Marknadsaktörernas inflationsförväntningar enligt Prospera
steg som väntat i april. Uppgången var dock endast mellan 0,2 och 0,1
procentenheter. Givet det läge vi befinner oss i nu och den koppling som finns
mellan dessa förväntningar och faktisk inflation hade man kunnat förvänta sig
en större upprevidering.
De ett-åriga inflationsförväntningarna, alltså vad KPI-inflationen
antas vara i april 2023, uppgick till 3,4 procent. På två års sikt väntas
inflationen uppgå till 2,6 procent. Och i april 2027, om fem år, bedöms
inflationen vara 2,2 procent.
Enligt Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer
förväntade sig näringslivet att inflationen i januari 2023 kommer att vara 3,3
procent, vilket är en uppgång jämfört med den tidigare bedömningen.
Förväntningarna är därmed klart högre än inflationsmålet på två procent.
Förväntningarna är samtidigt lägre än det faktiska utfallet i december 2021 och
januari 2022, som uppgick till runt fyra procent, vilket skulle kunna indikera
att näringslivet förväntar sig att inflationen går tillbaka under detta år. Det
är också möjligt, och snarast mer sannolikt, att förväntningarna avspeglar den
gradvisa uppgången som varit i inflationen under senare tid.
Vad säger då dessa förväntningar oss om den framtida
inflationen? I veckobrevet
den 18 februari analyserades förväntningarna i Prosperas enkät. Slutsatsen
var då att dessa förväntningar tyvärr inte gav så mycket information om
framtiden. Detsamma visade sig vara fallet med näringslivets förväntningar.
Vad förväntningarna speglade
var snarast att inflationen är och har varit hög. Korrelationen mellan
marknadsaktörernas och näringslivets förväntningar på ett års sikt och faktisk
inflation om fyra kvartal är låg. Korrelationen är som högst mellan
inflationsförväntningarna i dag och nuvarande inflation.
Sammanfattningsvis är alltså varken penningmarknadsaktörerna
eller näringslivet speciellt bra på att bedöma framtida inflation.
