I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om att förhindra att bolag utnyttjas i brottssyfte, förebyggande av växtskadegörare för skydd av skog, analysmodell för försörjningsberedskap och bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner.
Vi har intervjuat
Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm som
summerar ordförandeskapet i RegWatchEurope 2023 och önskar alla God Jul och Gott Nytt År!
Förhindra att bolag utnyttjas i brottssyfte
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen avseende betänkandet ”Bolag och brott”. Utredningen innehåller olika förslag för att motverka att företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Det förslag som skulle få störst påverkan på företag gäller ett eventuellt återinförande av revisionsplikten för mindre företag. Utredningen har tittat på för- och nackdelar med en återinförd revisionsplikt och menar att ökade kostnader för företag måste vägas mot samhällsnyttan med förslaget. Regelrådet konstaterar att förslaget skulle innebära stora kostnader för företag, men att konsekvensutredningen uppfyller de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen till Skogsstyrelsens föreskriftsförslag om förebyggande av växtskadegörare för skydd av skog. Regelrådet fick ta del av remissen redan i en tidigare fas av föreskriftsarbetet, och därefter även i den ordinarie remissrundan. Regelrådet ser mycket positivt på en sådan tidig remittering, så att förslagsställaren kan inhämta och omhänderta grundläggande synpunkter från Regelrådet även innan den ordinarie remissrundan. Skogsstyrelsen har därmed inkluderat Regelrådet i processen på ett exemplariskt sätt.
Regelrådet har vid båda dessa granskningar bedömt att konsekvensutredningen uppfyller kraven, såväl sammantaget som i samtliga delaspekter.
Regelrådet har yttrat sig över betänkandet ”En modell för svensk försörjningsberedskap” som bland annat föreslår en ny analysmodell för svensk försörjningsberedskap. Även om utredningen inte genomfört en konsekvensutredning av hur förslaget påverkar företag har Regelrådet uppskattat möjligheten att få yttra sig över utredningens resonemang. Företagens roll är tydlig i förslaget och Regelrådet anser därför att utredningen borde inkluderat en utredning om konsekvenserna för företag vilket kan underlätta det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regelrådet rekommenderar därför att konsekvenserna för företag utreds i samband med kommande författningsförslag för att ytterst säkerställa en god försörjningsberedskap.
Bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner
Regelrådet har granskat EU-kommissionens konsekvensutredning till förslaget till förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner som remitterats från Justitiedepartementet. Förslaget innebär bland annat att betalningstiden vid alla handelstransaktioner inte får vara längre än 30 dagar. Andra förslag är automatisk utbetalning av dröjsmålsränta, att borgenärer inte ska kunna avstå från sin rätt till dröjsmålsränta, höjd schablonersättning för varje transaktion som betalas för sent och inrättande av en nationell tvistlösningsmekanism. Förslagen syftar till att stärka företagens konkurrenskraft och tillväxt genom att förbättra betalningsdisciplinen för såväl myndigheter som företag och särskilt att skydda små och medelstora företag mot de negativa effekterna av sena betalningar.
Regelrådet anser att EU-kommissionen har genomfört en omfattande konsekvensutredning som inkluderar beskrivningar av samråd och utförligt redovisade analyser, beräkningar och jämförelser mellan alternativa lösningar. Regelrådet konstaterar emellertid att uppskattningarna av kostnader och nyttor är förknippade med en rad antaganden och osäkerheter och att de kvantifierade kostnaderna inte är helt enkla att utläsa. Det ges vissa exempelberäkningar från ett antal andra medlemsstater, dock inte Sverige. Därför rekommenderar Regelrådet upprättandet av en preliminär, kompletterande nationell konsekvensutredning som utgår från svenska förutsättningar och befintlig nationell lagstiftning.
Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande, summerar ordförandeskapet
i RegWatchEurope 2023 och önskar God Jul
I ett samtal
med Anna-Lena berättar hon om genomförda aktiviteter och sina erfarenheter som
ordförande i RegWatchEurope, RWE, under svenskt ordförandeskap.
Hon berättar om
möten med EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič, om
granskningskonferenser på EU-nivå, om seminarier om innovation, ex
post-utvärdering och EU-lagstiftning som RWE själva anordnat, om gemensamma
yttranden om konkurrenskraft och regelbördor.
Hon konstaterar att det har varit mycket arbete, men roligt och givande
och att
hon har goda förhoppningar om fortsatta goda dialoger med såväl andra granskningsorgan i Europa som med EU-institutionerna i syfte att främja och förbättra lagstiftningsprocessen på nationell och EU-nivå.
Bättre regler för långsiktig konkurrenskraft inom EU
RegWatchEurope har yttrat sig över EU-kommissionens
meddelande om en långsiktig konkurrenskraft. Yttrandet fokuserar på
kommissionens beskrivningar av hur man vill åstadkomma ett bättre regulatoriskt
ramverk och rör reflektioner kring konkurrenskraftskontroll, metodik
för att bedöma kumulativa effekter, principen om ”en in, en ut”, minskade rapporteringsskyldigheter,
utvärderingsklausuler, genomförande av EU-lagstiftning i medlemsstaterna samt
nyckelindikatorer för att mäta hur målsättningarna uppnåtts.
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
