Kriget i Ukraina
har än så länge bara satt små spår i data över arbetsmarknaden. AKU-data för
mars visade att sysselsättningen minskade något vilket bidrog till att arbetslösheten
steg och landade på 7,6 procent. Antalet nyanmälda och kvarstående lediga platser
var samtidigt fortsatt höga.
Arbetsförmedlingens
data över varsel var kvar på historiskt låga nivåer i mars, vilket är positivt.
Mindre bra är att deras data över arbetslösheten visar på en viss uppgång i
långtidsarbetslösheten för april. Att vi kliver in i nästa kris med en så hög
långtidsarbetslöshet ökar risken för att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.
Konjunkturinstitutets
barometer för april, där frågor ställs om anställningsplanerna under de
kommande tre månaderna, visade inte några tecken på att arbetsmarknaden håller
på att svalna av.
Sveriges BNP vände upp i mars, efter att ha fallit två
månader i rad med sammantaget 1,2 procent från nivån i december. BNP-indikatorn
för hela första kvartalet visar härmed preliminärt en nedgång för Sveriges BNP
med 0,4 procent från föregående kvartal, säsongsrensat. Jämfört med första
kvartalet förra året låg nivån på BNP 3 procent högre första kvartalet i år.
Det ordinarie utfallet för första kvartalet publiceras först
den 30 maj, men indikatorn tyder på att även det mer definitiva utfallet kommer
visa att BNP föll i början på året.
Eftersom vi saknar säsongsrensade månadssiffror i fasta
priser gör vi ingen uppskattning av utrikeshandelns utveckling mellan februari
och mars, men den positivare utvecklingen för exporten i årstakt jämfört med
importen kan indikera att exportnettot bidrog till att fallet i BNP inte blev
djupare första kvartalet i år.
Rysslands invasion av Ukraina gör det mycket svårt att
bedöma de ekonomiska konsekvenserna av kriget för Sverige, EU och andra delar
av världen. Hur utvecklas ekonomin i den nya
verkligheten? Hur påverkar Rysslands anfallskrig mot Ukraina? Hur påverkar
Kinas covidpolitik och exempelvis utvecklingen i Shanghai? Vad kan vi räkna med
när det gäller geopolitisk osäkerhet, energiförsörjning, eventuell oro i det
finansiella systemet, hot om recession etc.?
Med utgångspunkt i olika scenarier presenterar
Industriekonomerna sin konjunkturprognos onsdagen den 11 maj kl 9.00 i
Teknikföretagens lokaler på Storgatan 5 i Stockholm. Frukost serveras från
kl 08.30. Där ska vi försöka ge svar på frågorna ovan.
På plats finns Industriekonomernas ekonomer Lena Hagman,
Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall för att redogöra för den ekonomiska
utvecklingen.
På plats finns även Johan Wiktorin, som är rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor samt medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han kommer att tala om den säkerhetspolitiska utvecklingen.
En allt större del av Sveriges export försörjs av inhemsk
produktion. Stora förändringar i de globala värdekedjorna visade sig redan
innan Coronakrisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det visar en ny
rapport som Industriekonomerna presenterade i dag.
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas
Ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen: Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna: Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Du
får det här nyhetsbrevet för att du är medlem i Teknikföretagen eller Industriarbetsgivarna, och vi tror att ekonomiska rapporter och analyser är av intresse för dig.
