Ryssland må vara en militär stormakt men är en ekonomisk dvärg.
Man kan påminna sig om det beryktade uttalandet av Bill Clintons strateg James
Carville inför presidentvalet 1992: ”The economy stupid”.
Ställer vi dagens Rysslands BNP i relation till USA:s är
relationen 1/14, i relation till USA plus EU är relationen 1/25 och i relation
till OECD 1/35. Det kan jämföras med krigsutbrottet för Andra Världskriget då
Axelmakternas samlade ekonomi (BNP) i relation till USA:s plus Storbritanniens
var drygt 52 procent.
Denna skillnad mellan de två situationerna säger inte allt
om styrkeförhållandena. Klart är dock att Västvärldens och i synnerhet USA:s
ekonomiska muskler och dominans av de finansiella systemen sätter enorm press
på Ryssland och dess ekonomi. Det råder ingen tvekan om att sanktionerna inom
det finansiella systemet och inom världshandeln i första hand drabbar Ryssland
mycket hårdare är Västvärldens ekonomier.
| | | | |
Starkt affärsläge följs av
osäkerhet om framtiden
|
Affärsläget för svensk teknikindustri var fortsatt starkt i
början av 2022 och orderingången ökade. Det visar Teknikföretagens
konjunkturbarometer för det första kvartalet. Framför allt är det den volatila
orderingången för transportmedelsindustrin som bidrar till det bättre utfallet.
Affärsläget för maskin-och metallvaruindustrin som tidigare varit starkt har i
stället mattats av ytterligare något. Likt tidigare möter företagen fortsatta
störningar i leveranser av komponenter och insatsvaror samt logistikproblem.
Barometern för första kvartalet är mycket av en
utgångspunkt. Med Rysslands invasion av Ukraina ändras förutsättningarna för
utvecklingen framöver. Ekonomiska chocker, vare sig det är virus, väpnade
konflikter eller något annat, gör situationen än värre. De medför också att
icke nödvändiga investeringar läggs på is. År 2022 kommer inte bli som de
flesta förväntade sig så sent som bara ett par månader sedan.
| | | | |
Produktionsrekord i
skogsindustrin ifjol – ovisshet inför 2022
|
2021 var ett starkt år för svensk skogsindustri med
produktionsrekord, stark efterfrågan och höga priser i spåren av pandemin.
Exporten utgjorde tio procent av den totala svenska varuexporten. Men
ovissheten inför 2022 är stor. Invasionen av Ukraina, nya EU-lagförslag och
turerna kring tolkningen av artskyddsförordningen skapar många frågetecken för
branschen, visar Skogsindustriernas nya marknadsrapport.
Skogsindustrin har inte någon betydande handel med Ryssland.
En del svenska skogsindustriföretag har produktion i Ryssland och några har
aviserat att de lägger ned den verksamheten. Effekterna av detta är sannolikt
inte så omfattande då produktionen inte är särskilt stor.
Påverkan kommer i stället från betydande logistikutmaningar,
markant stigande energipriser, högre transportkostnader och en allmänt svagare
global efterfrågan. Höga dieselpriser, drivet både av kriget i Ukraina och av
reduktionsplikten, påverkar alla delar av skogsindustrin.
| | | | |
Svag inledning på det nya året
|
Indikatorn för Sveriges BNP visar en nedgång med 0,3 procent
i januari från december, säsongsrensat. Produktionen i näringslivet steg svagt
med 0,2 procent (exklusive finans- och försäkringsverksamhet) medan hushållens
konsumtion var oförändrad. Ett fåtal branscher visade styrka medan flera,
särskilt inom tjänstesektorn, fick ett bakslag i januari.
Tillverkningsindustrins produktion steg visserligen med 1,3
procent i januari från december. Men bara ett fåtal branscher har visat en
stadig trend uppåt under de senaste månaderna. Kemisk industri utgör ett
undantag, en bransch som visat en stegvis och kraftig uppgång under pandemin. I
januari låg dess produktionsnivå enligt SCB:s produktionsvärdeindex (PVI) drygt
28 procent över nivån i februari 2020, månaden innan pandemin drabbade Sverige.
| | | | |
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
|
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Teknikföretagen: Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se Industriarbetsgivarna: Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
| | | | | Har du en kollega som vill ha vårt veckobrev?
Vidarebefordra gärna veckobrevet och på länken nedan går det att anmäla sig.
| | | | | | | | |