Ta del av Regelrådets årsrapport 2023 och läs om några av Regelrådets granskningar av konsekvensutredningar samt en intervju med
Regelrådets ordförande
Anna-Lena Bohm.
I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du ta del av rådets årsrapport och läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om ränteskillnadsersättning respektive certifiering av pannoperatörer.
Vi har intervjuat
Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm som
summerar året som gått och blickar framåt 2024.
En internationell utblick får vi genom RegWatchEuropes yttrande över en EU-rapport om regelbördor.
Regelrådets årsrapport 2023
Regelrådets årsrapport för 2023 är nu inlämnad till Klimat- och
näringslivsdepartementet. I rapporten framgår det att kvaliteten på
regelgivares konsekvensutredningar har försämrats något jämfört med 2022.
Totalt uppgår andelen konsekvensutredningar som bedömts uppfylla kraven till 61
procent.
Regelrådet framhåller att det är särskilt viktigt att
departementen har ett väl fungerande konsekvensutredningsarbete eftersom de
kommer tidigt i författningskedjan med förslag till regler som ofta medför
betydande effekter för företag. Regelrådet ser inte sällan att man såväl i
kommittébetänkanden som i departementspromemorior vill skjuta sådana
utredningar framför sig, till ett senare skede i processen. När det är dags för
ansvarig myndighet att genomföra konsekvensutredningar till sina föreskriftsförslag
är samtliga effekter fram till dess outredda, vilket sätter myndigheten i ett
svårt läge.
I årsrapporten resonerar Regelrådet även kring de olika aspekterna
i
konsekvensutredningsförordningen och hur de bör beskrivas, liksom reflektioner kring tillämpligt regelverk
och en framåtblick.
Justitiedepartementet förslår en ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av en bostadskredit med bunden ränta.
Den angivna bakgrunden är att hushållens skulder ökat stadigt under de senaste 20 åren vilket innebär risker för enskilda låntagare, långivare samt den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. Särskilt de med sämre ekonomiska förhållanden uppges få betala en omotiverat hög ränteskillnadsersättning.
Regelrådet kan konstatera att tre delaspekter redovisats bristfälligt: berörda företags storlek och tidsåtgång samt hänsyn till små företag.
Delaspekten behov av speciella informationsinsatser är godtagbar men det hade varit önskvärt med utvecklad redovisning.
Konsekvensutredningens övriga aspekter beskrivs på ett godtagbart sätt.
Regelrådet har yttrat sig över Arbetsmiljöverkets förslag till ändringar avseende användning och kontroll av trycksatta anordningar. Förslaget innebär att de nya bestämmelserna om ackrediterad certifiering av pannoperatörer, som är beslutade men ännu inte trätt i kraft, ska upphävas. Förslaget innebär också att de tidigare bestämmelserna, som gällde före de ovannämnda bestämmelserna, ska återinföras. Detta mot bakgrund av att certifieringen i praktiken har blivit betydligt dyrare och mer komplicerad än vad Arbetsmiljöverket hade uppskattat.
Arbetsmiljöverket redogör utförligt för bakgrund och syfte samt alternativa lösningar i sin konsekvensutredning. Regelrådet anser dock att det saknas en fullständig beskrivning avseende ett flertal företagsspecifika delar, särskilt de berörda certifieringsorganen. Det saknas en beskrivning av berörda företagens storlek, kostnader och tidsåtgång. Därutöver saknas även en fullständig beskrivning av påverkan på konkurrensförhållandena för de berörda certifieringsorganen. Regelrådet bedömer därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven.
Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande, summerar året som gått.
Det har varit ett händelserikt år som har innehållit både internt utvecklingsarbete för rådet, internationellt samarbete och förstärkta anslag till Regelrådet.
Regelrådet konstaterar att kvaliteten på de konsekvensutredningar som har granskats under året har försämrats något.
- Det är oroande att regelgivare inte analyserar vilka effekter förslagen får för företag, säger Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm. Ett sådant arbetssätt leder till en ständigt ökande regelbörda för företagen.
Regelrådet vill vara ett konstruktivt stöd genom att ange vad som skulle förbättra konsekvensutredningens kvalitet. Som ett led i det har Regelrådet under året blivit tydligare med att samtliga delaspekter i en konsekvensutredning ska redovisas – även om påverkan i ett enskilt fall bedöms som liten. Likaså har Regelrådet arbetat vidare med utformningen av den sammantagna bedömningen i yttrandena, där det ska framgå varför avvägningen blir på ett visst sätt.
- Det är återkommande samma företagsaspekter som regelgivare har svårast att beskriva. Det gäller kostnads-, verksamhets- och konkurrenspåverkan liksom om särskild hänsyn kan tas till de små företagen, fortsätter Anna-Lena. De senaste åren har Regelrådet tyvärr inte kunnat konstatera några förbättringar som också består över tid. Regelrådets arbete är därför fortsatt angeläget, avslutar Anna-Lena.
RegWatchEurope yttrar sig
över EU-rapport om regelbördor
Varje år publicerar EU-kommissionen en rapport om den
årliga regelbördan, den s.k. Annual Burden Survey. I den senaste rapporten
skriver kommissionen bland annat att EU-lagstiftning som antogs under 2022
beräknas minska den administrativa regelbördan med 7,3 miljarder årligen.
I sitt yttrande välkomnar RegWatchEurope (RWE) kommissionens ambition att
minska rapporteringskostnader med 25 procent och att tillämpningen av principen
om en in, en ut har ökat fokus på redovisning av kvantitativa uppgifter i
konsekvensutredningar. RWE understryker emellertid vikten av att alla
fullgörandekostnader bör omfattas av principen. I yttrandet ifrågasätter RWE
hur kompensationsåtgärder beskrivs i rapporten. RWE betonar även att
medlemsstaterna måste bidra till att uppnå de övergripande målsättningarna om
reducerade bördor, såväl under förhandlingar som i implementeringen av
EU-lagstiftning.
Europaparlamentets konferens om bättre lagstiftning
18-19
mar
RegWatchEurope workshop och möte
20
mar
Regelrådet sammanträder
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
