I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du ta del av rådets årsrapport, kommentarer från Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm, samt bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen
om att motverka och
förebygga spridning av legionellabakterier och om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket.
Vi vänder även blicken mot EU-samarbetet och informerar om konferens om bättre lagstiftning som hölls i slutet av januari i Stockholm.
Regelrådets årsrapport 2022
Nu har Regelrådet lämnat sin årsrapport för 2022 till
Klimat- och näringslivsdepartementet. När verksamhetsåret 2022 summeras framgår
det att resultatet för konsekvensutredningarnas kvalitet har förbättrats totalt
sett, men med en del skillnader mellan olika regelgivare. Regelrådet ser positivt
på att konsekvensutredningsarbetet, och hur man ska förbättra förutsättningarna
för det, diskuteras mer. Trots det kan Regelrådet inte se några konkreta förbättringar
kopplat till de rekommendationer som man tidigare har lämnat. Regelrådet konstaterar
att de förslag som Regelrådet och andra har lämnat behöver tas om hand och
förverkligas för att man ska komma till rätta med de utmaningar som finns
kopplat till konsekvensutredning och regler som får effekter för företag.
- Resultatet för den samlade statistiken för 2022
visar visserligen på en positiv utveckling men jag ser fortsatt stora
förbättringsmöjligheter.
Det behövs en bättre förståelse för reglers påverkan
på företag och den förståelsen behöver genomsyra hela regelprocessen för att
åstadkomma fungerande utformning liksom tillämpning av regler.
Hur kan Regelrådet bidra till bättre regler?
- Regelrådet har påbörjat diskussioner om hur granskningsarbetet kan utvecklas för att, inom givna ramar, på ett bättre sätt kunna bidra till det övergripande målet om väl fungerande regler.
Regelrådet är en aktör med en viktig funktion men som behöver kompletteras med annat för att på riktigt kunna säkerställa att det samlade regelverket som företag har att hantera fungerar på ett effektivt sätt.
Det låter som att 2023 kan bli ett utvecklingsår?
- Ja, Regelrådet kommer fokusera mycket på hur det interna arbetet kan utvecklas. Samtidigt kommer vi prioritera ordförandeskapet som vi har under året i RegWatchEurope. Vi har bland annat planerat workshops och möten med bland annat OECD och EU-kommissionen för erfarenhetsutbyte.
Slutligen behöver politiken ta ställning och gå från förslag till handling för att få till en fungerande regelprocess.
Legionella i kyltorn
Regelrådet har yttrat sig över Naturvårdsverkets
konsekvensutredning till författningsförslag om åtgärder för att motverka och
förebygga spridning av legionellabakterier från kyltorn.
Redovisningen bedöms i de flesta avseenden vara tillräcklig.
Uppgifter om vilka krav som föranleder de administrativa kostnaderna finns. Men
det saknas redovisning av tidsåtgång, samt beräkning av kostnaderna. Utan
uppgifterna går det inte att förstå vilka konsekvenser förslaget får för de
berörda företagen.
Förslaget innehåller en ny bestämmelse om anmälningsplikt i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med tre kompletterande åtgärder. Det föreslås också en miljösanktionsavgift.
Statistisk undersökning av strukturen i jordbruket
Regelrådet har yttrat sig över Jordbruksverkets remiss
beträffande nya föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket och bedömt att konsekvensutredningen inte var tillräckligt tydlig
med anledning av att det saknades en fullständig och transparent beskrivning av
påverkan på berörda företagens administrativa kostnader. Förslaget berör cirka
61 000 företag och innebär en skyldighet att lämna
uppgifter som är nödvändiga för att uppfylla EU:s krav på statistik om strukturen
i jordbruket.
Fortsättningsvis ser Regelrådet ett behov av ökad tydlighet i hur
tidsåtgång och kostnader har beräknats för att dessa konsekvenser ska kunna
anses vara tillräckligt redovisade. Regelrådet ser däremot mycket positivt på
möjligheten att granska konsekvensutredningen i ett tidigt skede, innan den
ordinarie remitteringen. I ett senare yttrande över en återremiss från
Jordbruksverket godkändes konsekvensutredningen efter att Jordbruksverket tagit
till sig av rådets tidigare lämnade synpunkter och kompletterat
konsekvensutredningen på ett förtjänstfullt sätt.
Den 23-24 januari träffades ett 80-tal experter från EU:s medlemsstater och institutioner, OECD, akademi och näringsliv i Stockholm för att diskutera hur konkurrenskraft och tillväxt kan främjas genom en bättre lagstiftningsprocess. Regelrådet och RegWatchEurope representerades av Anna-Lena Bohm, ordförande.
Det konstaterades att det stiftas allt fler lagar på allt fler områden och dessutom i en allt snabbare takt. Detta medför att olika regelverk i allt större utsträckning överlappar varandra och blir svårare att både tolka och tillämpa. Att beslutsfattare är angelägna om att visa handlingskraft genom snabba åtgärder innebär ofta att undantag från ordinarie rutiner för konsekvensutredning, samråd och utvärdering görs. Sammantaget medför dessa trender en sämre kvalitet på lagstiftningen och en negativ påverkan på företags konkurrenskraft.
Workshop om ex post-utvärdering respektive möte inom RegWatchEurope.
22
mars
Regelrådet sammanträder
5
april
Regelrådet sammanträder
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar om förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Till sin hjälp har Regelrådet stöd av enheten Bättre regler.
