Nr 16. Bevaka insekter i våroljeväxterna

Bevaka våroljeväxterna extra noga under knoppstadierna. Rapsbaggar har flugit in på flera håll och kålmal finns i många fält sedan ett par veckor. Mängderna varierar och bedömning av bekämpningsbehov behöver göras i fält.

Räkna medeltal per planta

De längst utvecklade vårrapsfälten är nu i knoppstadium. Det är i tidiga knoppstadier som vårrapsen är extra känslig för angrepp av rapsbaggar. Det är samma generation av rapsbaggar som befann sig i höstrapsfälten som kommer till vårrapsen. Håll uppsikt över vårrapsens utveckling och räkna av rapsbaggarna i fältet. Räkna av rapsbaggarna på flera ställen i fältet på slumpvis valda plantor. Rapsbaggarna landar oftast i fältkanten men flyttar inte alltid vidare in i fältet.

Låga trösklar

Bekämpningströsklarna för rapsbagge i våroljeväxter är mycket lägre än i höstraps eftersom vårrapsen har mindre förmåga att kompensera för uppätna knoppar. Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda, se tabellen nedan.

Bekämpningströsklar för rapsbagge i våroljeväxter

Preparatval vid rapsbaggebekämpning

Den första bekämpningen görs med Mavrik 0,2 l/ha. Finns det behov av ytterligare bekämpning använd Mospilan 0,2 kg/ha. Vid mycket starka angrepp som kräver en tredje bekämpning använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. Det är viktigt att bekämpning sätts in först när bekämpningströskeln är uppnådd.

Mavrik får användas i DC 10–19 och DC 30–71. Efter DC 30 får Mavrik användas högst två gånger.

Allt färre preparat ökar risken för resistens

För bekämpning av rapsbaggar finns endast alternativen Mospilan och Mavrik. Med bara två verksamma ämnen, acetamiprid och tau-fluvalinat, ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong.

Resistens mot ”standard” pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet sedan många år tillbaka. Med undantag av vissa områden har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken.

Växtskyddsbrev Nr 3. Resistens hos rapsbaggar och rapsjordloppa – resultat från 2023

Fortsätt bevaka kålmal

Mängden larver per planta varierar mellan fält. De tidigaste larverna har nu gått in i puppstadium.

Det är larverna som ska bekämpas, inte de fullbildade flygande individerna. Bekämpningseffekten är dålig på puppor. Det finns inga bekämpningströsklar eller riktvärden men tidigare erfarenheter visar att det ger bäst effekt att bekämpa dem tidigt, innan de uppförökas till nästa generation. Vid gynnsamma förhållanden kan inflygning och äggläggning ske under längre tid, vilket gör att olika stadier av kålmal finns i fält samtidigt och upprepade bekämpningar kan behövas. Växla mellan preparat med olika verksamma ämnen. Läs på etiketten för bekämpning!

För mer information om kålmalens biologi, se växtskyddsbrev nr 18.

Bekämpning av kålmal

Bekämpning mot rapsbaggar med Mavrik (pyretroid) 0,2 l/ha kan också ha effekt mot kålmalens larver om de inte har hunnit bli för stora eller förpuppats.

Två produkter har beviljats nöddispens för bekämpning av kålmal:

Exirel (cyantranilinprol),0,4 l/ha DC 10-19 respektive 1 l/ha DC 30-59

Carnadine (acetamiprid), 0,25 l/ha

Ytterligare en dispensansökning för att specifikt bekämpa kålmal är inlämnad. Beslut väntas inom den närmaste tiden.

Två parallella regelverk

Det verksamma ämnet i Carnadine är acetamiprid precis som i Mospilan och frågan har kommit upp om paragraf 35a (2 kap. 35 a §, förordning 2014:425 om bekämpningsmedel) gäller. Det skulle innebära att användningen av dessa produkter begränsas så att man bara får köra antingen den ena eller andra på ett fält. Bakgrunden till paragraf 35a är att minska risken för överdosering av ett verksamt ämne på ett fält när flera produkter med samma verksamma ämne används på samma yta. Nufarm har gjort en egen utredning och menar att Carnadine inte begränsar Mospilan eftersom det är en nöddispens. Enligt Jordbruksverkets Miljöregelenhet gäller regelverket om nöddispenser och den svenska förordningen om bekämpningsmedel, där paragraf 35 a ingår, parallellt och det ena gäller inte över det andra. Frågan har inte ställts på sin spets tidigare, så det finns inga vägledande domar i Sverige som kan ge ytterligare ledning om detta.

Kålbladstekel - liten risk för skadliga angrepp

Kålbladstekeln larv kan snabbt orsaka betydande gnagskador men det är ovanligt i våroljeväxter. Stekeln är ca 1 cm lång och påminner om en fluga med orangefärgad bakkropp. Unga larver är blågröna i färgen och finns ofta på bladens undersida. Den fullvuxna larven är ca 1,5 cm lång och blåsvart med en ljus strimma på var sida.

Bekämpning av kålbladstekel

Riktvärde för bekämpning är 1 larv per planta i genomsnitt. Räkna larver på flera olika ställen i fältet eftersom förekomsten brukar vara ojämn.

Preparatval

Mavrik 0,2 l/ha men effekten är osäker. Rikta bekämpningen mot unga larver eftersom äldre, större, larver är svårbekämpade. Mavrik får användas i DC 10–19 och DC 30–71. Efter DC 30 får Mavrik användas högst två gånger.

Följ oss på vår nya sida!

Här uppdaterar vi med nyheter, aktuella växtskyddsfrågor och allmänt skoj från oss inom alla växtskyddscentralernas kompetensområden. Allt från bärfisar i växthus till råttsvansar i Mälardalen. Vi hoppas att ni vill följa oss där!

Växtskyddscentralernas facebooksida