|
|
|
Oleksiy Guzhva berättade om energieffektiv AI-utveckling på seminariet Lantbruksdjuren och tekniken tidigare i vår.
| Hej!Den 8 juni genomfördes Stenhammardagen i
Sörmland som arrangeras i samarbete mellan SLU och Stenhammars godsförvaltning,
i år på temat energiförsörjning. Representanter från akademi och näringsliv
presenterade kunskapsläge och lösningar för produktion och lagring av energi. I
samhället i stort talas det mycket om el för fordon men tillämpningen för
traktorer och skogsmaskiner begränsas av batteriernas lagringsförmåga. Det
nämndes att Volvo arbetar på lösningar som introduceras inom kort. Vätgaslager
som komplement till batteri öppnar för nya affärsmöjligheter för lantbruket som
energileverantör. Biogasen är redan idag tillgänglig för traktorer med
konkurrenskraftig driftstid och det konstaterades att enbart 5% av stallgödseln
i Sverige tillvaratas för gasproduktion. Det finns alltså en stor potential att
öka biogasproduktionen i Sverige. Det
gäller inte bara med stallgödsel utan även annan biomassa. I detta nyhetsbrev
tipsas om ett nytt faktablad från projektet ”Mer vall på slätten”, finansierat
av Stiftelsen Lantbruksforskning och Partnerskap Alnarp. Ett projekt som
analyserat utmaningar och möjligheter för ökad vallodling genom att använda ett
bioraffinaderi som utvinner protein som foderalternativ till soja för
enkelmagade djur och för humankonsumtion, samt biogas. Visionen bakom projektet
var att återinföra vallen i slättbygder genom nya tekniker och systemkoncept
och på så sätt bidra till förutsättningar för hållbarhet i företagande och
samhällsutveckling. Regeringen har tillsatt en utredare som ska ta fram en
nationell bioekonomistrategi som ska presenteras i oktober. Skogsbruket har en
central roll i sammanhanget men även jordbruket behöver utvecklas som
leverantör inte bara av livsmedel utan också av biobaserade industriråvaror och
energi. SLU Partnerskap Alnarp är i hög grad aktivt inom området och det sker en
tillväxt av partners och forskare som arbetar med att utveckla kunskap och hållbara
produkter med basen i råvaror från jordbruk och skog och hållbara insatsvaror
för den gröna sektorn. Med detta sista nyhetsbrev före
sommaruppehållet vill jag passa på att uppmärksamma och välkomna följande nya
partners som tillkommit under det första halvåret:
Avslutningsvis vill jag med kollegor i
partnerskapets stödfunktioner passa på att önska en trevlig sommar och hoppas
vi ses på Borgeby, där SLU:s forskare deltar hos olika utställare och
utbildningarna står i fokus i SLU:s egen monter. Hälsningar Håkan Schroeder verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp | | | | | Välkommen till teamet: Hanna Williams är ny koordinator i gruppen VäxtodlingUtöver rollen som koordinator arbetar Hanna som
adjunkt på institutionen för biosystem och teknologi där hon tillhör gruppen
för odlingsystemsekologi.
Hanna är mark/växtagronom och har de senaste fem åren arbetat
utanför akademin, bland annat som växtodlingsrådgivare och som lärare på ett
naturbruksgymnasium. Hon har även arbetat mycket med jordhälsa bland annat genom
fristående föreläsningar för lantbrukare och rådgivare.
Hanna ser fram emot att arbeta med samverkan mellan akademi och
praktik inom SLU Partnerskap Alnarp. Särskilt med tanke på att lantbruket, såväl som samhället i stort, står
inför stora förändringar med påverkan av klimatförändringar,
omställning av energisystem och en överlag oförutsägbar omvärld. Hanna tror att samarbete är viktigt för att kunna anpassa oss till dessa förändringar och att SLU Partnerskap Alnarp kan vara en drivande faktor.
| | | |
Ökad odling av baljväxter har i ett flertal internationella rapporter angetts som en viktig del av lösningen för att uppnå en hållbar livsmedelsproduktion. På bilden betraktar SLU-forskare en blommande åkerbönsplanta. Foto: Per Snell | An eye for science - 11 berättelser om forskningFotoutställningen ”An Eye for Science” lanserades i maj 2023 och visas bland annat under ett antal större evenemang i samband med Sveriges ordförandeskap för EU. Utställningen kommer till Alnarpsgården den 1–15 september. Den finns också publicerad i digital form - riktigt snygg och spännande scrollytelling! - Bland berättelserna finns Framtidens gröna protein, som handlar om den spännande forskning som görs i Alnarp på baljväxter, växtprotein från grön biomassa och potatisprotein. Vad är det vi kommer att ha på tallriken i framtiden?
- Här finns också berättelsen om Världens farligaste djur. Myggan är det djur som för människan orsakar flest dödsfall genom att sprida allvarliga sjukdomar.
Den världsledande forskningen om hur myggors och andra insekters beteenden påverkas av dofter, och varför, har pågått under många år vid SLU.
- Gröna städer om barnen får bestämma berättar om att platser med hög biologisk mångfald, i utmanande miljöer, stimulerar till lek samtidigt som de bidrar till starkare, mer kreativa och problemlösande barn.
-
”Landskapsförädling” är en ny förädlingsstrategi som för närvarande utvecklas vid SLU och syftar till att tillhandahålla nya verktyg för ett hållbart skogsbruk. Läs mer i Den framtida skogens träd.
| | | | | Växande möte 15/6 på Krokstorps gård. | Tänk annorlunda och ta tillvara på resurserDen 15 juni samlar Växande möten till ett gårdsbesök på Krokstorps gård för att få en inblick i Conservation Agriculture. Djupdyk blir det i begreppet cirkularitet samt svinn och spill. | | | Det perenna vetegräset Kernza. Foto: Linda-Maria Dimitrova | Två olika fältvandringar den 19 juniPå SITES Lönnstorps försöksstation visas hur Kernza ser ut i odling och pågående projekt på stationen som är kopplade till Kernza presenteras. På Torslunda försöksstation på Öland arrangeras en innehållsrik valldag om torka.
| | | SLU på Borgeby fältdagar
Pröva dina kunskaper, låt barnen skapa i vår lekhörna och dela dina drömmar om framtiden med SLU på Borgeby fältdagar. Våra fantastiska studenter guidar genom stationerna och det finns gott om tid att diskutera allt från våra utbildningar till forskning.
| | | | | | Håkan Asp visar ett av odlingsförsöken. Foto: J. Yong.
| Modifiering av biogödsel
Den rötrest som uppstår efter biogastillverkning är ofta, beroende på ingående
material, rik på växtnäring som bör återföras till livsmedelsproduktionen på något
sätt. Rötresten används ofta som jordförbättring på åkermark. För att öka
användningen och värdet av resten görs försök att införa den både som gödsel och,
i avvattnad form här kallad biomull (BM), som odlingssubstrat i hortikulturell
produktion. Det som oftast begränsar hur
stor inblandning som är möjlig är biomullens innehåll av ammonium och dess höga
pH.
Denna studie visar att biogödslet från biogastillverkning kan modifieras genom nitrifikation så att ammoniumhalterna och pH sjunker. Detta bör förenkla inblandningen av det i substrat för hortikulturell produktion. Håkan Asp, som varit projektledare för detta projekt, lämnar nu sin långa och framgångsrika gärning vid SLU för pension. Håkan har
varit en mycket uppskattad kollega och lärare genom sitt generösa och
konstruktiva förhållningssätt. Att han dessutom har humorn nära till hands vet
vi som har haft förmånen att samarbeta med honom. Håkan har varit drivande inom
ett flertal partnerskapsprojekt och hans forskning har resulterat i både
praktiskt omsättbara resultat och vetenskapliga framgångar. Glad pensionering, Håkan!
Modifiering av biogödsel för ökad användning i krukodling och
för minskad torvanvändning (1400).
Projektpartners: Stiftelsen Lantbruksforskning och Gasum AB.
| | | | | Vilka golv mår mjölkkor bra av?
Projektet visade att golv som förutsätter bättre hygien och mindre mekanisk stress
på klövar, har potential att förbättra hälsa, fruktsamhet och djuröverlevnad. Resultatet kommer att hjälpa
till att beräkna avvägningen mellan investeringar och sänkta produktionskostnader
på grund av bättre hälsa och produktion.
Hur påverkar olika golvsystem i gångar i liggbåsstallar hållbarheten
hos mjölkkor?(1263)
Projektpartners: Hushållningssällskapet, Skånemejerier. | | | Mellangrödans nyttor kartlagda
Mellangrödor bidrar till ökad kolinlagring i åkermark och det gäller att få till så bra tillväxt som möjligt för att maximera denna nytta. Men mellangrödor kan vara en utmaning att odla, och de kan ha negativa bieffekter i form av ökade utsläpp av lustgas, vilket motverkar effekten av kolinlagringen. Hur kan då nyttan med mellangrödor optimeras för kolinlagring, klimatnytta, minskat kväveläckage och ökat kväveutnyttjande? | | |
Podcasten Meat: the Four Futures finns för lyssning och prenumeration där poddar finns.
| Ny podd om köttkonsumtion
Podden
Meat: the Four Futures utforskar fyra olika möjliga framtider för vår
köttkonsumtion, med målet att ge ett breddat perspektiv i den polariserade
debatten om kött och att bana väg för informerade val. | | |
Under varumärket Grönt kulturarv® säljs grönmyntan Fägre, som är välbesökt av nektarsamlande insekter. | Grönt kulturarv
® firar 10 år
Under varumärket Grönt kulturarv® säljs sorter som
har spårats upp vid Poms inventeringar och valts ut
att bevaras i Nationella genbanken eller som frö hos
NordGen. Fler
gamla odlingsvärda sorter får en chans att på nytt
komma i odling i framtiden.
| | | Gårdsbesök, inspirationsföreläsningar och dialog om cirkulära möjligheter. | | | | Lantmännen, Hushållningssällskapet och SLU anordnar gemensam fältdag på Öland. | | | | Fältvandring och seminarium på Alnarp med SITES Lönnstorp. | | | | Pröva dina kunskaper, låt barnen skapa i vår lekhörna och dela dina drömmar om framtiden med SLU på Borgeby fältdagar. | | | |
Medlemmar i SUF är varmt välkomna, liksom alla andra med ett intresse för växtförädlings- och utsädesfrågor, inklusive studenter och verksamma i Alnarp samt medlemmar i Partnerskap Alnarp.
| | | | Landets potatis- och frilandsproducenter för en fullspäckad teknikdag i Borgeby.
| | | | 30 november| Hur får vi bönan till bordet?Spara datumet för en spännande workshop inom projektet Bönan till border
| | | | | | | | Vetenskapliga rapporter, faktablad och examensarbeten | | |
Ljusmiljön i en ladugård påverkar korna, och med LED-teknik går det att
laborera med både ljusstyrka och färg i belysningen. Att använda rött och blått
ljus under delar av dygnet, vilket har förespråkats, verkar dock inte ge några
fördelar. Man ska inte krångla till det, ett jämnt vitt ljus och en tydlig
skillnad mellan dag och natt verkar vara det enklaste och bästa för korna. Det
visar Sofia Lindkvist i en avhandling från SLU.
I områden som tidigare dominerats av älg och rådjur finns numera även
dovhjort, kronhjort och vildsvin. Fler arter ger ökad konkurrens om födan
vilket i förlängningen kan öka betesskadorna på tall. En väg framåt är att
fokusera mer på fodertillgång och hänsyn till alla klövviltsarter i
förvaltningen. Det är ett par resultat från en ny forskningsrapport som
forskare bland annat vid SLU gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Tre docenter har utnämnts vid fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) våren 2023. De forskar om djurvälfärd och djurbeteende, företagande inom trädgårdsnäring samt människors matval.
| | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Johanna Grundström | | | | | |
|
|