Digitalisering av drift och underhåll – en nödvändig omställning

Sveriges transportinfrastruktur är ryggraden i samhället, men en allt mer åldrande infrastruktur, ökad belastning och otillräckligt underhåll har lett till en växande underhållsskuld, som riskerar att fördubblas till över 100 miljarder kronor inom tio år. Trots stora investeringar är traditionella inspektionsmetoder ineffektiva, dyra och kan leda till onödiga åtgärder eller försenade reparationer.

Men digitalisering öppnar nya möjligheter. Med uppkopplade sensorer, AI och maskininlärning kan realtidsdata analyseras för att övervaka anläggningars tillstånd och förutse skador innan de blir kritiska. Automatiserade fordon kan inspektera och reparera utan att störa trafiken. Digitala tvillingar skapar virtuella modeller för optimerad planering, och prediktiv analys säkerställer att resurser används där de gör störst nytta. Resultatet? Effektivare underhåll, lägre kostnader och ökad säkerhet. 

InfraSweden är en drivande kraft i denna omställning och stöttar innovativa projekt som tar digital teknik från idé till verklighet. Bland framgångsexemplen finns digital instrumentering av broar, AI-drivna järnvägsövervakningar, uppkopplade vägytemätningar och smart vinterväghållning. Dessa lösningar bidrar inte bara till effektivare drift och underhåll utan även till en mer hållbar, datadriven och säker transportinfrastruktur. Dessutom leder de till attraktivare arbetsuppgifter, bättre arbetsmiljö och ökad jämställdhet.

Under de kommande åren kommer InfraSweden att fortsätta stödja den utvecklingen, med fokus på att implementera och skala upp innovativa lösningar. Digitalisering är inte längre en framtidsvision – det är nyckeln till att säkra en fungerande och hållbar transportinfrastruktur för kommande generationer.

Aktuellt 

Sista chansen att anmäla sig!

Nu är det bara en vecka kvar till vår medlemsstämma och öppet hus på Näringslivets hus den 27 mars. Då vi också firar vårt 10-årsjubileum. 

Man kan nästan inte tro att det är sant, men i år har InfraSweden varit verksamt i hela tio år!

Har du inte anmält dig är det hög tid att göra det nu.

Hoppas att vi ses!

Accelererad implementering av digitala metoder inom järnvägsunderhåll

Målet för projektet är att tillsammans i järnvägsbranschen skapa en färdplan, ramverk och modeller för accelererad implementering av digitala metoder inom järnvägsunderhåll.

Koordinator är Luleå tekniska universitet och medverkar gör Trafikverket, Infranord, NRC Group Sverige, BDX Rail, Tåg i Bergslagen, Vossloh Nordic och Alstom.

AI-drivet drift och underhåll av vägbeläggningar

Projektet ska ge förslag på ett AI-drivet arbetssätt för avhjälpande underhåll av vägbeläggningar med en implementeringsplan med förslag på nödvändiga anpassningar av berörda affärsmodell, regelverk och verksamhet som viktiga förutsättningar för implementering.

Barmark för äldre

Projektet ska bygga om en leveransrobot så att den kan utföra vägdrift vintertid samt identifiera möjligheter och sätta fokus på vägdriftens centrala position i framtidens jämlika, säkra och klimateffektiva transportsystem.

Koordinator är Stiftelsen Chalmers Industriteknik och medverkar gör RISE, Göteborgs stad, Hugo Delivery och S Holms Maskin.

Bullerskärmar i linoljebehandlat trä – ett hållbart alternativ

Den utvecklade lösningen förväntas generera en produkt som klarar miljökrav, har längre teknisk livslängd än vad som finns på marknaden idag och med en tydlig potential för återbruk.

Koordinator är Linjonwood och medverkar gör RISE, Storstockholms Lokaltrafik och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Fjärrstyrning av lok – nyckelfaktor för hållbar transportinfrastruktur: Verifiering och testning

Syftet är att lösa nuvarande behov av att höja säkerheten för godståg och skapa ett alternativ för modern framföring av tåg utan tvingande investeringar i infrastrukturen.

Koordinator är Linköpings universitet och medverkar gör VTI, Green Cargo och Voysys.

Återväxling 1.0

Projektet Återväxling 1.0 adresserar behovet av ökad hållbarhet och resiliens inom transportinfrastruktur genom återanvändning av spårväxlar och deras komponenter.

Koordinator är Luleå tekniska universitet och medverkar gör Trafikverket och Infranord.

InfraSweden samlar en mångfald av roller och kompetenser inom organisationen, från programkontoret och styrelsen till expertråd, innovationsledare och fokusområdesledare. Vi har pratat med Bodil Sandén, samverkans- och innovationsledare, om hennes roll och hur InfraSweden bidrar till utvecklingen av transportinfrastrukturen.

När började du ditt uppdrag på InfraSweden, och vad innebär din roll?

Jag påbörjade mitt uppdrag som innovations- och samverkansledare på InfraSweden sommaren 2018. Min roll handlar främst om två saker: att stödja projekt så att de får framdrift samt att stärka aktörernas innovationsförmåga genom att dela med mig av kunskap och verktyg som underlättar innovationsprocessen. 

Vad tycker du är det mest spännande med ditt arbete?

Det absolut bästa är mötena med alla engagerade, kunniga och ambitiösa människor som vill bidra till att utveckla samhället. Jag får lära mig något nytt varje dag, vilket är otroligt inspirerande.

Kan du ge ett exempel på en lyckad lösning inom transportinfrastrukturen?

Det finns många bra exempel, men ett som ligger mig personligen varmt om hjärtat är ombyggnationen av väg 218 till Trosa, där jag bor. Under alla år jag har bott där har det skett minst en viltolycka i veckan. Men nu, på uppdrag av Trafikverket, sätter Svevia upp viltstängsel och bygger en faunabro, vilket gör att dovhjortar, kronhjortar, vildsvin, en och annan älg och inte minst trafikanterna kan röra sig tryggt och säkert. Det är kanske ingen lösning med hög innovationshöjd, men det skapar ett stort värde i form av ökad trafiksäkerhet och bättre djurlivspassager.

Vad hoppas du att InfraSweden kan åstadkomma på sikt? 

Självklart hoppas jag att många av de projekt vi finansierar leder till verklig innovation och att nya lösningar blir tillgängliga och skapar samhällsnytta. Det tar ofta lång tid att implementera innovationer i vår sektor, men om exempelvis projektet LifeExt som förlänger livslängden på broar lyckas, vilket det nu är mycket nära att göra, skulle InfraSwedens satsning betala sig många gånger om. Och det är bara ett av alla projekt!

Jag hoppas också att InfraSweden bidrar till att etablera en kultur av öppen innovation, där sektorns aktörer fortsätter att samarbeta i projekt för att gemensamt driva innovation. Ofta har ingen enskild aktör ensam rådighet över en fråga, så samverkan är nyckeln för att hantera stora utmaningar, som att nå klimatmålen.

Business Sweden arrangerar workshop för InfraSwedens medlemmar

Den 3 april kl. 13.00 arrangerar Business Sweden en workshop för InfraSwedens medlemmar i Stockholm.

Vi passade på att ställa några frågor till Linus Nissen om deras verksamhet och hur de stöttar svenska bolag med internationell tillväxt.  

Vad är Business Sweden och vilken är er roll gentemot svenska företag?

Business Sweden består av 500 medarbetare utspridda i 40 länder. Vi är en blandning av svenska och lokala experter som hjälper svenska företag med internationella affärer, till exempel att göra marknadsanalys, hitta kunder eller affärspartners och en mängd andra tjänster. Business Sweden har i uppdrag från regeringen och från det svenska näringslivet att främja svensk export och även att främja utländska investeringar in till Sverige. Personligen brukar jag lite skämtsamt beskriva Business Sweden som Sverige AB:s säljavdelning.

Vilka typer av stöd och tjänster kan Business Sweden erbjuda för att stödja företag inom transportinfrastruktur som vill expandera internationellt?

Vi har en bred portfölj av stöd och tjänster kopplat till internationalisering. Några av våra vanligaste tjänster är inledande exportrådgivning för små och medelstora bolag, hjälp att hitta distributörer på utlandsmarknader, hjälp att identifiera och komma i kontakt med utländska kunder och andra beslutsfattare som påverkar affären, marknadsanalys för att ta fram beslutsunderlag, grunda utländska dotterbolag, lokal administration av löner till lokalanställda. När det kommer till infrastrukturprojekt så jobbar vi tätt med andra aktörer inom det vi kallar Team Sweden för att positionera svenska leverantörer tillsammans med det konkurrenskraftiga svenska exportkreditsystemet för att till exempel nå stora internationella EPC-bolag och därmed öka chanserna att leverera svenska lösningar till stora infrastrukturprojekt.

Ser ni några specifika områden inom transportinfrastruktur där svenska företag har extra stor exportpotential, till exempel digitalisering, hållbarhet eller klimatneutralitet.

Business Sweden har undersökt exportmöjligheter för svenska företag inom Järnvägsindustrin och vi har identifierat över 150 företag inom olika delar av värdekedjan som kan vara relevanta för export. Det är företag som jobbar med allt från IT lösningar, olika typer av komponenter och maskiner till kunskapsföretag och mycket mer. Gemensamt för många kunder jag kommer i kontakt med är att de har en starkt uttalad hållbarhetsagenda och våra initiativ för att stötta svenska bolag internationellt har en tydlig hållbarhetsprofil.

Hur arbetar ni specifikt med SME (inom detta område) och vilka särskilda utmaningar ser ni att de möter vid internationalisering?

För små och medelstora svenska bolag har vi ett statligt uppdrag som ger oss möjlighet att erbjuda både kostnadsfria och subventionerade tjänster och en stor bredd globala initiativ för att främja svensk export. Ett exempel är vår kostnadsfria expertrådgivning där vi årligen hjälper ett par hundra svenska bolag att utveckla sin exportstrategi och besvara ett par kritiska frågeställningar på prio riterade utlandsmarknader med hjälp av vår globala närvaro. Några vanliga utmaningar för små och medelstora bolag som vill gå in på nya utlandsmarknader är att de saknar nätverk av kunder och partners, de saknar lokala referenskunder och är okända på marknaden, det finns språkbarriärer och kulturella skillnader i hur man gör affärer med mera. Detta gör att man kan ha svårt att vinna mot mer lokalt etablerade konkurrenter och det kan ta lång tid att bli så etablerad att man kan räkna hem inträdet på marknaden. Att hjälpa Svenska bolag med dessa utmaningar och korta ned tiden för en lyckad etablering på nya marknader ser jag som en av Business Sweden’s viktigaste uppgifter.

Kan ni ge exempel på företag inom transportinfrastrukturområdet som ni har hjälpt att etablera sig på en exportmarknad?

Business Sweden jobbar tillsammans med flera hundra svenska exporterande företag varje år. Ett exempel är det tysklandsägda bolaget Vossloh Nordic som expanderat sin fabrik för spårväxlar i Sverige. Detta efter att de har vunnit exportkontrakt för projekt som vi från Business Sweden har stöttat dem med. Ett annat exempel är RMD (Railway Metrics and Dynamics) som under början av 2024 valdes ut i Business Swedens Catalyst-program, som hjälper Sveriges mest innovativa och lovande företag med internationell expansion. RMD har inom detta projekt bland annat ingått ett partnerskapsavtal med det indonesiska järnvägsföretaget Artindo.

Hur kan aktörer inom InfraSweden samarbeta med Business Sweden? Vad behöver de göra för att inleda samarbetet?

Vi hoppas att ni vill delta i den workshop som vi arrangerar för InfraSwedens medlemmar i Stockholm torsdag 3 april klockan 13:00, det är ett utmärkt tillfälle att förstå mer hur vi stöttar svenska bolag med internationell tillväxt. Ni är välkomna att kontakta mig Linus, eller min kollega Batuahan Kutlu för att höra mer om denna workshop eller för att höra mer om Business Sweden’s olika stöd och våra olika initiativ runt om i världen.

Kommande evenemang