjordes ett traditionellt radförsök. Slutsatserna i projektet var att viltbehandling hade signifikant skyddseffekt, men fem behandlade planteringar hade hög andel skadade tallplantor vilket visar att viltbehandling inte är en absolut säker metod. Det var inte möjligt att i denna studie utvärdera skyddseffekten i radförsöksstudien eftersom slumpen gjorde att de hamnade i planteringar med låg andel skador. Dock visar studien att radförsök måste läggas ut i ett stort antal planteringar och att skador i omgivande plantering bör registreras när radförsök utvärderas. Slutrapporten finns på projektsidan i PA:s databas. Projekten listas i nummerordning, så scrolla neråt eller sök för att hitta projekt 1270.
| | | Fakta om mellangrödorInom ramen för SLU Partnerskap Alnarp har flera forskningsprojekt och aktiviteter om mellangrödor genomförts de senaste åren. Mellangrödor är ett viktigt verktyg för att gynna en ökad produktion av livsmedel till en växande befolkning. Mellangrödorna ökar kolinlagringen i marken, bidrar till en bättre kvävehushållning och ökar markens bördighet. Vidare kan de bidra till en minskning av växthusgasproblematiken om de skördas som råvara t.ex. för biogasproduktion. Flera av projekten har handlat om att hitta rätt mellangröda för sydsvenska växtföljder med bland annat spannmål, raps, sockerbetor och potatis. I detta sammanhang har honungsört föreslagits som en ”ny” mellangröda, bland annat i växtföljder med raps för att minska risken för klumprotsjuka. Projekten har genomförts i samverkan mellan SLU och flera partners bland annat The Absolut Company, Nordic Sugar AB, Jordbruksverket, Stiftelsen Lantbruksforskning, Hushållningssällskapet Skåne och Potatisodlarna. Absolut Odlingskoncept har tagit fram en informativ film med ”Fakta om mellangrödor”. Se den på Youtube. | | | | | | | Inspirerande Online Talks om växtproduktionCrop Production Ecology Monthly är digitala seminarium om aktuell forskning kring växtproduktion och hållbarhet. Efter presentationer från lokala eller internationella gäster finns utrymme för frågor och diskussion. | | | Alnarpskonferensen 2023Arbetet pågår för fullt att sätta samman ett program på det högaktuella temat energifrågan och cirkulära lösningar. Spara datumet så återkommer vi med mer information. | | | | | | På konferensen tackades Gunilla Berg särskilt, då hon varit engagerad i konferensen i imponerande 30 år. | Södra Sveriges växtodlings- och växtskyddskonferensDen 50:e upplagan av konferensen arrangerades den 13-14 december med deltagare båed på plats i Växjö och ett ungefär lika stort antal med digitalt. Syftet med konferensen
är att förmedla de senaste försöksresultaten och aktuell kunskap för södra
Sveriges växtodling, och så frön till frågeställningar och idéer som kan
skördas i form av nya kunskaper och lösningar framöver. Det är en arena för dialog med försöken och forskningen som utgångspunkt, och programmet var fullmatat. Konferensen är ett samarbete mellan SLU, Jordbruksverket och hushållningssällskapen i
södra Sverige, där planering och genomförande har letts av SLU Partnerskap
Alnarp. | | | Alnarps mjölkdag 2022
Högt pris för mjölken men också galopperande kostnader samtidigt som hållbarhet och
behovet att hålla sin produktion trimmad och hålla sig up-to-date ställer utomordentligt
stora krav på mjölkproducenterna. | | | Alnarps nötköttsdag 2022
Alnarps Nötköttsdag vänder sig till nötköttsföretagare, rådgivare, lärare, studenter, forskare och
andra intresserade inom nötköttsbranschen.
| | | Brassica-konferensen, Sundsgården hotell & konferens
27 februari 12.00-17.00 samt 28 februari 08.30-12.30
| | | | 16 mars, Ämnesgruppsmöte med samtliga grupper Mer info kommer | | | | | | | | | | Rapporter och examensarbeten | Binti Hanifah, Nurul Atilia Shafienaz, 2022. Exploring growth promoting activity of rhizobacteria : insights into the molecular mechanisms underlying PGPR-plant interactions. Joy Hill,
2022. Wool you look at that? - Sheep wool
pellets as fertilizer in container-grown crops with short cultivation time.
Axel Tullgren & Elias Hüllert Åkesson, 2022. Industriäppelproduktion – Nya metoder för att effektivisera svensk odling.
Johansson, Karin and Molund, Mathilda, 2022. Tidiga resultat från ett föryngringsförsök med stora inverser - för ökad överlevnad och minskad viltbetning
Noyce, Carl, 2022. Evaluation of the forest composition in browsed Scots pine plantations. Faxhag Raymond, Glenn, 2022. Skador på kultur- och fornlämningar i samband med föryngringsavverkning : med fokus på oregistrerade lämningar.
Andreasson, Isabell and Holmqvist, Måns, 2022. Växtodling i kombination med solelproduktion.
| | |
På SLU finns många som forskar om biologisk mångfald i skog. Några av dessa
forskare får du träffa i den nya webbinarie-serien ”Naturvård i skog”. Första
webbinariet handlar om skog med låg produktivitet – skogliga impediment – som
utgör en stor del av den obrukade skogen i Sverige. Vilket värde har de för
lavar och vedskalbaggar?
För att minska näringsläckage från jordbruk har forskare vid SLU tagit fram
ett verktyg som enkelt visar hur åtgärder passar olika platser och lägen.
Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan
zooma in på ett område.
Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt
vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock
viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom
bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de
har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|