Nydanande avhandling lyfter omsorgen i jordbrukets digitalisering

SLU RÅDNU

2022-12-12

Nydanande avhandling lyfter omsorgen som faktor i jordbrukets digitalisering

Forskaren Christina Lundström har undersökt hur vi kan inkludera lantbrukarna i utvecklingen av ny teknik.

– Forskare och teknikutvecklare har under lång tid haft fokus på tekniken i sig och inte på verkligheten och de lantbrukare som tekniken är beroende av för att fungera, menar Christina Lundström som disputerade med avhandlingen Care in digital farming – from acting on to living with den 6 december 2022.

– Svenskt lantbruk måste ställas om för att de stora utmaningar vi står inför ska kunna mötas. Digitalisering och digital teknik utgör viktiga pusselbitar men teknikutvecklingen måste ske nära praktiken och slutanvändaren involveras i utvecklingen, säger hon. I avhandlingen introducerar Christina Lundström begreppet omsorg (care) och visar behovet av både hjärta och hjärna såväl i forskning som i lantbrukspraktiken. För att fungera i komplexa situationer måste tekniken styra i en för människor önskvärd riktning.

– Vi upplever att hennes nydanande förhållningssätt att använda teorier och begrepp i ett nytt sammanhang av digital teknikanvändning i jordbruket inspirerar till nya frågor och tillvägagångssätt. Det relationella förhållningssättet tillsammans med omsorgen om helheten vidgar perspektivet för forskare i behov av nya teorier som kan bidra till teknik som främjar en hållbar omställning inom jordbruket, menade betygskommittén på SLU.

Christina Lundström menar att man idag ofta lägger skulden på lantbrukarna när det inte funkar.

– Man har en för begränsad syn på relationen mellan människa och teknik. När det inte funkar som planerat så hamnar problemen i knäet på bönderna. Det som behövs är användbara och relevanta tekniklösningar som funkar i praktiken.

-----

Avhandlingen Care in digital farming –from acting on to living with

Foto: Christina Lundström.

Christina Lundström.

-----

Fokus på lärande och utveckling för ökad hållbarhet

Christina Lundström är forskare vid Kompetenscentrum för rådgivning, SLU RådNu i Skara. Lärdomarna som hon gjort i sin avhandling kommer att ingå i hennes fortsatta arbete.

– Jag har ett stort intresse för frågor om lärande och utvecklingsprocesser i lantbruket, med frågor om jordhälsa och conservation agriculture som exempel. Vår odlingsjord och hur dess ekosystem mår är grundläggande för en ökad hållbarhet och det är något som engagerar mig på djupet.

Till exempel projektet Brukningsmetoder för ökad markkvalitet och högre skördestabilitet under extremväder, som drivs av professor Thomas Keller, institutionen för mark och miljö, i samarbete med bland annat Christina och hennes forskarkollega Jenny Höckert.

– Projektet handlar om hur lantbrukare tänker om klimatet och om de ändrar sina strategier i relation till jordhälsa och klimatförändringar. Vi samarbetar med rådgivare och ett 30-tal lantbrukare. Forskarna tar prover och analyserar marken och vi intervjuar lantbrukarna, berättar Christina Lundström.

Hon och hennes kollegor är intresserade av om lantbrukarna börjat tänka annorlunda efter sommaren 2018 då torka och höga temperaturer starkt påverkade hela lantbruket. I projektet deltar omkring 15 lantbrukare i Västergötland och 15 i Östergötland.

– Vi vill bland annat veta om de ändrat brukningssystem. Det är frågor som hänger tätt ihop med jordhälsofrågan. Rådgivningen har varit och är en framgångsfaktor för det svenskt lantbruk, men kraven på rådgivningen och rådgivarna ökar ständigt. Därför finns behov av att arbeta med nya metoder, samverkan och effektivare kunskapsspridning. Här har jag ett brett intresse för hur rådgivningen kan bidra till en hållbarare livsmedelsproduktion.

Foto: Anna Lind Lewin.

Projekt kring jordhälsa och klimat på SLU RådNu

Projektet Från att vilja till att våga och kunna har som mål att bidra till att stödja lantbrukare, som vill använda nya odlingsmetoder för att förbättra jordhälsan. Många lantbrukare visar stort intresse och nyfikenhet för frågor om jordhälsa, men är osäkra på var de ska börja och hur de ska gå tillväga.

Det digitala beslutsstödet Terranimo som ska hjälpa lantbrukare att bedöma risken för markpackning på grund av brukningsmetoder och maskinval. Här är målet att skapa ett verktyg som lantbrukarna ska kunna använda för att se vilka effekter deras maskiner, gamla eller nya, har på marken.

Horizonprojektet PREPSOIL ska bidra till en förbättrad kunskap om jordhälsa hos breda målgrupper. Här deltar SLU RådNu i två uppgifter. Den första syftar till att undersöka hur offentliga och privata aktörer värderar, ser på och arbetar med jordhälsa i lantbruket, skogen och urbana miljöer. Den andra har som mål identifiera och lyfta fram goda pedagogiska exempel om jord för grund- och gymnasieelever. Här kan man anmäla goda exempel.

Brukningsmetoder för ökad markkvalitet och högre skördestabilitet under extremväder, ett projekt som drivs av professor Thomas Keller, Institutionen för mark och miljö på SLU.

Utvecklingen av KliMatspelet: Här ges unga möjligheten att testa olika frågor och målkonflikter som berör klimat, biologisk mångfald, växtnäringshushållning samt konsumtion och produktion av livsmedel.

SM i nedbrytning där tävlingsdeltagarna uppmanas att gräva ned tvättlappar på två olika platser på sin åkermark eller i sin trädgård för att undersöka och reflektera över hur odlingsjorden mår. Arrangeras i samarbete med LRF.

Läs mer på vår hemsida

Foto: Anna Lind Lewin.

Handledare Magnus Ljung, Anna María Pálsdóttir och Jessica Lindblom från SLU tillsammans med Christina Lundström och hennes opponent professor David Christian Rose från Cranfield University (mitten), som även han forskat på relationen mellan teknik och människa i jordbruket.