Senaste nytt från den nationella plastsamordningen

Den 18 juni (och inget annat) lanserar vi den senaste plastkartläggningen och om du jobbar med grovplast inom kommunen, missa inte vårt webbinarium den 11 juni.

Längre ner i detta utskick hittar du även flera intressanta seminarier som arrangeras av andra. Du hittar också en kort text om vår arbetsgrupp för sjukvården och en presentation av en ny snöboll. Flera nya snöbollar finns på vår webbplats! 

Vi vill också passa på att påminna er om att skicka in era plastrelaterade Almedals-evenemang till oss, så tar vi med det i nästa utskick. Skicka till henrik.lowenhamn@naturvardsverket.se.

Frågor? Vill ni ha med något i nästa nyhetsbrev? Kontakta Åsa Stenmarck på asa.stenmarck@naturvardsverket.se.

Informationsmöte för branschen om den nya förpackningsförordning

Under hösten 2024 organiserade Naturvårdsverket ett generellt informationsmöte om EU:s förpackningsförordning inom ramen för det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket hade då. I uppdraget togs en övergripande kartläggning fram. 

Nu har förordningen beslutats och vi vill därför informera branschens aktörer om det fortsatta arbetet med att genomföra förordningen i Sverige.

Vi vill därför bjuda in er till ett informationsmöte tisdagen den 17 juni kl. 09.30-10.30. På mötet informerar vi övergripande om förordningens innehåll, tidplanen för genomförande och vilka delar av förordningen som Sverige kan påverka och inte.

Vi vill också informera er om att vi efter sommaren vid behov avser att efterfråga synpunkter från er om olika artiklar i förordningen. Detta för att få inspel och kunskap som kan ge oss en bättre bild av konsekvenserna av olika vägval.

Många aktörer är berörda av förordningen så det är därför välkommet om ni sprider inbjudan till branschkollegor ni tror kan vara intresserade.

Vi hoppas att ni har möjlighet att delta. En teamslänk till mötet skickas ut innan mötet startar.

Ses vi i Almedalen?

Den nationella plastsamordningen kommer även i år att vara i Visby under Almedalsveckan. 

På plats finns Åsa Stenmarck om det är så att ni vill ha med en expert från Naturvårdsverket i en panel eller om ni vill prata plast och cirkulär ekonomi på något annat sätt. 

Vill ni tipsa om era aktiviteter i Almedalen?

Kommer ni att vara på plats och kommer ni att ha plastrelaterade aktiviteter? Skicka information om aktiviteten till henrik.lowenhamn@naturvardsverket.se så tar vi med det i nästa nyhetsbrev.

Naturvårdsverket kommer även att ha flera personer på plats inom områden som miljöprövning, miljögifter, klimat, klimatklivet och naturfrågor.

Kontakta Henrik Löwenhamn om ni vill veta mer om Naturvårdsverkets närvaro i Almedalen.

Plastsamordningens arbetsgrupper

Månadens arbetsgrupp: Sjukvården

Plast från sjukvården är en stor ström som innehåller både förpackningar och andra produkter. Engångsanvändningen är utbredd och fördomar finns kring att allt avfall skulle vara osäkert att hantera på grund av smittorisker. 

Det vill arbetsgruppen för plast från sjukvården och tillhörande verksamheter ändra på. 

Gruppen är vår nyaste arbetsgrupp då den är omstöpt från att ha ett fokus på upphandling till att nu mer titta på minskad plastanvändning och ökad materialåtervinning inom vården. 

Ett första fokus har lagts på att försöka bena lite i begreppet ”smittförande” – det är nämligen inte helt lättolkat. Oklarheter kring det hindrar i många fall en effektiv materialåtervinning. Därför har gruppen nu inlett en dialog med Socialstyrelsen och hoppas att det samtalet ska kunna leda fram till bättre vägledning inom området.

Är du intresserad av att vara med i gruppen – hör av dig till Åsa Stenmarck!

NÄTVERKSTRÄFF: Från engångs till flergångs - vad säger lagen, kommunen, företagen och konsumenten?

OBS! Idag klockan 14.00!

Det har snart gått 1,5 år sedan lagen om engångsprodukter infördes. På nätverksträffen imorgon får vi höra om hur tillsynen kan bedrivas, goda exempel från företag och hur konsumenterna uppfattat förändringen. 

Träffens talare är:
Åsa Stenmarck, ansvarig nationell plastsamordning på Naturvårdsverket
Sara Carlsson och Ellen Nilsson från Stockholms stad 
Peter Blid från Novus
Anders Ledhagen, Head of Food & Beverage på Volvo Cars
Clara Lidberg, VD på PANTER och miljöjurist
Mika Dahl Jändel från Vytal och Rondo

27 maj, kl. 14.00-15.45
Digitalt via Teams

Företag och Håll Sverige Rents medlemskommuner är välkomna att delta! 

Digital erfarenhetsträff om hållbara evenemang och event den 28 maj

Temat för träffen är klimatreducerade transporter i samband med evenemang.

Trillevallen delar sina erfarenheter från världscupen i telemark där de arbetade för att reducera klimatpåverkan från både flyg och arbetsmaskiner i samband med tävlingarna. Storsjöyran berättar om sitt hållbarhetsarbete rörande resor och transporter och hur de involverar sponsorer för att nå målen.

Energimyndigheten inleder med kort information om hållbart flygbränsle och inblandningskravet ReFuelEU Aviation. I slutet av träffen får vi också lära oss lite om EU:s handelssystem för utsläppsrätter och dess påverkan på flyget.

Efter presentationerna kommer det finnas möjlighet att ställa frågor.

När: 28 maj 2025
Tid: 12.00-13.00
Plats: Digitalt via Teams

Sista dag för anmälan är 27 maj.

Vid frågor kontakta Linnea Lilja, linnea.lilja@regionjh.se

TIPS: Webbinarium om plastföroreningar i Arktis (OBS! Idag klockan 09.00)

We are pleased to invite you to a digital seminar hosted by the Ny-Ålesund Research Station, taking place on Tuesday, 27 May from 09:00 to 11:00 CEST/UCT+2. 

The seminar will focus on research projects related to plastic pollution conducted from Ny-Ålesund Research Station.

A total of eight projects will be presented, offering insights into various aspects of plastic pollution in the Arctic. You will find the agenda and meeting link below.

Join the seminar via Microsoft Teams: Click here to join the meeting

This seminar is open to anyone interested in Arctic plastic pollution research — we hope you will join us!

 Agenda:

1. Ingrid Kjerstad – Norwegian Polar Institute Introduction and overview of the Research in Svalbard (RiS) tool (5 min)
2. France Collard – NIVA (Norwegian Institute for Water Research) Plastic ingestion and related chemicals in fulmars from Kongsfjorden – The PLASTFUL project (20 min)
3. Ingeborg Hallanger – Norwegian Polar Institute Anthropogenic particles in sediment from Kongsfjorden (10 min)
4. Natascha Schmidt – NILU Microplastics sampling in Ny-Ålesund / Zeppelin Observatory (10 min)
5. Matteo Feltracco – Ca’ Foscari University of Venice Contaminants in Snow, Soil, and Permafrost: Local impacts in the Arctic System (COSMOS) (10 min)
6. Liam Keheller – University of Birmingham Polar Online Airborne Nano and Microplastic Sensing and Environmental Monitoring (POLARSENSE) (10 min)
7. Fabiana Corami – CNR, Italy Plastic additives, small microplastics, and personal care products in the atmosphere of Svalbard (PLASTPERCH) (10 min)
8. Zhibo Lu – Tongji University (TJU) Investigation and monitoring of microplastics pollution in the Arctic (10 min)
9. Vishnu Sreejith M – Mahatma Gandhi University Microplastic and environmental contaminant studies in the Svalbard Arctic region (M&ECSA) (10 min)
10. Discussion and Q&A (25 min)

Mikro- och nanoplast i mark – PAPILLONS

PAPILLONS (Plastics in Agricultural Production: Impacts, Lifecycles and LONg-term Sustainability) är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som sammanför Europas ledande experter på mikro- och nanoplast i jordbruksjordar och i referensjordar, dvs övrig mark. 

Projektet finansieras av Europeiska kommissionen (EG) inom ramen för Horisont 2020 (H2020)-programmet och representerar ett konsortium med 20 partners från 12 europeiska länder. 

Projektet syftar till att fylla kunskapsluckor om källor och långsiktiga ekologiska och socioekonomiska effekter av mikro- och nanoplaster som härrör från jordbruksplaster i europeiska jordar. PAPILLONS ska ge den vetenskapliga bakgrunden för att möjliggöra policy-, jordbruks- och industriell innovation mot hållbara jordbruksproduktionssystem.

Slutsatser från projektet:

• Mikroplaster är den vanligaste och mest utbredda antropogena föroreningen i europeiska jordbruksmarker.
• Mikroplaster påverkar viktiga markegenskaper och funktioner vid fältförhållanden och realistiska exponeringsnivåer
• Mikroplaster vid miljömässigt realistiska förhållanden påverkar växtfysiologi och i viss mån tillväxt
• Gröda kan ta upp mikro- och nanoplast och kemiska tillsatser från jorden
• Mikro- och nanoplastföroreningar bör helt klart ses som ett allvarligt problem för miljön, markens ekosystemtjänster, livsmedelssäkerheten samt livsmedelskvaliteten och -säkerheten

Det har också bildats ett nordisk nätverk ”Nordic Agrifood plast” som fokuserar på samarbete med avseende på frågeställningar om mikroplast i mark. Naturvårdverket är med genom Henrik Appelgren.

NYTT VERKTYG: Indikator för utsläpp av däckslitagepartiklar

Slitage av fordonsdäck är en av de största källorna till mikroplast i Sverige och världen. Ungefär 11 000 ton (motsvarande ungefär 1,1 miljoner bildäck) slits årligen i Sverige och hamnar i miljön runt våra vägar och kan spridas till mark, vattendrag, sjöar och hav. Då en del av partiklarna är mycket små och däck innehåller en stor mängd både känt eller potentiellt miljöfarliga kemikalier, behöver utsläppen från denna källa minska.

För att följa upp utsläppens utveckling, har VTI tagit fram en indikator i form av ett excel-baserat verktyg och ett tillhörande PM, som beskriver hur verktyget är konstruerat och hur det ska användas. 

I verktyget kan tillgänglig årlig statistik användas för att beräkna utsläppen för ett specifikt år. Det innehåller även variabler som kan uppdateras utifrån mindre frekvent uppdaterade källor eller utifrån förändrat kunskapsläge om till exempel emissionsfaktorer.

Nya snöbollar – Här är ett exempel:

Axfood/Dagab - Minska mängden material och göra materialen återvinningsbara

Vad har verksamheten testat/utvecklat, använt som bidrar till resurssmart användning?

Axfood har under de senaste fem åren, inom sina egna varumärken, jobbat för att införa återvinningsbara material och minska mängden materialen i olika förpackningar. Detta genom möten med leverantörer för att få upp frågorna på bordet, genom samtal inom hela värdekedjan för att utbilda internt och externt och genom deltagande i forskningsprojekt. 

Detta har fått effekt då leverantörerna i sin tur har frågat sina leverantörer om vilka alternativ som finns för mer hållbara lösningar.

Vilka fördelar/nyttor gav det verksamheten och vad vann miljön?

Några av de projekt vi har drivit (du hittar fler exempel på naturvardsverket.se):

Köttbullar: På Garant köttbullar har vi rört oss från tråg till påse och sparat 9,5 ton plast per år. En förpackning med färre komponenter gör den även mindre komplex och därmed lättare för konsumenten att återvinna, samtidigt som den blir mer tekniskt återvinningsbar.

Köttfärstråg: Vi har tunnat ut plasten i de största trågen för färsprodukter och sparat minst 27 ton plast årligen.

Plastfria våtservetter: Vi har lanserat plastfria babyservetter och sparar därmed 61 ton plast årligen.

Hemkomposterbara etiketter: I linje med kommande lagstiftningsdeadline har vi introducerat komposterbara fruktetiketter i samarbete med en leverantör. Innan dess var vi på besök i rötningsanläggningen och såg mängderna plast som finns i slutproducerad kompost. Vi hoppas se förbättringar framåt och bidrar i det lilla här.

Krossad tomat i tetra: Under åren har vi lyckats ta bort plast på transportenheten på krossad tomat i tetra. På detta sätt sparar vi 41 ton plast årligen.

Vilka utmaningar, hinder eller nackdelar har ni stött på? Gick de att lösa?

Leverantörer i Europa har inte haft samma förståelse för återvinningsbarhet eller initiativ att minska mängderna avfall. 

Detta kommer ändras då den nya europeiska förpackningslagstiftningen kommer att driva en liknande linje som vi har drivit under många år redan.

Kommer ni att göra något mer eller liknande test? Eller fortsätta med det ni nu gör?

Vi fortsätter i samma takt att samtala med alla inom värdekedjan för att hitta nya materialbesparingar och nytänkande lösningar för hur produkter kan skyddas, transporteras och samtidigt fortsätta vara attraktiva för våra kunder.

Skicka in er snöboll – ert goda exempel

Vi har sett att ett effektivt medel för att få skjuts i arbetet för en hållbar plastanvändning är att inspireras av vad andra gör. 

Det ambitiösa målet är att få in 150 snöbollar, och det målet står kvar. För varje vecka som går så närmar vi oss målet, men vi behöver många fler exempel.

Snöbollar = goda exempel som sätter arbetet i rullning och blir större och större.

Gör ni något för att få till en mer hållbar plastanvändning? Det kan, men behöver inte, vara stort och världsomvälvande. Det kan också vara något litet. Ni kanske har rensat bort onödig plast eller hittat ett sätt att återanvända?

Om du har missat...

Skicka in tips till lägesrapporten

Har ni någon nyhet, rapport eller inbjudan till ett evenemang som ni vill dela med alla som är med i den nationella plastsamordningen och som får denna lägesrapport? 

Vill du ge återkoppling på nyhetsbrevet eller saknar du något?

I dagsläget är det mer än 2000 personer från nästan 1000 olika organisationer som får lägesrapporten som skickas ut ungefär tio gånger per år. 

Vi skickar ut nästa lägesrapport strax innan midsommar. Skicka allt ni vill dela med er av till Henrik Löwenhamn eller till Åsa Stenmarck.

KONTAKT

henrik.lowenhamn@naturvardsverket.se
naturvardsverket.se/plast
010 - 698 10 00

LÄNKAR

Prenumerera
Avregistrera
Personuppgifter