|
|
|
Hej!Hoppas ni alla har haft möjlighet till semester med avkoppling så att vi är väl rustade att ta oss an gemensamma möjligheter och utmaningar. Under pandemin talade vi om att vi skulle återgå till det normala när allt var över, lite längre fram det nya normala. Att vi lever i en ständig förändring som kan komma snabbt är uppenbart för oss i dessa tider. Förändringar som tvingar oss att ta såväl mindre som större utvecklingskliv. Det råder ingen tvekan om att de gröna näringarna med nyckelfunktioner i samhället i stort behöver göra förflyttningar. Det latinska ordet ”prosiliens” lyftes fram i ett nyligen publicerat kandidatarbete inom lantmästarprogrammet som ett möjligt begrepp för att bättre än ”resiliens” uttrycka den framåtgående utvecklingsrörelse som lantbrukarna försöker uppnå till följd av en störning (”Resiliens i svenskt lantbruk”, Susanna Erlewein & Anton Nilsson Resiliens i det svenska lantbruket - Epsilons arkiv för studentarbeten. För att påskynda utvecklingstakten krävs kraftsamling och samverkan. Som ett exempel inleder SLU Partnerskap Alnarp ett samarbete med LRF Skåne och Krinova Incubator & Science Park under paraplyet AgriHub Syd. Samarbetet, som ska tillvarata befintliga strukturer istället för att skapa fler organisationer, ska underlätta dialog och tillvaratagande av forskning och stödjande funktioner. Initiativet ska ses som ett startskott för utvecklingsprocesser med primärproduktionens behov av ny kunskap och utvecklingsmöjligheter med innovation i fokus. Det ska vara enkelt att hitta rätt för företagare som vill utvecklas. Vi utvecklar formerna för samarbetet integrerat i de ingående parternas ordinarie verksamheter. Fler stödjande aktörer som vill bidra är välkomna att ansluta sig. Jag vill passa på att tacka partnerskapets kommunikatör Camilla Zakrisson Juhlin som slutar vid SLU för hennes utmärkta arbete med denna för partnerskapet mycket viktiga uppgift och välkomna Johanna Grundström som ny kommunikatör.
Avslutningsvis vill jag påminna om att ni är hjärtligt välkomna att höra av er till mig eller någon av ämnesgruppskoordinatörerna inom SLU Partnerskap Alnarp. Tillsammans kan vi gå från tanke till verkstad med små och längre utvecklingssteg som resultat.
Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | AgriHub Syd matchar primärproduktionens behov och akademins forskningDe gröna näringarna står inför många möjligheter, men också utmaningar där tillgång till kunskap är avgörande för konkurrenskraft och framgång. Ett nytt samarbete, AgriHub Syd, ska underlätta matchningen mellan behov å ena sidan och kunskap/lösningar å andra sidan. Bakom initiativet står LRF Skåne, SLU Partnerskap Alnarp och Krinova Incubator & Science Park. AgriHub Syd vänder sig dels till företag som helt eller delvis är verksamma inom jordbruk, trädgård, lantbrukets djur, skog och vattenbruk, dels akademin inom relevanta ämnesområden. | | | | | FREJA - Företagsutveckling genom Regionala Entreprenörskapsprogram för Jobb- och utveckling på landsbygden i samarbete med AkademinI projektet som är finansierat av Familjen Kamprads stiftelse genomförs ett entreprenörskapsprogram för idéägare och företagare på landsbygden där deras egna idéer står i fokus. Genom praktiska workshops, individuell coaching, samt samarbeten – både mellan idéägarna själva och mellan dessa och personer från Linköpings universitet och SLU - kommer deltagarna få stöttning, tillgång till kunskap, samt möjlighet att bilda en gemenskap tillsammans med andra i liknande situation. Projektet som är treårigt genomförs av forskare från LiU och SLU i samarbete med följande partnerorganisationer: Almi Östergötland, Innovationscenter för landsbygden, Kinda kommun, SLU Partnerskap Alnarp, Vreta kluster och Ydre kommun. Kontaktperson oleksiy.guzhva@slu.se | | | | | Nu märks klimatförändringenDen nyaste officiella statistiken över landets skogar visar att tillväxten minskar. Mycket talar för att torka och värme är orsaken, vilket väcker frågan om hur skogsbruket kan agera för att möta ett förändrat klimat. Det var temat under en två dagars exkursion på Tönnersjöhedens
försökspark i juni 2022. | | | | | Nya projektinom ramen för SLU Partnerskap Alnarp | Inriktning på akvakultur som en källa för växtgödsling - En digitaliserad strategi för hållbarlivsmedelsproduktion (1402)Sökande: Sammar Khalil Partners: Alnarp Food Tech Ekonomisk förening
Framtidens livsmedelsproduktion behöver alternativa strategier för att minska användningen av syntetisk gödning och bekämpning och av torv som odlingssubstrat. Samtidigt behöver vi nya effektiva verktyg för att öka hållbarhet och minska stressfaktorer i odlingssystemen och samtidigt öka självförsörjandegraden i Sverige. Intresset för mer hållbara och cirkulära system för livsmedelsproduktion ökar och parallellt med denna utveckling riktas fokus mot industrin för att öka resursåtervinningen. Akvakultur är ett cirkulärt system som ökar i intresse. Avfall och sidoströmmar i akvakultur innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växter. De innehåller också kemiska och mikrobiella biostimulanter med förmåga att främja tillväxten och försvarsmekanismerna i växterna samt hämma sjukdomsangrepp. Kunskap om näringen från akvakultur, dess hållbarhet och roll i plantans tillväxt och kvalité samt i sjukdomsangrepp är dock begränsad. Verktyg för att bygga upp denna kunskap är därför av stor betydelse. Projektet fokuserar på digitaliserade och cirkulära odlingssystem, där artificiell intelligens (AI) används som ett övervakningssystem för att i ett tidigt stadium upptäcka stressfaktorer i produktionssystemet och därmed identifiera indikatorer av avvikelsekaraktär. Integrerad produktion av fisk (akvakultur) och grönsaker (hydroponisk odling) i så kallade akvaponiska system används som ett modellsystem. Projektet förväntas levererar en expertis som möjliggör utvecklingen av hållbara och digitaliserade primära livsmedelsproduktionssystem med akvakultur som gödningskälla. Det stärker en cirkulär bioekonomisk ansats och bidrar till en avsevärd minskning av användningen av oorganiska gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Identifiera genetiska regioner associerade med låg kadmiumackumulering i havrekärnan (1408)Sökande: Fluturë Novakazi Partners: Lantmännen SW Seed Kadmium (Cd) är en tungmetall som är beständig och anses därför vara en miljöförorening. Det kan finnas kvar i miljön i flera decennier och ackumuleras särskilt i jorden. Kadmium är mycket giftigt för alla levande celler. I spannmålsgrödor, som ris, vete och havre, är ansamling av kadmium i kärnan särskilt problematisk, eftersom människor konsumerar spannmålsprodukter i stora mängder. Hos människor ackumuleras metallen huvudsakligen i njurarna, vilket leder till njurskador. Dessutom har hög höga halter kadmium hos människor kopplats till bland annat olika cancerdiagnoser. Havre är en viktig och populär matgröda, framförallt i de nordiska länderna. Men lite forskning är gjord kring upptag av kadmium hos havre. Detta projekt ska titta på den genetiska uppbyggnaden i havrekorn specifikt kring upptag av kadmium. Två havrepopulationer kartläggs, bestående av ca 100 linjer vardera, och som odlas under två år i fält. Dessa kommer att analyseras gällande innehållet av kadmium i kärnan. Därefter kommer genetiska kartor utvecklas och gener associerade med låga värden av kadmiumackumulering i havrekornet kommer identifieras. Forskningen kommer skapa en ökad förståelse för upptag av kadmium i havre och även stödja framtidens växtförädlingsprogram för nya havresorter med lågt upptag av kadmium.
Rädda Asken - identifiering av resistenta askträd i sydsvenska bestånd (1411)Sökande: Michelle Cleary Partners: Skogforsk Askdöd, orsakad av den invasiva svampen Hymenoscyphus fraxineus, hotar överlevnaden för vanlig ask (Fraxinus exclesior) i större delen av Europa. Studier tyder på en stark genetisk, ärftlig komponent i värdpopulationen för resistens mot sjukdomen, och att asken som trädart kan ”räddas” genom urval och förädling. Sedan 2013 har genetiskt urval från resistenta askträd i hela Sverige varit lyckosam. Dessa träd visar lite eller inga tecken på utbredd sjukdom i områden med högt infektionstryck. Under de senaste åren har en stor databas med flera hundra resistenta genotyper tagits fram men få ha spridits och testats. Detta projekt ska inventera och kontrollera status för tidigare planterade träd i fält för att sedan använda dessa för urval i vilka genotyper som ska prioriteras för vidare förädling. Projektet är en del i ett större arbete att säkerställa en framtid för ask i skog och stadslandskap, med fokus på de Sydsvenska bestånden. Läs mer på www.raddaasken.nu.
| | | | | Ansökan om projektmedelForskare! Nu börjar det närma sig höstens deadline för projektansökningar till SLU Partnerskap Alnarp. Den 15 oktober ska ansökan senast vara inne. Läs mer om utlysningen. | | | | | Nyttodjurparken växer framNyttodjurparkerna ska öka den biologiska mångfalden. Med bättre balans mellan skadedjur och nyttodjur i odlingarna kan man få ökad pollinering samtidigt som angreppen av skadedjur minskar naturligt. 20 juni besökte forskare från Lunds universitet och SLU för första gången den nyanlagda vilda delen av odlingen på Kiviks Musteri. Här i nyttodjurparken ska man gemensamt bedriva forskning och sprida kunskap kring pollinering, insekter och fruktodling. | | | | | 29 september – Boksläpp ”Samarbeten i den skånska myllan – Akademi, näringsliv och samhälle från Alnarps horisont”, Alnarp, kl. 15-17. Mer information kommer. | | | | 20 oktober – Workshop om växtförädling och cerealier, SLU Grogrund, Torna-Hällestad. Mer information kommer. | | | | | | | | | |
Nu ska svenska yrkesodlare av bär och grönsaker få färska insikter. Projektet ”Sortprovning i hortikulturell frilandsodling” har lämnat startgroparna. Det bedrivs av Elitplantstationen på uppdrag av SLU Grogrund. I sommar arrangeras de första fältvisningarna bland nya sorter av jordgubbar, lök, spetskål och rödbeta. Det blir också en kunskapsbank på webben. Större variation av grödor på gården förbättrar gårdens ekonomi enligt en studie från SLU. Tidigare forskning har visat att fler grödor i växtföljden ger många fördelar som bättre näringsanvändning, pollinering och växtskydd. Ökad mångfald av grödor kan både öka och minska kostnader för lantbrukaren. Nu har forskarna tagit ett helhetsgrepp på gårdsekonomin.
Forskare från SLU och lantbrukare testar att odla sojabönor och lupin på 30 gårdar i Sverige. Projektet ska resultera i odlingsanvisningar för andra bönder. Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Håkan Schroeder Layout, webbpublicering: Parvin Mazandarani | | | | | |
|
|