Historisk nedgång av bärris

Annika Feltons intresse väcktes när kollegor på SLU kunde visa på en historisk nedgången av utbredningen av ljungväxterna blåbär, lingon och ljung (Ericaceae) i svenska skogar.

–  Ungefär samtidigt såg vi också att ljungväxterna är viktigare än vad vi tidigare förstått, inte bara för älgen utan också för andra hjortarter. Då bestämde vi oss för att gräva djupare i relationen mellan skogsskötsel och de här arternas förekomst och tillväxt, i ljuset av deras betydelse som föda för våra stora växtätare.

Tidigare studier hade visat att blåbärsris är en viktig föda för älgar och rådjur, men främst som reservföda på vintern, och man kunde inte se att de åt ljung eller lingon. Men när forskarna i Erica analyserade innehållet i djurens magar hittade de lika stora andelar av lingon, blåbär och ljung.

–  Jag blev ganska förvånad, vi både dubbel- och trippelkollade resultaten, men det stämde. Det är svårt att identifiera de här små fragmenten i magarna, men i lupp ser de ganska annorlunda ut.

En annan studie, av viltforskaren Robert Spitzer, visar också att bärris är viktig föda för såväl älg som andra hjortdjur, och det under hela året, inte bara på vintern.

–  Hans studie bygger på data från Nordmaling i Ångermanland och jag gjorde min i Götaland och södra Svealand. Nu vill vi ta reda på hur det ser ut i andra delar av Sverige. Vi vill också hitta DNA-markörer som identifierar växtarterna, i dag kan vi bara se att de hör till Vaccinium.

Illustrationen sammanfattar flera av resultaten från Erica. Trädsiluetterna illustrerar trädslagssammansättningen som går gradvist från talldominarade skogar (vänster) till grandominerade (höger). Den gröna bakgrunden illustrerar tätheten, där grundytan ökar åt höger. Resultaten handlar om både mängden foder (mörkgråa fält, där forskningen handlat om blåbär, lingon och ljung), och om kvaliteten på fodret (ljusgråa fält) där fokus har varit på enbart blåbär och lingon, under vintern. I den relativt öppna tallskogen täcker ljungväxterna mycket av marken, växer sig höga och erbjuder mycket foderbiomassa. Men fodret kan vara lite mindre aptitligt eftersom det innehåller mindre protein och mer försvarskemikalier än i granskogen. I den täta granskogen är däremot täckningsgraden av ljungväxter låg, plantorna är små till växten och bara lite foderbiomassa finns tillgänglig. De små plantorna kan dock vara attraktiva för viltet eftersom en relativt stor del av deras biomassa är ätbar och erbjuder mer protein och färre försvarskemikalier än i tallskogen. Men ligninhalten i deras kvistar är dock hög, vilket kanske skyddar dem från viltet till viss mån.

Även växternas kemi påverkas

Inte bara mängden ljungväxter påverkas av skogens utformning – även växternas näringssammansättning förändras. I en mörkare skog med mer gran ser näringsbalansen i blåbärs- och lingonrisets annorlunda ut jämfört med en relativt ljus tallskog.

–  Det är inte bättre eller sämre ur ett näringsperspektiv, utan just annorlunda.  I tallskogen har bärriset lite mindre protein men mer kolhydrater och i granskogen tvärtom. Det gör att bärriset i granskogen ligger närmre sälg i näringsbalansen. Men vad det får för konsekvenser vet vi inte ännu. Spelar det roll för en älg hur blåbärsrisets balans mellan kolhydrater och protein ser ut? Om bärriset har mer eller mindre lignin? Eller mer eller mindre fenoler?

Många frågor återstår, men en viktig slutsats i forskningsprojektet Erica är förståelsen för att olika beslut kring skogsskötsel påverkar viltets bete. Annika Felton har under projektets gång mött åtskilliga skogsägare, och intresset för frågan är stort.

–  Jag märker att fler och fler börjar fundera över hur de ska få tillbaka bärriset i sina skogar. De här växterna kallas för foundational species, för att de skapar ekosystem som gynnar andra växter och en massa insekter, men också små däggdjur, fåglar och stora djur.

–  Ibland kan det bli abstrakt när man pratar om stora begrepp som biologisk mångfald och resiliens, då kan det bli lite mer handgripligt när man förstår att om jag gör så här i min skog så påverkar det de djur jag tycker om att jaga.

Läs mer

Rapporten:

Erica: Påverkan av skogsskötsel, klimat och hjortdjurens bete på ljungväxter

Mer information om forskningsprojektet Erica (här finns även länk till slutrapporten):

Erica: Påverkan av skogsskötsel, klimat och hjortdjurens bete på ljungväxter