Läs om några av Regelrådets granskningar av konsekvensutredningar samt en intervju med
Erik Östman, Företagarna.
|
| | |
|
|
I detta nummer av Regelrådets nyhetsbrev kan du läsa om rådets bedömningar av konsekvensutredningarna till förslagen om hållbarhetsmärkning, upphävande av vissa nationella livsmedelsbestämmelser, utbyggnad av vindkraft, nya krav på radioutrustning och reduktionsplikt för bensin och diesel. Vi har också intervjuat Erik Östman, Företagarnas expert inom regelförenkling och lokalt företagsklimat. En internationell utblick får vi genom rapporten Annual Burden Survey 2022 som bland annat visar hur regelbördorna ska minska genom lagstiftningsinitiativ på EU-nivå. | | |
Nya regler om hållbarhetsredovisning
Regelrådet har yttrat sig över konsekvensutredningen som avser förslag till nya regler för hållbarhetsredovisning. Förslaget avser ökade krav om hållbarhetsredovisning vilket förväntas innebära betydande kostnader för de företag som berörs. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 för de allra största företagen, medan de mindre företagen får längre tid på sig att anpassa sig till de nya reglerna. Regelrådet bedömde att konsekvensutredningen uppfyller de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredningar vid regelgivning.
Läs mer | Upphävda regler om ommärkning och omförpackning av livsmedel
Regelrådet har yttrat sig över Livsmedelsverkets förslag om att upphäva nationella bestämmelser för ommärkning och omförpackning av livsmedel i vissa fall. Motiveringen till förslaget är att kraven innebär fler restriktioner för svenska företag än vad EU-rätten kräver. Förslaget skulle alltså kunna innebära en förenkling för företag. Ändringen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen, trots några brister, uppfyller de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning.
Läs mer |
Hållbar utbyggnad av vindkraften
Regelrådet har yttrat sig över betänkandet ”Värdet av
vinden - kompensation, incitament och planering för hållbar fortsatt utbyggnad
av vindkraften (SOU 2023:18). Regelrådet konstaterar att utredningsuppdraget
satt gränser för möjliga förslag. Uppdraget är visserligen inte att lösa hela
den svenska energiförsörjningen. Trots detta och trots förväntade begränsade
direkta effekter på företag, anser Regelrådet att konsekvensutredningen behöver
tydliggöra hur företagen påverkas, även indirekt. Energibehovet förväntas öka
kraftigt och få stor betydelse för det svenska näringslivets framtid. Regelrådet
bedömer att finansieringsfrågan behöver utredas ytterligare. Bland annat
behöver, som förslagsställaren anger, kommunerna resurser för att tillgodose
företagens behov. Regelrådet får av konsekvensutredningen inte heller en
tillräcklig bild av de långsiktiga lösningarna för företag.
Läs mer | Nya krav på radioutrustning
De nya bestämmelser som följer av det ändrade
EU-direktivet innebär bland annat ett enhetligt krav på USB typ C och
möjligheten till separat försäljning av apparat och laddare. Bestämmelserna
syftar till lägre priser, mindre krångel, minskad mängd elektronikskrot och
koldioxidutsläpp.
Regelrådet har granskat Post- och telestyrelsens (PTS)
konsekvensutredning till förslaget till föreskrifter som ska genomföra
direktivet och bedömer att denna är föredömligt genomförd. Alla relevanta
aspekter är väl belysta och källor, osäkerheter, överväganden och bedömningar
redovisas utförligt och transparent. Vidare anser Regelrådet att det är
positivt att EU-kommissionens konsekvensutredning används och refereras till på
ett löpande, integrerat och reflekterande sätt och kompletteras där den saknar
relevanta uppgifter. Regelrådet ser också positivt på förslagsställarens
resonemang och överväganden kring proportionalitet, exempelvis vad avser
inhämtande av uppgifter från företag.
Det hade varit önskvärt med någon typ av
exempelberäkningar på de nya kravens administrativa kostnader, men då detta
gäller så få svenska företag, som dessutom är antingen stora eller medelstora,
och att kostnaderna torde vara förhållandevis små, är avsaknad av sådana
beräkningar godtagbar. Avslutningsvis anger Regelrådet att det är positivt att
PTS har bedömt förslagets påverkan på innovation och teknikutveckling.
Läs mer | Sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel
Regelrådet har granskat konsekvensutredningen till förslaget
att sänka reduktionsplikten i bensin och diesel. Enligt Regelrådet uppfyller
konsekvensutredningen sammantaget inte kraven. Regelrådet framförde exempelvis
att alternativa lösningar hade behövt utredas. Syftet med förslaget är att hushållen
ska få lägre drivmedelspriser och alternativ till hur det skulle kunna uppnås
hade behövt utredas. Beskrivningen av berörda företag hade behövt vara
utförligare, särskilt gällande de företag som påverkas inom
livsmedelsproduktion. Förslaget ändrar förutsättningarna för samtliga företag
som berörs, både i ett kortare och längre perspektiv. Marknadsförutsättningarna
för företagen påverkas och Regelrådet saknar en utförligare beskrivning av
förslagets påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag.
Läs mer | | | Intervju
med Erik Östman, Företagarnas expert inom regelförenkling och lokalt företagsklimat.
Företagarna har upprättat en
handbok för regelförenkling - vilka ser ni som huvudsakliga målgrupper för denna?
- Med vår handbok vill vi visa
på behovet av ett systematiskt regelförenklingsarbete, en förståelse för varför
regler blir krångliga och vilka hinder man kan möta i förenklingsarbetet och,
förstås, lösningar på dessa. Handboken har två huvudsakliga målgrupper: dels
våra folkvalda politiker, dels ansvariga tjänstemän inom det offentliga som
arbetar med regelförenkling.
|
Vilka konkreta regelförbättringsåtgärder anser ni bör vara mest prioriterade?
- Det viktigaste är att regelförenklingsarbetet måste ske systematiskt på alla nivåer. Mer konkret kretsar mycket av vårt nuvarande arbete kring förenklingsutredningens förslag på ändringar i bokföringslagen. Att företagare 2023 fortfarande måste spara hyllmetrar med fysiska kassakvitton i stället för digitalt är anmärkningsvärt. | |
I synnerhet när det finns en färdig utredning kring det hela och Sverige dessutom är sist bland grannländerna att införa en sådan förändring.
Hur skulle man kunna öka konsekvensutredningarnas kvalitet?
- Vår främsta käpphäst är att de framför allt behöver göras tidigare i beredningsprocessen än vad de görs i dag. I Sverige görs de i regel väldigt sent och då är det svårt att backa bandet om man upptäcker att utfallet kanske inte blir det lagstiftaren tänker.
| | | | Regelbördorna ska minska genom EU-kommissionens lagstiftningsinitiativ
Den 12 september publicerade EU-kommissionen sin årliga rapport om regelkostnader till följd av ny EU-lagstiftning, Annual Burden Survey. Enligt denna kommer de administrativa kostnaderna minska med totalt 7,3 miljarder euro årligen. Beräkningarna är baserade på konsekvensanalyser till de totalt 52 lagstiftningsinitiativ som antogs av EU-kommissionen 2022 och som omfattas av principen ”en in, en ut” (one in, one out, OIOO). Principen innebär att kostnader som följer av nya lagstiftningsförslag ska kompenseras med motsvarande besparingar. Av de sex prioriterade områdena i kommissionens arbetsprogram för 2022 var det endast på området om den gröna given, som omfattar 15 lagstiftningsförslag, som målsättningen inte uppnåddes. Störst kostnadsminskningar stod digitaliseringsområdet, som omfattar 13 lagstiftningsförslag, för.
Regelrådet konstaterar att OIOO-principen medfört ökat fokus på att kvantifiera kostnader och nyttor, vilket är positivt, men menar samtidigt att det kan finnas anledning att närmare granska siffrorna.
Läs rapporten här | KalendarietKommande sammanträden, konferenser och evenemang. |
RegWatchEurope workshop och möte, Stockholm
| | | | | | | | | | |
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och utgörs av ledamöter som utses av regeringen. Rådet är oberoende och ska granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar om förslag på ändrade och nya regler som kan påverka företag. Regelrådet bistås av enheten Bättre regler på Tillväxtverket.
|
| | |
|
|
