Fruktträdskräfta – översyn av kedjan i Europa

Fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) är en av de allvarligaste skadegörarna för våra fruktträd. Den är en stor utmaning och kan helt plötsligt hittas på ett nyplanterat träd såväl som ett gammalt etablerat träd. Frågan är, var och när skedde infektionen?

Kort om kräfta

Förökning och infektion av kräfta sker med två olika sorters sporer, askosporer och konidier. Infektion sker genom exempelvis beskärningssår och frostskador samt genom naturligt förekommande blad- och fruktsår.

Askosporer ses ofta under vårvintern på de kräftsår som är äldre än åtta månader genom de klarröda, runda fruktkropparna. De kan spridas upp till 200 meter. Konidierna sprider sig kortare sträckor och via regnstänk. Fruktkropparna är vita till krämfärgade och kan ses under hela vegetationsperioden.

Kräfta på stam med röda fruktkroppar. Foto: Jordbruksverket.

Var och när uppstår kräftinfektionerna?
Wageningen Plant Research (WUR) undersökte i ett projekt hela kedjan, från grundstam och ädelsort i plantskola till plantering i odling, för att ta reda på när infektion uppstår. I varje del av kedjan undersöktes infektionsgraden samt trädens mottaglighet för infektion i de olika stegen. Kräfta visade sig finnas genom hela kedjan med slutsatsen att det krävs ett helhetstänk för att förebygga sjukdomen. Materialet testades genom att placeras i ett 18 °C rum med hög luftfuktighet under tre månader.

Testet visade att andelen infekterade träd från plantskolan var låg. Under 2018 och 2019 testades 200 träd från 8 olika plantskolor. I genomsnitt var runt 1 procent av träden infekterade med kräfta. Som högst hittades ett parti med 7 procent infekterade träd. När träd från samma parti planterades ut skiljde sig däremot infektionsgraderna åt. Vid provtagning av grundstammar och ädelsorter hittades inga infektioner.

En mycket tydlig korrelation mellan kvävegödsling och kräftangrepp hittades. När ingen kvävegödsling tillfördes hittades endast 2 procent infekterade bladknoppar. Vid gödsling med 50 kg N/ha hittades upp till 39 procent infektion med ännu högre infektionsgrad vid högre gödslingsgiva. Träd doppade i kemiska preparat (Captan) gav visst skydd medan släckt kalk inte gjorde det.

Förebygg kräftan
Odlingstekniska åtgärder utgör de främsta verktygen för att hålla kräftan under kontroll. Avlägsna unga infekterade träd. Skär bort angripna grenar och sår på stammen under hela året. Tidskrävande primära åtgärder, men effektiva.

Odling under tak har visats sig vara mycket effektivt sätt att motverka skorvinfektioner samt kräfta. På WUR har infektionerna reducerats från 80 procent hos obehandlade träd till nära 0 procent under tak i försök. Under årets säsong kommer LRF trädgårds projekt Extremväder testa odla under tak i en mindre del av en skånsk fruktodling.

Fruktträdskräfta har väldigt många olika värdväxter av vedartade träd. Några vanliga arter är päron (Pyrus spp.), björk (Betula spp.), bok (Fagus spp.), poppel (Populus spp.) och lind (Tilia spp.). En studie har visat att andra värdväxter har begränsad påverkan på smittspridningen till äppleträd, trots det rekommenderades att hålla koll på kräfta i häckväxter.

I Sverige finns inga godkända växtskyddsmedel mot kräfta. Ditianon (Delan WG, Delan Pro) samt dodin (Syllit 544 SC) är godkända mot skorv men anses ha viss effekt mot kräfta. Kopparbaserade medel används i stora delar av Europa mot kräfta men har inget godkännande för bekämpning av svamp i Sverige. Det får endast användas som bladgödsling om näringsbrist påvisats.

Allmänkemikalien kalciumhydroxid, eller släkt kalk, är godkänd för användning mot kräfta i sten- och kärnfrukt efter bladfall. Äldre studier har visat god effekt med släckt kalk vid applicering under bladfall. Det görs även en del försök att ta fram biologisk kontroll mot kräfta men än så länge finns inget tillgängligt för svenska odlare.

Prognosmodell för fruktträdskräfta. Källa: RIMpro.

RIMpro har en modell för fruktträdskräfta som kan användas som ett stöd för att hitta en behandlingstidpunkt. För att ge modellen en mer korrekt bild när förhöjd risk råder kan man i RIMpro lägga in datum för när bladfall börjar samt andra tillfällen som orsakar många sår på träden, till exempel beskärning eller hagel. 

Läs mer om prognosen här

Växtskyddscentralen Landskrona