När vägen blir intelligent
Hur kan ITS och digitalisering göra våra vägar och broar självlärande, uppkopplade och mer hållbara?
InfraSwedens utvecklingsledare Magnus Hjälmdahl reflekterar över hur smarta system öppnar nya möjligheter för underhåll, säkerhet och samarbete i hela branschen.
Vi är vana vid att tänka på vägar, broar och
tunnlar som något stabilt, nästan evigt. De planeras tio–tjugo år framåt,
byggs, invigs och ligger kvar i årtionden utan större förändringar.
Men digitaliseringen av transportsystemet
förändrar allt. För bara 20 år sedan blev smartphones allmänt tillgängliga. För
tre år sedan lanserades den första öppna versionen av ChatGPT. Tittar vi tre,
tio eller tjugo år framåt är utvecklingen inom ITS, digitalisering och AI så
snabb att begreppet “färdig infrastruktur” håller på att förlora sin mening.
Vi rör oss mot en verklighet där
infrastrukturen blir ett ständigt lärande system – uppkopplat, självlärande och
datadrivet. Den blir del av ett ekosystem tillsammans med förare, fordon och
tjänsteleverantörer. Ingen aktör ensam styr längre över helheten.
Denna omställning är både nödvändig och svår.
Nödvändig, eftersom transportsystemen står inför enorma utmaningar: klimat,
säkerhet, tillgänglighet och resurser. Svår, eftersom anläggningsbranschen är
van vid att upphandla etablerade lösningar som levereras färdiga enligt
specifikationer som gjordes flera år tidigare.
Här kommer strategiska innovationsprogram som
InfraSweden och Drive Sweden in. Genom att samla väghållare,
fordonstillverkare, leverantörer, industri och akademi skapas en arena där vi
inte bara pratar om framtiden – vi driver den framåt.
Tänk om vägen själv kunde berätta när den
behöver underhåll. När maskiner, fordon, sensorer och telefoner genererar data
i realtid kan vi förutse slitage, planera insatser och undvika onödiga arbeten.
Datadrivet underhåll och beslutsstöd är inte längre en vision, utan en konkret
möjlighet.
Projekt som Digital Vinter, Digital Bro och
resvaneanalys med mobildata visar vägen. Genom att dela data från mobila
enheter, fordon, drönare eller sensorer kan vi skapa robustare, mer hållbara
och socialt inkluderande transportsystem. Vi kan identifiera otrygga platser,
anpassa drift efter användning och skapa offentliga rum där alla känner sig
trygga, oavsett ålder eller funktionsvariation.
Men tekniken är bara en del av lösningen. Vi
måste också förändra arbetssätt och kultur inom branschen. Anläggningsbranschen
har länge arbetat i stuprör – offentligt mot privat, väg mot järnväg, drift mot
investering. Digitalisering kräver tvärfunktionella samarbeten, öppen
datadelning och nya affärsmodeller.
InfraSweden och Drive Sweden vill skapa
mötesplatser där väghållare, leverantörer, konsulter och akademi kan dela
kunskap och bygga förtroende. Endast tillsammans kan vi gå från pilotprojekt
till verklig implementering.
Sverige har länge varit stolt över sin
trafiksäkerhet och ingenjörstradition. Nu krävs något mer: modet att ta
ledartröjan även inom digitalisering. Att våga prova nytt, samarbeta med nya
aktörer och se värdet i data lika mycket som i betong. För vägen framåt handlar
inte längre om fler mil asfalt – den handlar om intelligens, samarbete och
förtroende.
Precis som vägen, fordonet och föraren måste
alla aktörer i branschen prata med varandra. Och på tal om det: den 1 januari
2027 träder ett lagförslag i kraft som möjliggör självkörande fordon i Sverige.
Då kanske vägen inte längre behöver prata med föraren, utan bara med fordonet.
Men alla aktörer kommer att behöva samarbeta ännu mer.
Är vi
redo?