Friskolornas guide till skolbibliotek

Skolbibbla à la friskola

Från och med höstterminen ska alla skolor, enligt lag, ha bemannade skolbibliotek. Almega Utbildning tar nu sitt ansvar för att stödja medlemmarna att leva upp till den nya regleringen och vi vill via detta nyhetsbrev underlätta för dig som medlem att förbereda dig inför ert arbete.

Det finns fördelar. Forskningen pekar trots allt på att skolresultat och läsning ökar när det finns utbildade skolbibliotekarier i ändamålsenliga skolbibliotek. Samtidigt innebär detta en stor utmaning för många av våra medlemmar, inte minst små friskolor i glesbygd. Hur hittar man en utbildad bibliotekarie när det råder brist? Hur inrymmer man detta i en redan hårt prövad skolbudget?

Jag kan konstatera att reformen är kraftigt underfinansierad. Regeringen anslår 430 miljoner per år för reformen. Men när Svensk biblioteksförening och fackförbundet DIK räknat på kostnaderna för bemannade skolbibliotek hamnar prislappen på 1,5 miljarder. SKR räknar på 2,1 miljarder. SKR-politiker skriver om regeringens otillräckliga satsning att ”i luftslott läses inga böcker”.

Jag är djupt oroad över att regeringen ökar kraven på huvudmännen utan att skapa rätt förutsättningar och jag kan konstatera att det finns en uppenbar risk att rikspolitikernas löfte om höjd kvalitet riskerar att leda till att annan verksamhet i skolorna kommer att bli lidande. 

Reformen sätter också fingret på en större fråga. Det är en sak att detaljreglera hur en skola ska bedrivas. Det är en annan att faktiskt nå resultat. Viktigare än att berätta för skolor exakt hur de ska göra är att mäta effekten av det de gör. 

I Sverige är vi i stort behov av kvalitetsindikatorer som tittar på utfall: vilka kunskapsresultat når olika skolor? Och i det här fallet: hur många böcker läser respektive skolas elever?

Jag hoppas att detta nyhetsbrev kan inspirera er till ett framgångsrikt arbete med skolbibliotek och jag tror att det är viktigt att vi som är verksamma inom friskolor är bra på att dela med oss av idéer till varandra. 

Själv blir jag glad över att den prisade skolbibliotekarien Magdalena Ivarsson menar att friskolor som håller sig med skolbibliotek gör det med geist. Jenny Hultsberg och Tanja Lösche visar prov på att friskolor kan jobba mer innovativt och ge eleverna mer läsning för pengarna. Jag vill därför uppmana er till att höra av er till oss med idéer och tankar som kan underlätta friskolornas arbete med att införa bemannade skolbibliotek. Hör av er till info@almegautbildning.se så ser vi till att dela era idéer med övriga medlemmar i förbundet.

Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning

Ny lag om skolbibliotek

* Från den 1 juli 2025 träder ändringar i skollagen i kraft. Med dem blir huvudregeln att varje enhet inom förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska ha ett eget, bemannat skolbibliotek.

* Om det finns särskilda skäl kan dock skolbiblioteket tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller 

gå på entreprenad till annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek.

* Varje huvudman ska sträva efter att bemanna i första hand med personal med högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från annan relevant högskoleutbildning.

* Tillsynsmyndighet är Skolinspektionen.

Läs mer: Aktuella regeländringar - Skolverket

Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening, tycker att friskolorna ska se den nya skolbibliotekslagen som en möjlighet.

Varför är skolbibliotek viktiga?

– För elevernas läsutveckling, språkutveckling och kunskapsutveckling. Det kan tyckas uppenbart, men vad gäller läs- och språkutveckling kan bibliotekarien hjälpa till att hitta rätt text till rätt elev vid rätt tillfälle. Inom facklitteratur se till så att man hittar pålitliga källor, det har stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

Hur skapar man ett kvalitativt skolbibliotek?

– Som den nya lagstiftningen säger: genom att ha ett bemannat skolbibliotek. En person med examen inom bibliotek- och informationsvetenskap som kompletterar lärarna. Lokalen och medierna är också viktiga. Med medierna menar jag litteratur och i andra former. När det gäller lokalen så har elevorganisationerna framhållit att det är viktigt med en plats för läsning och pluggande, kanske inte minst för de elever som har det trångbott hemma.

Hur kan skolbibliotek jobba för att öka läsandet?

– Man jobbar jättenära lärarna och eleverna. Du som är skolledare är jätteviktig. Vid medarbetarsamtal, fråga lärarna: ”hur avvänder du biblioteket och bibliotekarien?” Pedagogerna har inte möjlighet att följa all bokutgivning, här har också bibliotekarien en viktig roll.

Forskningen tycks peka på att den källkritiska förmågan blir bättre av bemannade   och väl utrustade skolbibliotek. Är bibliotekarierna det bästa motgiftet mot fake news på nätet?

– Ja, i all fall en av nyckelpersonerna. Det måste alltid vara i samarbete med lärarna för de är närmare eleverna. Ta in bibliotekarien i klassrummen, ha en introduktion kring källkritik och källtillit. Vika källor är pålitliga?

Är det rätt att reglera bemannade skolbibliotek i lag?

– Ja!

Kan det inte det förhindra innovation: att man kan göra på andra sätt?

– Jag ser innovationen i att man får in den här kompetensen. 

– Prata med skolbibliotekarien hur man kan arbeta. De är väldigt innovativa.

Det råder stor brist på utbildade bibliotekarier – hur hittar man rätt person vid rekrytering?

– Ange i annonsen att man i första hand söker en som är utbildad inom biblioteks- och informationsvetenskap. Skolinspektionen kommer nog också kolla hur man utlyst tjänsten eftersom det står så i lagen. Alla kommer inte lyckas på en gång på grund av bristen.

Om man, trots tappra försök, inte hittar en bibliotekarie, kan man då bemanna med lärare?

– Under en övergångsperiod skulle man kunna ha det. Man kan kolla vilket stöd som finns i kommunen med skolbibliotekscentral eller skolbibliotekssamordnare.

Ni räknar i en rapport med att kostnaden nationellt för bemannade skolbibliotek blir 1.5-2 miljarder. Regeringen tycks inte vara så pigg på att finansiera reformen. För mindre skolor blir det en stor kostnad. Är det möjligt att fixa bra budgetbibliotek?

– Man ska i första hand se skolbibliotek som en möjlighet för att bli en så bra skola som möjligt och dra till sig elever. Men man kan absolut samverka med andra fristående skolor. Ha en delad tjänst om den inte blir allt för splittrad. När det gäller väldigt små skolor kan det vara aktuellt att skriva avtal med folkbiblioteket, det är dock inte lika bra för man kommer inte in i den pedagogiska verksamheten på samma sätt. Men jag har full förståelse för att man måste hitta andra sätt när förutsättningar är så olika.

BILDEN: Jenny Nilsson läser på Svensk biblioteksförening. 

FOTO: Anna Lindahl

Forskning om skolbibliotek

* Forskningen kan inte helt säkerställa ett orsakssamband mellan till exempel läskunnighet eller kunskapsresultat och förekomsten av skolbibliotek. Men en hel del studier pekar ändå mot det.

* Klart är dock att framgång bygger på nära samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare med stöd från skolledningen.

* Flera studier tyder på samband mellan förekomsten av bibliotekarier och läslust samt en höjning av lågpresterande elevers resultat.

* Ett skolbibliotek med kvalitativt bestånd och ändamålsenlig teknik har enligt en forskningssammanställning ett signifikant samband med studieframgång.

* Skolbibliotek har en större positiv påverkan på elever i grundskolan, särskilt högstadiet, än på gymnasiet.

* I skolor med utbildade bibliotekarier läser eleverna mer, inte endast i samband med skolarbete utan också på fritiden.

Läs mer om forskningen kring skolbibliotek.

Magdalena Ivarsson är skolbibliotekarie på Consensumgymnasiet i Lund och samordnar 32 skolbibliotek inom Lärande-gruppen. Hon har tagit emot pris för Årets bibliotek, har en bakgrund i kommunal skola och har jobbat på friskolan Consensum sedan 2019.  

– Man tror att hemligheten bakom ett framgångsrikt skolbibliotek är att det finns en eldsjäl, men det tycker inte jag är sant för jag är inte mer eldsjäl än andra. Man ska ha en rektor som vill ha ett bra skolbibliotek. Skolbibliotekarien vet vad vi behöver göra, men det krävs en bra skolledare för att gifta det med skolans verksamhet.

Vad gör då en skolledare som vill ha bibliotek?

– Ofta kämpar bibliotekarierna med att bli en integrerad del av skolan. Att ge oss en plats i ett arbetslag eller ämneslag är bra. Rektorn lät mig presentera ett smörgåsbord av tjänster för lärarna och hjälpte till att marknadsföra. Bestämde att jag skulle vara med i skolhälsoteamet och lät bibblans verksamhet vara med i hälsohjulet.

Påverkar böcker elevhälsan?

– Vi pratade om läshälsa. Elever som har bra läshälsa läser mer.

Hur gör ni för att få eleverna att läsa mer?

– Vi flyttar ut bibblan i ett uppehållsrum, biblioteket är där de är. Ibland kan det kosta pengar att anpassa utbudet till eleverna på skolan. Ibland när man ska fylla på biblioteket så tar lärarna med böcker. Det blir Camilla Läckberg till 90 procent. Inte för att Läckberg är dålig, men det är inte anpassat efter målgruppen, eleverna går förbi. Jag har snyggat till hyllorna, sett till att det syns vilka böcker som står där. Det gör jättestor skillnad.

Vilka böcker läser kidsen om inte Läckberg?

– Det skiljer mycket per gymnasieprogram.  

– På de flesta av våra skolor tycker eleverna om Ceremonin av Kiera Cass, Scythe av Neil Schusterman och Stöld av Ann-Helén Laestadius. Colleen Hoover-böckerna är populära. Jag säger inte att jag rekommenderar dem, för det är kass litteratur. Men det är ett bra exempel på när jag får anpassa mig efter vad eleverna tycker framför mina egna åsikter.

Hur ska en liten friskola som brottas med budget göra för att anställa en skolbibliotekarie när det är dessutom är ett bristyrke?

– Regeringen har ju inte tvingat att det ska vara en bibliotekarie. Min första tjänst inom friskola var en halvtid på AcadeMedia och en halvtid på Lärande. Rektorerna hade så bra samarbete. De fick ut mer av varsin halvtidstjänst än en heltid. Så man kan ju se till att dela. Man brukar säga att det ska vara en skolbibliotekarie per 400 elever.

Det är ju inte alla friskolor som har skolbibliotekarie. Men fungerar det bra där du jobbar?

– Jag älskar att jobba inom Lärande, jag känner att de verkligen tar det på allvar. Det är kortare beslutsvägar inom friskolor, det har gått så mycket fortare att utveckla mitt arbete här än när jag jobbade kommunalt. När jag hör mig för med andra bibliotekarier så märks det att de friskolor som har skolbibliotek har det med geist. Man får känslan att när friskolor lägger pengar på det, då ska det göras bra. Ibland känns det som att kommunala skolor bara slänger in en bibliotekarie utan plan. När vi väl gör det på friskolorna gör vi det bättre, skulle jag säga. Lite kaxigt så där.

Skolbibliotekarie Magdalena Ivarsson guidar skolledare: Vad får man för pengarna?

– Man behöver avsätta tid. Inte mycket tid, men uttalad tid. Vill man ha ett läsfrämjande uppdrag så måste den som får uppdraget veta hur många procent den personen ska jobba, säger Magdalena Ivarsson.

10%

På en liten skola hinner en skolbiblioteksansvarig med:

• Cirkulation (lån och återlämning).
• Viss skyltning och ordning i biblioteket.

20%

På en liten skola hinner en skolbiblioteksansvarig med:

• Grundläggande biblioteksuppgifter (cirkulation, skyltning).
• Läsfrämjande insatser, exempelvis bokprat och bokattacker.

Om personen är utbildad bibliotekarie: Även visst arbete i klassrummet med läsfrämjande  insatser samt grundläggande undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK).

50%

Vid en halvtidstjänst hinner en skolbiblioteksansvarig med:

• Grundläggande biblioteksuppgifter.
• Läsfrämjande insatser som bokprat, bokattacker och temadagar.
• Viss kravhantering och gallring av böcker.

Vid en halvtidstjänst hinner en utbildad skolbibliotekarie även med:

• Skapa och underhålla en levande läs- och informationskultur på skolan.
• Vägleda elever och personal i digital kompetens och MIK.
• Planering och genomförande av insatser som stärker elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.
• Viss hantering av läromedel (på mindre skolor).

Läs om Magdalena Ivarssons bibliofila smörgåsbord längst ned.

TOPPLISTA: Ungdomsböcker som säljer allra bäst just nu

Akademibokhandelns bästsäljande romaner för unga vecka 8, 2025

1: Sommaren jag blev vacker, Jenny Han.

2: En duktig flickas handbok i mord, Holly Jackson.

3: Till alla killar jag har gillat, Jenny Han.

4: En ö i havet, Annika Thor.

5: Bergtagen, Camilla Sten.

6: Reckless, Lauren Roberts.

7: Ingen sommar utan dig, Jenny Han.

8: Powerless, Lauren Roberts.

9: Arvspelen, Jennifer Lynn Barnes.

10: Så länge citronträden växer, Zoulfa Katouh.

11: PS. Jag gillar dig fortfarande, Jenny Han.

12: Hungerspelen, Suzanne Collins.

13: Duktig flicka, ont blod, Holly Jackson.

14: Boktjuven, Markus Zusak.

15: Lejonflock, Linda Jones. 

16: Cirkeln, Mats Strandberg.

Skolbibliotek på ett år

Fram till i höst behöver nu många skolor bygga upp ett bemannat skolbibliotek – ofta från scratch. Hur ska det gå till? Vi har pratat med en skola som gjort resan.

Jenny Hultsberg har varit rektor på Nordic International i Kalmar i drygt ett år. Hon leder en mellan- och högstadieskola för cirka 180 elever centralt i ”kvastarnas stad”. När hon kom till skolan fanns ”något man kallade bibliotek”, berättar Jenny Hultsberg.

– Det var mest en samling böcker. Man hade inte fått det i rullning.

Det var bara att kavla upp ärmarna och bygga upp ett riktigt skolbibliotek. Första steget var att rekrytera en skolbibliotekarie.

– Jag är utbildad lärare i svenska och historia och har böcker och läsning som hjärtefrågor. Elever måste ha tillgång till böcker. Men det gäller att ha rätt kompetens. Det är inget min svensklärare eller jag själv kan göra, säger Jenny.

Mer eller mindre av en slump hittade hon Tanja Lösche, som hade sökt en annan tjänst på skolan. När Jenny läste Tanjas cv fick hon upp ögonen för hennes kompetens: Tanja har varit lärare i tre år, men är också utbildad bibliotekarie.

– Efter att vi bytt lokal la jag skolbibliotek i min budget och anställde Tanja. ”Det här är min budget för böcker”, sa jag. ”Hur många månader tror du att du behöver på dig?” Då gjorde Tanja upp en fantastisk och tydlig projektplan för själva uppbyggnaden.

Tanja Lösche fick en tjänst som till en början motsvarade 25 timmar i veckan. Hon satte tänderna i utbudet till att börja med.

– Jag började jobba – det var många hyllor med böcker för unga vuxna och tonåringar. Böckerna måste vara anpassade för rätt ålder om eleverna ska läsa dem. Så jag gick runt på stadens antikvariat för att köpa begagnade, men ändå fräscha böcker. 

– Att bara handla på Adlibris är dyrt. På antikvariat gav jag mindre än 45 kronor per bok. Nya böcker hade kostat över 100 kronor styck, säger Tanja. Hon har inventerat, möblerat om och införskaffat ordentliga, fina bokhyllor, markerade med olika genrer. I två månader fick hon jobba heltid för att få allt i ordning.

– Det är en investering. Men nu har vi ett proffsigt bibliotek, säger rektor Jenny.

Frågan om vad som har varit svårast förblir obesvarad.

– Jag får mycket stöd från chefen och hjälp av vaktmästaren med att montera hyllor. Det har faktiskt varit väldigt smidigt genom hela processen, säger Tanja.

Inte heller Jenny har upplevt några egentliga problem, även om satsningen tar ut sin rätt.

– Som chef får man ju vara tydlig med vad vi har råd med. Vi är en ganska liten friskola, men på sikt tänker jag att våra systerskolor ska byta böcker med varandra.

Har det varit mödan värt? Kommer eleverna alls till biblioteket.

Inte heller det är en fråga som ens uppstår på Nordic International Kalmar.

– Vi tvingar dem, skrattar Jenny. 

Alla elever ska låna två böcker efter sitt första besök.

Och effekten är varaktig.

– Efter första besöket kommer de hela tiden, det blir normalt och bekvämt att vara på skolbiblioteket. Även de som är lite blyga och inte så intresserade, säger Tanja.

En inköpslista, som eleverna får fylla i med egna förslag på böcker de vill läsa, gör sitt.

– Det är viktigt, för då kommer de tillbaka, säger Tanja.

Bröderna Lejonhjärta i Olle Hellboms filmatisering från 1977 med Lars Söderdahl och Staffan Götestam i huvudrollerna.

Skolverket och Kulturrådet har tagit fram rekommenderade läslistor för grundskolan. På listan för lågstadiet återfinns klassiska titlar som Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och mer moderna verk som Susanna Alakoskis Dagens Harri, om en slags regnbågsfamilj. 

Läs mer på Skolverkets sajt.