Hästar drabbas ofta av ortopediska skador, med hälta som det
vanligaste symptomet på ortopedisk smärta. Till vissa typer av smärta, som till
exempel kraftig akut ortopedisk smärta, har forskare kunnat koppla förändringar
i hästarnas ansiktsuttryck. Om även lindrig ortopedisk smärta ger ändrade
ansiktsuttryck är inte känt ännu.
De senaste framstegen rörande biosensorer ger ökade möjligheter att övervaka välbefinnandet hos fiskar i vattenbruk. Innan nya biosensorer tas i bruk måste dock deras lämplighet och möjliga användningsområden undersökas närmare.
Hur väl fungerar tillämpade hygienrutiner i praktiken?
Fungerande hygienutiner är kritiskt viktiga inom sjukvården för att hindra att smittämnen överförs till patienter och orsakar vårdrelaterade infektioner. I den veterinära verksamheten är det vanligt att patienten behöver rakas, till exempel inför kirurgiska åtgärder eller blodprovstagning, något som ofta orsakar mikroskador i huden och utgör en risk för infektion. Med ökande antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att försäkra sig om att de hygienrutiner som används i praktiken effektivt eliminerar smittämnen så att infektion inte uppstår.
Grisar slåss när de blandas, och grisar blandas ofta! Avvänjning, flytt till slaktgrisbox, transport och på slakteriet – varje tillfälle ger slagsmål som försämrar djurvälfärden. Med okastrerade hangrisar i boxen blir det extra stökigt. I detta projekt ville vi se om socialisering av grisarna kan minska deras aggressiva beteende.
Mjölkkons livslängd påverkar både miljö och ekonomi
En svensk mjölkko kalvar första gången vid i genomsnitt 27 månaders ålder. Den produktiva livslängden därefter är för närvarande ca 2,6 laktationer. Livslängden beror på flera faktorer, bland annat vilken skötsel kon får. Genom att optimera vissa skötselåtgärder finns alltså potential att öka kons hållbarhet. Huvudsyftet med den här studien var att genom simuleringar av olika ”besättningar” och jämföra med data från en svensk genomsnittsbesättning undersöka åtgärder som kan öka livslängden. Vi ville även skatta effekterna på metanutsläpp och på produktionens lönsamhet.
Hundägare lika träffsäkra som djurhälsopersonal efter
kort hullbedömningskurs
Övervikt hos hund är ett växande problem men tidig upptäckt av
övervikt möjliggör insatser för att undvika ytterligare viktökning, försämrad
livskvalitet och andra negativa hälsoeffekter. Hundägaren som ser hunden
dagligen har här en viktig roll, men att bedöma små förändringar i hundars hull
är inte alltid så lätt. Tidigare studier från andra länder har visat att många tenderar
att underskatta hullet på sin hund.
Strålsäkerhet vid ultraljud av hästar dagen efter en scintigrafisk undersökningScintigrafi är en mycket känslig bilddiagnostisk undersökningsmetod som bland annat används för att upptäckta skelettskador hos hästar. Ett radioaktivt ämne injiceras i blodet och tas upp i till exempel skelettet, sedan tas bilder med en så kallad gammakamera som detekterar de gammastrålar som det radioaktiva ämnet avger. Med scintigrafi kan förändringar upptäckas tidigare än med andra metoder men användningen av radioaktivt material ställer krav på rutiner för att minimerar djurhälsopersonalens exponering för strålning.
Smågrisar som föds på stall får järntillskott under sin första levnadsvecka för att undvika blodbrist. Grisar som föds utomhus förväntas i stället få i sig järn genom att böka i jorden. Tidigare forskningsresultat är dock inte eniga om detta är tillräckligt. Syftet med vår studie var att undersöka hemoglobinnivåerna hos utomhusfödda grisar vid tre dagars ålder samt vid avvänjning.
Resultat
och biverkningar vid gentamicinbehandling av kronisk uveit hos svenska hästar
Kronisk eller återkommande uveit är en relativt vanlig
och mycket allvarlig autoimmun ögonsjukdom hos häst som kan leda till blindhet.
Sjukdomen behandlas ofta med antiinflammatoriska läkemedel vilket vid
långtidsbehandling ger hög risk för biverkningar. På senare år har en alternativ
behandling med injektion av antibiotikan gentamicin i ögats glaskropp tagits
fram. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu utvärderat behandlingen
under svenska förhållanden.
Sommaren 2018 väckte stor debatt om hur värmestress hotar mjölkproduktionen. Men värme är bara en typ av extremväder som mjölkbönder behöver möta. Genom djupintervjuer har mjölkbönders syn på extremt väder och hur man arbetar för att förhindra negativ påverkan undersökts. Vi har sedan analyserat böndernas perspektiv i relation till akuta och långsiktiga effekter av värme utifrån nationell data från Kokontrollen.
Du kan stödja
forskning kring sällskapsdjurens sjukdomar
Sällskapsdjurens forskningsfond är en insamlingsstiftelse som beskyddas av H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Fonden ger privatpersoner, företag och föreningar möjlighet att lämna bidrag till forskning om sjukdomar som drabbar hund och katt.