Järnvägen står i dag inför ökade krav på kapacitet, punktlighet och tillgänglighet. När störningar uppstår påverkas inte bara resenärer utan även godstrafik, näringsliv och samhällsekonomi. Ett mer effektivt underhåll är därför avgörande för både tillväxt, klimatomställning och ett fungerande transportsystem.
Samtidigt är underhållet splittrat. Data finns, men i olika system. Ansvar och incitament är utspridda och även om ny teknik som AI, sensorer och digitala lösningar utvecklas snabbt, används den ofta var för sig i stället för som en helhet. Det gör att mycket av digitaliseringens potential inte tas till vara.
Ett samlat angreppssätt för datadrivet underhåll
Här kan det nya projektet Data2Action bli ett viktigt steg framåt. Målet är att koppla ihop teknik, affärsmodeller, regelverk och arbetssätt i en gemensam helhet så att data faktiskt kan användas för bättre beslut om underhåll. Tekniken finns redan; tåg kan samla in data i drift och drönare kan inspektera infrastrukturen. Utmaningen ligger i att få lösningarna att fungera brett och långsiktigt, inte bara i enskilda pilotprojekt. Vinsterna är tydliga: färre störningar, bättre punktlighet, lägre kostnader och minskad klimatpåverkan. På sikt handlar det också om ett mer robust järnvägssystem som kan förebygga problem i stället för att bara reagera på dem.
Digitalisering är alltså inte målet, utan verktyget. Frågan är hur vi tar steget från teknik i delar till system i helhet. Det kommer det här projektet inom InfraSweden att adressera inom ramen för programmets nätverk om hur vi skyndar på digitala metoder för järnvägsunderhåll.
Parallellt pågår projektet Accelererad implementering av digitala metoder inom järnvägsunderhåll – även det lett av Veronica Jägare vid Luleå tekniska universitet – med fokus på hur branschen kan enas kring arbetssätt, incitament och kontrakt som gör datadrivet, proaktivt underhåll möjligt i praktiken. Tillsammans pekar projekten ut riktningen: från fragmenterade lösningar till ett mer sammanhållet och fungerande järnvägssystem.