Initiativ för utsläppsfria entreprenadarbeten växer

Hallå där Lena Berg på Vinnova, som bland annat är handläggare för InfraSweden. Visst har du haft ett finger med i spelet för att det här samarbetet har kommit till stånd? Berätta!

- InfraSwedens initativ låg helt rätt i tiden. Ni hade både lyssnat till behoven i branschen och tagit fram ett utkast till avsiktsförklaring för något många pratade om. Jag hjälpte då till att koppla ihop InfraSweden med Viable Cities klimatkontrakt och Fossilfritt Sverige för att nå ut med avsiktsförklaringen till fler för att få ut maximal potential. För om många skriver på snabbt så kommer entreprenörerna våga investera och satsa och kommunerna kan å sin sida hjälpas åt att formulera upphandlingar med de nya kraven. Det är ett effektivt sätt att skalar upp nya innovationer och tekniker för att nå den omställning som behövs och samtidigt hålla nere kostnader som kan uppkomma under omställningsperioden. 

Om avsiktsförklaringen

Avsiktsförklaringen är ett samarbete mellan InfraSweden, Fossilfritt Sverige och Viable Cities. Den riktar sig till beställare inom bygg- och anläggningssektorn och syftar till att skapa en tydlig och långsiktig marknadssignal. 

Genom att samla både offentliga och privata beställare kring en gemensam ambition vill vi göra det lättare för entreprenörer att våga investera i utsläppsfri teknik. När efterfrågan blir tydlig minskar osäkerheten – och omställningen kan gå snabbare.

Målet är att majoriteten av alla entreprenadarbeten ska genomföras utsläppsfritt senast 2030. Både offentliga och privata beställare kan skriva under avsiktsförklaringen.

Infraprojekt

När vägen delar staden – och hur effekten kan mätas

En ny väg kan korta restider – men också skapa barriärer. För den som går eller cyklar kan en trafikled betyda längre omvägar och sämre tillgång till service. Problemet är att sådana effekter ofta beskrivs i ord, inte i siffror. 

Resultaten från InfraSweden-finansierade projektet Kvantifiering av barriäreffekter av transportinfrastruktur visar att de går att mäta. I en demonstrationsstudie ökade antalet nåbara butiker inom en given restid med upp till omkring 60 procent i ett delområde när barriäreffekten reducerades. För vissa funktioner ökade även antalet hushåll inom räckhåll med cirka 10–15 procent. I ett område kunde ambulansens körtid minska med upp till 1,9 minuter.  

Metoden har bl.a. tillämpats i lokaliseringsutredningen för höghastighetsjärnvägen Ostlänken genom Linköping där den har bidragit till att lösa en mångårig konflikt mellan kommunen och Trafikverket om järnvägens planering. Jobs modell är nu del av Trafikverkets metod för integrerad stadsmiljöeffektanalys - ISMA 

– Med en kvantitativ metod kan barriäreffekter prioriteras tydligare i planeringen, säger projektledaren Job van Eldijk på Ramboll. 

När lokala effekter blir mätbara blir de också möjliga att väga in – och att agera på. 

Prediktiv broförvaltning med digitala tvillingar 

Hur kan broförvaltning bli mer datadriven och mindre reaktiv? Ett avslutat InfraSweden-finansierat projekt vid Luleå tekniska universitet har visat hur BIM-modeller, sensordata och analysverktyg kan integreras i en gemensam digital plattform. Resultatet är en metodik som gör det möjligt att planera underhåll utifrån faktisk belastning – inte enbart fasta intervall eller visuell bedömning. 

Efter projektets avslut har arbetet tagits vidare med SBUF-finansiering och operationaliserats i fält. Ett konkret exempel är övervakning av snölaster på snögallerier längs Malmbanan, i samverkan med Trafikverket. 

– Digitala tvillingar ger oss en gemensam plattform där olika tekniker kan samverka och användas optimalt, säger projektledaren Cosmin Popescu. 

Metodiken är skalbar och kan bidra till ett mer robust och kostnadseffektivt underhåll av broar och andra bärande konstruktioner. 

Kommande evenemang