Mineraflugor håll koll även i gurkodlingar

Det finns ett par arter av mineraflugor som kan drabba växthuskulturer. Mineraflugelarverna lever inne i bladen och skapar luftfyllda gångar. Tidiga angrepp kan ses som små vita punkter i grupper på bladen, speciellt i bladkanterna där flugorna har lagt ägg eller sugit i sig växtsaft. Liriomyza huidobrensis kan göra extremt mycket födostick. Om mineraflugornas angrepp blir stora kan larvernas oregelbundna gångar förstöra bladen helt. Tomatmineraflugan Liriomyza bryoniae är den vanligaste mineraflugan i tomat och gurka. Även Chromatomyia horticola kan finnas i gurkodlingar men gör sällan skada. Chromatomyia syngenesiae Liriomyza trifolii och Liriomyza huidobrensis är de som påträffas i prydnadsväxter såsom krysantemum. C. syngenesiae förekommer även i bland annat sallat, där den gör stora breda minor som ibland flyter ihop. L. huidobrensis finns inte naturligt i Sverige men om du misstänker att den finns i en odling leta bland ogräs på marken, den finns gärna på våtarv.

De vuxna flugorna av Liriomyza spp är små, 1-3 mm, gråsvarta med tydligt gula teckningar på huvudet och ryggen. Från det att de första vuxna individerna påträffas på klisterskivorna tar det ca 3-4 veckor vid temperatur på 20°C eller mer till dess att en ny generation vuxna flugor kläcks. Uppförökningen kan med andra ord gå mycket snabbt. Larverna lever inne i bladen i gångar (minor) men förpuppningen sker för Lirimyzaarterna utanför bladet, oftast i markens översta 5 cm och pupporna övervintrar i marken vilket gör att de kan överleva i växthusen från ett år till ett annat. En stor del av övervintringen kan dock undvikas om man har plast på marken och är försiktig när denna tas bort efter säsongen. Då kan man lyfta ut en stor del av pupporna med plasten. Arter av Chromatomyia förpuppar sig inuti minorna i bladen. Plantmaterial som innehåller dessa puppor ska därför inte lämnas kvar i komposter intill odlingen.

Växtskyddsinsatser

Mineraflugorna kan bekämpas med parasitsteklarna Dacnusa sibirica och Diglyphus isaea. Normalt sätts Dacnusa in först eftersom den kan leta upp skadegöraren även vid små angrepp. Diglyphus som är något effektivare, speciellt vid temperatur över 20 °C, men inte lika bra på att hitta mineraflugorna sätts sedan in. Även Macrolophus pygmaeus kan hjälpa till med bekämpningen.