|
|
|
Hej!Sedan förra nyhetsbrevet har det varit full aktivitet i ämnesgrupperna inom partnerskapet. Det är ett givande tillfälle för nätverkande, erfarenhetsutbyte, resultatredovisning och inspel till angelägna kommande aktiviteter. Självklart kom erfarenhetsutbytet att handla mycket om effekterna av kriget i Ukraina som påverkar produktionen i form av kostnader för insatsvaror, personaltillgång, priser m.m. I ämnesgrupperna behandlas också ansökningar om forskningsprojekt i samverkan mellan forskare och partners. I vårens omgång beviljades 11 projekt. Värt att notera var att flera projekt bedömdes kunna bidra till branschöverskridande kunskapsutveckling med bland annat behandling av frön mot sjukdomar inriktad mot skogsplantor. Där kan resultaten bli intressanta även för plantskolor inom trädgårdsbranschen och det kanske finns överförbar kunskap om den teknik som används även för lantbruksfröer. Ett annat initiativ som syftar till att skapa styrka genom samverkan är EU-ansökan ”Smart Agtech Sweden EDIH” som lämnades in nyligen från SLU, RISE, Agroväst och Krinova. Syftet med projektet är att kraftsamla för lantbrukets digitalisering nationellt och i nätverk inom EU. Vi hoppas på positivt besked då vi behöver flera initiativ och konkreta sammanhang där olika aktörer kan skapa mervärden genom samarbete. SLU Partnerskap Alnarp är en arena som vill och kan bidra till det. Hälsningar Håkan Schroeder tf verksamhetsledare, SLU Partnerskap Alnarp
| | | | | Renkavle i höstvete. Foto: Anders TS Nilsson. | 11 nya beviljade projektSLU Partnerskap Alnarps styrgrupp har godkänt finansiering för 11 nya projekt. Sammanlagt har projekt beviljats med en totalbudget på drygt 7 miljoner kronor. Bland projekten som beviljades medel hittar vi modifiering av biogödsel för ökad användning i krukodling och för minskad torvanvändning, identifiering av resistenta askträd i sydsvenska bestånd och integrerad bekämpning av renkavle efter höstveteskörd. | | | | | Foto: äppelsorten Lovisa, fotograf Olle Wennberg. Potatis, fotograf Jenny Svennås Gillner. | Workshops om växtförädling av äpple och potatisI maj arrangeras två workshops kring växtförädling. Den 9 maj är det fokus på äpple och den 16 maj på potatis. Målet med dagarna är att bidra till att stärka svensk äppel- respektive potatisodling genom växtförädling. Resultatet av dagen kommer att användas för att kunna tillvarata olika möjligheter till fortsatt utveckling. Dagarna arrangeras i samarbete mellan SLU Grogrund och SLU Partnerskap Alnarp. Möten genomförs fysiskt på Tejarps Gård utanför Malmö. Anmäl dig redan nu dock senast den 27 april respektive 4 maj. | | | | | Hampa, honungsört och bovete från provtagning i Norra Åsum. Foto: Thomas Prade. | Mellangrödor kan bli protein till människor och djurMed en ökande befolkning i världen ökar efterfrågan på protein. Utvinning och framställning av proteiner på mer otraditionella och innovativa sätt röner därför ett allt större intresse. Och det finns potential att utvinna protein till både livsmedel och foder från grön biomassa som kommer från mellangrödor. Det visar en studie gjord inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp. | | | | | Foto: Linda-Maria Dimitrova Mårtensson. | Ytlig jordbearbetning fungerar väl för att avbryta odling av den perenna KernzaOdling av det fleråriga vetegräset Kernza går bra att avbryta enbart genom harvning så länge det sker upprepade gånger. Plöjning av jorden är därför inte nödvändig visar en ny studie inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp. Studien visar även att Kernza kan fungera som förfrukt till rödbetor. | | | | | Nya projektinom ramen för SLU Partnerskap Alnarp | Brandbegränsning med hjälp av lövträd och vatten (1371)Sökande: Emma Holmström
Partners: Skogstyrelsen Region Syd
Brandbekämpning i svensk skog har varit en prioriterad
samhällssatsning under lång tid och mängden bränder i svensk skogsmark har
därmed varit reglerad över hela landet och i alla skogstyper. Detta projekt ska
utvärdera hur lövträden i skogslandskapet påverkar brandförloppen i spontana
bränder. Det kan vi idag göra genom att använda digitala kartor, baserade på
fjärranalys och riksskogstaxeringens provytor. Under senaste decenniets
utveckling har vi blivit än bättre på att göra noggranna skattningar av skogens
struktur och komposition, dvs. stående volym och trädslag. Vi kan därmed göra
modeller över brandförlopp och se om lövinslag i skogen ger förväntad
förändring av brandförloppet tillsammans med bland annat topografi och
markfuktighetskartor. Lantbrukets företagsledning och digitalisering (1379)Sökande: Per Hansson
Partners: Landshypotek Bank AB, Landshypotek ek för, Skånemejerier ek för samt LRF Skåne
Digitaliseringen pekas ut som en viktig faktor för ökad effektivitet och produktivitet i jordbruket. Trots att många tekniska lösningar finns på plats går utvecklingen långsamt. Ett problem som uppmärksammas är att det tar lång tid att implementera ny teknik och digitala lösningar i ledningssystem på företagsnivå. Syftet med detta projekt är att genom benchmarking av det finska kompetensnätverket AgriHubi, identifiera möjliga områden för samarbete, samt generera ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt inom området företagsledning, entreprenörskap och innovation riktat till de gröna näringarna. Målet är att därigenom att på ett strukturerat och långsiktigt sätt bidra till att stärka kunskapssystemet samt öka konkurrenskraft, lönsamhet och produktion inom lantbruket. | | | | | Verksamhetsberättelse 2021 |
Flera av de stora samhällsutmaningarna och vägen till hållbar samhällsutveckling kan bara lösas genom att tillvarata potentialen i den biologiska produktionen och tillhörande branscher. Under det gångna året har klimatdebatten intensifierats med många kopplingar till de gröna näringarna. Det är stora omställningar som krävs för att möta nya förutsättningar för att bedriva jordbruk, skogsbruk och trädgårdsproduktion och samhällets nya och ökade behov av biobaserade material, förnyelsebar energi, livsmedel och ekosystemtjänster. Tillgång till kunskap baserad från forskning och beprövad erfarenhet är avgörande för att lyckas. Hur har verksamheten i samverkan mellan akademin och den gröna näringen inom SLU Partnerskap Alnarp bidragit under 2021? | | | | | Rapporter och examensarbeten | Vetenskaplig publikation Dimitrova Mårtensson, L.-M.; Barreiro, A.; Olofsson, J. The Perennial Grain Crop Thinopyrum intermedium (Host) Barkworth & D.R. Dewey (Kernza™) as an Element in Crop Rotations: A Pilot Study on Termination Strategies and Pre-Crop Effects on a Subsequent Root Vegetable. Agriculture 2021, 11, 1175. Weimers, K.; Bergstrand, K.-J.; Hultberg, M.; Asp, H. Liquid Anaerobic Digestate as Sole Nutrient Source in Soilless Horticulture — Or Spiked With Mineral Nutrients for Improved Plant Growth. Frontiers in Plant Science, 2022, 13.
| | | | | Foto: Jenny Svennås Gillner. | Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektivLivsmedelsberedskapen har diskuterats flitigt i medierna de senaste åren och är just nu i fokus mer än på länge. Rapporten Livsmedelsproduktion ur ett bereskapsperspektiv som publicerades av SLU Future Food 2018 i samverkan med MSB identifierar sårbarheter i det svenska lantbruket och ger förslag på lösningar. De stora sårbarheterna i ett längre perspektiv är vårt stora beroende av importerade insatsvaror. Satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk har stor betydelse för vår förmåga att klara framtida utmaningar och kriser. | | | | | Lantbrukets nationella kunskapsnav koppling mellan forskning och praktikArbetet fortsätter med att ta fram en gemensam strategi för lantbrukets nationella kunskapsnav. Företrädare för SLU Kompetenscentrum företagsledning, Greppa Näringen, forskningsinstitutet RISE och Jordbruksverket försöker tillsammans dra upp riktlinjerna för hur kunskapsutbytet mellan forskning och praktik skulle kunna se ut. Det gemensamma arbetet handlar om hur de deltagande parterna skulle kunna samverka och fungera som en enhet trots olika organisationer och ämnesområden. Det är viktigt att gruppen pratar ihop sig, eftersom det måste finnas starka relationer mellan aktörerna och de som ska jobba i naven. | | | | | Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle enligt forskarna kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar. Våtmarkerna avger lustgas som är en mycket potent växthusgas och dessutom utarmar ozonskiktet. Hur mycket lustgas som avges beror på mikroorganismerna i marken. Nu visar en ny studie att ett varmare klimat och människans exploatering av våtmarkerna kan påverka sammansättningen av mikroorganismer och göra att utsläppen blir ännu större. Det ökar i sin tur risken för skador på ekosystem och mänskliga samhällen.
Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor. Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor. | | |
|
RedaktionAnsvarig utgivare: Håkan Schroeder Redaktör: Camilla Zakrisson Juhlin Layout, webbpublicering: Parvin Mazandarani | | | | | |
|
|