Energipriserna har stuckit i höjden det senaste halvåret. För en tid sedan utlovades ekonomisk kompensation till villaägare och när detta skrivs har även visst stöd utlovats till lantbruket för dess ökade kostnader för el, bränsle, gödning och foder. Växtodlare kan till viss del räkna med att få tillbaka den ökade insatsen i högre avräkningspriser. Den största utmaningen finns på djursidan, eftersom priserna på produkterna därifrån inte lika snabbt följer ökade kostnader.
Utevistelse och upphöjda sittplatser till ekologiska slaktkycklingar
Långsamväxande slaktkycklinghybrider finns på ett drygt tiotal svenska ekologiska gårdar. Vi har besökt de flesta av gårdarna för att samla in data om denna relativt nya produktion. Studien syftar bland annat till att öka kunskapen om kycklingarnas beteende och utevistelse.
Vinterlammande tackor smittar betet mindre än vårlammande tackor
Många fårägare undersöker parasitläget hos sina tackor innan de släpps på bete. Djuren avmaskas om smittan är hög, för att minska smittspridning på betet. Hur smittläget påverkas av lamnings- och provtagningstidpunkt är dock inte klarlagt.
Svansbitning är ett allvarligt djurvälfärdsproblem med negativa ekonomiska konsekvenser för grisproducenten. En internationell forskargrupp har undersökt kostnadseffektiviteten hos sju nyckelåtgärder mot svansbitning; halmtilldelning, ventilation, genetik, djurtäthet, grishälsa, berikning med föremål samt ett varningssystem för tidiga indikationer på svansbitning.
Både i Sverige och globalt utfodras våra lantbruksdjur med en stor andel restprodukter från produktionen av livsmedel och bioenergi. Ändå används nästan 60 % av jordbruksmarken globalt för direkt produktion av djurfoder, antingen som grödor eller i form av betesmark. Jordbruket står för drygt 20 % av de totala nettoutsläppen av växthusgaser från människans aktiviteter. Det är viktigt att på olika sätt försöka minska dessa utsläpp.
En gynnsam tarmflora kan vara en nyckelfaktor för god välfärd vid grisuppfödning. Det finns en direkt kommunikation mellan tarmen och hjärnan, och data från människor och möss har visat att en störd tarmflora är en riskfaktor för att utveckla beteendestörningar och ångest. Vi har undersökt om dessa samband även finns hos grisar.
Som alla unga djur spenderar slaktkycklingar en stor del av dygnets tid med att vila och sova. Sömnen behövs för bland annat återhämtning, tillväxt och välmående. Tillräckligt mycket sömn är därför viktigt för kycklingarnas välfärd men även för produktionen. I våra vanliga produktionssystem förekommer dock störningar där aktiva kycklingar stör dem som vilar.
Ensilage kan fungera som proteinråvara till storgrisar. Utfodring av ensilage i fullfoder har visat sig vara en framgångsrik lösning som ger god tillväxt hos grisarna. Därtill blir foderspillet lägre än vid separat ensilageutfodring.
Larver av svarta soldatflugor (BSF, Hermetia illucens) kan omvandla organiskt avfall till högvärdig biomassa och därefter användas som proteinkälla för fjäderfä. BSF-larver innehåller mycket protein och fett och värphöns är mycket motiverade att äta dem. Den höga fetthalten kan dock vara ett problem vid balansering av foderstaten. Det är därför viktigt att identifiera optimal mängd larver i förhållande till frivillig konsumtion.
Deltagande epidemiologi är en samling metoder där den lokala befolkningen engageras för insamling av data. Metoderna kan användas inom veterinärmedicin för att samla data där statistik inte finns att tillgå, ofta i fattiga områden eller länder.
På väg från acceptabel till god djurvälfärd vid kontroller
Nämn ordet djurvälfärd och de flesta tänker på att djur ska må bra. Ett så kallat djurskyddsprotokoll fokuserar dock bara på att djurens tillvaro inte ska understiga gränsen för vad vi kan acceptera. Att fokus ligger på att begränsa lidande istället för att maximera god livskvalitet skapar få incitament att göra det lilla extra för att se till att djuren verkligen trivs.
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) ingår i ett konsortium som av EU-kommissionen har utsetts till europeiskt referenscentrum för djurskydd för idisslare och hästdjur. Verksamheten som är under uppstart ska ledas av SCAW/SLU. Övriga deltagande institutioner finns i Italien, Österrike, Frankrike, Irland samt Grekland.
Nu finns en utförlig rapport om möjligheter och hinder när det gäller hävd av naturbetesmarker. Det är också den första rapport som getts ut inom samarbetsprojektet SustAinimal.
Det är nu möjligt att göra en enkel fritextsökning i SLU:s Kunskapsbank. Om du till exempel är särskilt intresserad av forskningsresultat som gäller mjölkkor, skriv det ordet så får du upp endast artiklar där ordet mjölkkor finns med någonstans.
Avel av framtidens kyckling – med fokus på hälsa, robusthet och hållbarhet • Klockan 11–12. Via Zoom.
Forskningsnytt Livsmedelsproducerande djur
Nyhetsbrevet ges ut av kommittén för lantbrukets livsmedelsproducerande djur på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Prenumerera på nyhetsbrevet. Det kommer ut med två nummer per termin och är givetvis kostnadsfritt.
