|
|
|
Hej!Så har vi ett nytt år framför oss fyllt med förväntningar
och möjligheter Utmaningar fattas som bekant inte heller och det gäller många
branscher och samhället i stort, i Sverige och globalt. Även de gröna
branscherna, och då menar jag de som är gröna på riktigt, har sina utmaningar
men samtidigt också stora möjligheter genom sin helt centrala roll för
samhällets försörjning med livsmedel och hållbara råvaror.
I december presenterades slutbetänkande av den statliga
bioekonomiutredningen En hållbar
bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84).
Som övergripande mål föreslås att "År 2040
har Sverige en mer resurseffektiv,
motståndskraftig och konkurrenskraftig bioekonomi i hela landet". Nyckelbudskap
är utfasning av den fossila ekonomin, cirkulära systemlösningar,
konkurrenskraft och minskad sårbarhet.
Under första kvartalet ska den nationella
livsmedelsstrategin 2.0 presenteras. Tyvärr, med tanke på orsakerna, kommer beredskap
sannolikt vara utgångspunkten för flera nya satsningar under 2024. Ett exempel
är Formas centrumsatsningar för ökad beredskap och konkurrenskraft i
livsmedelssystemet. Låt oss se dessa initiativ och satsningar som ett uttryck
för att lantbruk, trädgård och skog är viktigt i samhället och att det finns
stora möjligheter som väntar på att tillvaratas.
Jag och mina kollegor ser fram emot att tillsammans inom
vårt gemensamma partnerskap verka för ett framgångsrikt kunskapsår 2024 – ett år då SLU Parnterskap
Alnarp faktiskt fyller 20 år vlket kommer att uppmärksammas under året!
Hoppas vi ses på Alnarpskonferensen om biologisk mångfald den 7 februari och
notera den 6 mars för ämnesgruppsmöten om ni inte redan gjort det! Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Biologisk mångfald i jord- och skogsbruk
Hur står den biologiska mångfalden i relation till produktion och ekosystemtjänster? På Alnarpskonferensen ges många tillfällen att diskutera frågan och hitta svar hos deltagare och föreläsare! På programmet finns presentationer från forskningen och exempel från praktiken. Sista anmälningsdag är den 31 januari.
| | | | | Jeanette Purhagen från Lunds universitet, Jenny Östberg och Gun Hagström från SLU, Peter Jenssen från Lunds universitet i SLU Food Lab.
Foto: Karin Montgomery | Jakten på de goda baljväxternaI förra veckan var aktiviteten stor i SLU Food Lab på Alnarp då runt 600 tortillabröd bakades på bönmjöl. Högt proteininnehåll och gott om näringsämnen är några av fördelarna med baljväxtmjöl, men hur bra går det egentligen att baka med mjölet och smakar det gott?
Gun Hagström är projektledare för projektet som integrerar food science med växtförädling.
Det finns en mängd olika baljväxter med olika egenskaper och smak, men det är fortfarande okänt vilka sorter som uppskattas av konsumenterna. I projektet
söker man nu efter de biokemiska och sensoriska nycklarna till goda baljväxter. Från 300 olika sorters ärter och 220 olika sorters åkerbönor har 10 sorter valts ut efter sensoriska och näringsmässiga analyser.
| | | | | Sydsvenska växtodlingsmötet - rapporten publiceradFör 51:a gången anordnades det Sydsvenska växtodlingsmötet - i delvis ny kostym genom nytt namn och ny plats. Mötet och programmets adressering av klimatförändringarnas påverkan på bland annat problemogräs blev uppskattat. Nu är senaste rapporten publicerad. Gamla rapporter från tidigare år finns att hitta i egen serie. | | | Montage av bokomslag samt Klint-Karins kålrot.
Foto:
Matti Wiking Leino.
| Köksväxthistoria i bokskatt från Pom
Under titeln
”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter
och deras historia.”
döljer sig en
riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder
och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och
introduktion i Sverige och i denna uppdaterade upplaga beskrivs Fröuppropets sorter samt ytterligare hundra lokalsorter som återfunnits och bevaras på NordGen, genbanken för fröförökade grödor. Författare är Agneta Börjeson, Lena
Nygårds och Matti Wiking Leino.
| | |
På Hörtegården valde de att odla främst oljerättikor, men även luddvicker, klöver, purrhavre, havre och vårråg.
| Hållbara biogassubstrat från mellangrödorPå Hörtegården pågår försök med mellangrödor på 14 ha. Flera olika grödor har odlats för att kunna utvärdera vilken gröda som gett bäst resultat, både utifrån mängd grönmassa som kunnat säljas till biogasproducenten, och även utifrån senare analys av jorden i form av tex ökad kolinlagring, kvävehalt m.m.
Läs ett reportage av Annika Öberg på Energikontor Syd / Biogas Syd om lärdomar från försöket.
| | | Nya mutationspopulationer i oljeväxterFrökakorna av oljeväxter från till exempel raps innehåller höga halter av protein av god kvalitet. Dock används idag rapskakan
huvudsakligen för kofoder på grund av höga halter av antinutrienter, som kan vara giftiga i höga halter och
bidrar till en besk smak.
Projektets syfte var
att etablera mutationspopulationer i raps och fältkrassing för att öka den genetiska
variationen i viktiga egenskaper såsom frökakans kvalitet, avkastning och ökad
motståndskraft mot biotiska och abiotiska påfrestningar. Dessa
mutationspopulationer kommer att utgöra värdefulla genetiska källor för nya sorter,
eller som utgångspunkt för vidareförädling i forsknings- eller förädlingsprogram. Projekttitel: Etablering av mutationspopulationer i raps och fältkrassing. Partners:
CropTailor AB och Lantmännen. Projekt nr: 1264 (1401)
Nyfiken på oljegrödor? Ett större forskningsprojekt Odling av hållbar energi och ett stärkt svenskt jordbruk genom en ny oljegröda har precis startat. | | | Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU |
Gallringsstrategier för björkProjektet har etablerat en
serie försök i gallring av planterad björk.
Försöken är en långsiktig investering i att testa olika gallringsstrategier och utvärdera
såväl för enskilda träd som på beståndsnivå under hela omloppstiden. Preliminära effekter beräknas ses efter 2026.
Projekttitel: Etablering och mätning av
gallringsförsök i björk i Sverige. Partners:
Sveaskog Förvaltnings AB, Trees For Me . Projekt nr: 1456
| | |
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
|
Ljus och värme för friska barrträdFriska frön är en förutsättning för friska plantor och träd. Behandling med UVC-ljus eller värme tycks vara lovande och miljövänliga metoder men effekten är inte belagd. I projektet utvärderades metodernas effekt på svampinfektioner och frögroning hos tre sorters barrträd. Projekttitel: Effekt av UV-C ljus och värmebehandling på svampinfektioner och frögroning av Pinus sylvestris, Picea abies and Pinus contorta. Partners: Sveaskog Projekt nr: 1407 | | | 6 april kl. 10.00-15.45 | Kunskapsutbyte | AlnarpÄmnesgruppsträff SLU Partnerskap Alnarp - 10.00-11.00 Parallella möten för Biobaserade råvaror, Marknad & management samt Trädgård
- 11.15-14.00 Gemensamt program och lunch
- 14.15-15.45 Parallella möten för Djur, Skog och Växtodling
| | | | 4 april kl. 09.00-17.00 | Konferens | Alnarp och onlineKonferensen Lantbygg
Om industriella, förnyelsebara, hållbara byggmaterial från lantbruket och landet
| | | | | | | | Rapporter och examensarbeten | Examensarbeten
Owusu Boateng, Emmanuel, 2023. Effect of Mycorrhizal Inoculation on Growth and Nutrient Uptake by Leek (Allium porrum) fertilized with Inorganic N Combined with Saturated Polonite. Faktablad Kan vi använda juice och fibrer från fraktionerade tomatblad som växtnäringskälla och odlingssubstrat?
Bergstrand, Karl-Johan; Newson, William Roy; Svensson, Sven-Erik Etablering av mutationspopulationer i raps och fältkrassing
Zhu, Li-Hua; Shahriar, Shakil; Gunnarsson, Elisabeth; Fonskov, Johanna; Olsson, Olof; Ceplitis, Alf
| | |
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på en delad andra plats i Esbris sammanställning över vilka svenska lärosäten som publicerade flest avhandlingar inom entreprenörskap och innovationer under 2023.
I en ny rapport från SLU Future Forests sammanfattas kunskapen om naturvårdshänsyn inom hyggesfritt skogsbruk i Mellaneuropa. Generell naturvårdshänsyn har en central funktion inom hyggesfria eller naturnära skogsbrukssystem som fokuserar på kontinuitet av trädskiktet.
Två nya modelleringsstudier belyser viktiga fördelar med fleråriga spannmålsgrödor: de ökar kolhalten i marken och kan hjälpa lantbrukare att anpassa odlingen efter klimatförändringar.
| | | |
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|
