Flera vårrapsfält närmar sig knoppstadium och det är dags att bevaka
rapsbaggar. I några fält finns det också kålmal och kålbladstekel. Man behöver ha
regelbunden bevakning av vårrapsen eftersom insektsskador kan komma snabbt.
Tidig vårraps i vår region börjar närma sig tidigt knoppstadium
eller har precis kommit in i tidiga knoppstadier. Det är i knoppstadierna som
vårrapsen är extra känsliga för angrepp av rapsbaggar. Det är samma generation
av rapsbaggar som befann sig i höstrapsfälten som kommer till vårrapsen. Håll
uppsikt över vårrapsens utveckling och räkna av rapsbaggarna i fältet. Räkna av
rapsbaggarna på flera ställen i fältet, de landar oftast i fältkanten men
flyttar inte alltid vidare in i fältet.
Låga trösklar
Bekämpningströsklarna för rapsbagge i vårraps är mycket lägre än
i höstraps eftersom vårrapsen har mindre förmåga att kompensera för uppätna
knoppar. Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda, se tabellen nedan.
Preparatval
Den första bekämpningen görs med Mavrik 0,2 l/ha. Finns det behov av
ytterligare bekämpning använd Mospilan 0,2 kg/ha. Vid mycket starka angrepp som
kräver en tredje bekämpning använd Mavrik 0,2 l/ha ännu en gång. Det är viktigt
att bekämpning sätts in först när bekämpningströskeln är uppnådd.
Mavrik får användas i DC 10–19 och DC 30–71. Efter DC 30 får Mavrik
användas högst två gånger.
Allt färre preparat ökar risken för resistens
För bekämpning av rapsbaggar finns endast alternativen Mospilan och Mavrik. Med bara två verksamma ämnen, acetamiprid och tau-fluvalinat, ökar risken för att rapsbaggar utvecklar resistens. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat med samma verkningssätt mer än en gång per säsong.
Resistens mot ”standard” pyretroider, med svaga effekter som följd, förekommer i hela odlingsområdet sedan många år tillbaka. Med undantag av vissa områden har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken.
I enstaka fält har det noterats kålbladstekel. Håll utkik efter larver som snabbt kan orsaka
betydande gnagskador. Endast fält i tidigt örtbladstadie riskerar skadliga
angrepp. Oftast syns ett angrepp i större eller mindre fläckar i fält. Den
fullvuxna insekten är svår att upptäcka i fältet. Stekeln är ca 1 cm lång och
påminner om en fluga med orangefärgad bakkropp. Unga larver är blågröna i
färgen och finns ofta på bladens undersida. Den fullvuxna larven är ca 1,5 cm
lång och blåsvart med en ljus strimma på var sida.
Bekämpning av kålbladstekel
Riktvärde för bekämpning är 1 larv per planta i genomsnitt. Räkna larver på
flera olika ställen i fältet eftersom förekomsten brukar vara ojämn.
Preparatval
Mavrik 0,2 l/ha men effekten är osäker. Rikta bekämpningen mot unga larver
eftersom äldre, större, larver är svårbekämpade. Mavrik får användas i DC 10–19
och DC 30–71. Efter DC 30 får Mavrik användas högst två gånger.
Fortsätt bevaka kålmal
I vårt område har vi hittat kålmalens larver i enstaka fält.
Det är larverna som ska bekämpas, inte de fullbildade
flygande individerna. Det finns inga bekämpningströsklar eller riktvärden men
tidigare erfarenheter visar att det ger bäst effekt att bekämpa dem tidigt,
innan de uppförökas till nästa generation. Vid gynnsamma förhållanden kan
inflygning och äggläggning ske under längre tid, vilket gör att olika stadier av
kålmal finns i fält samtidigt och upprepade bekämpningar kan behövas.
I tidigt utvecklade fält kan bekämpning mot rapsbaggar med Mavrik 0,2 l/ha
också ha effekt mot kålmalens larver om de inte har hunnit bli för stora eller
förpuppats.
Carnadine, 0,25 l/ha, har beviljats nöddispens för bekämpning av kålmal.
Ytterligare dispensansökningar för att
specifikt bekämpa kålmal är inlämnade. Beslut för övriga dispensansökningar väntas inom den närmaste tiden.
Det verksamma ämnet
i Carnadine är acetamiprid precis som i Mospilan och frågan har kommit upp om
paragraf 35a (2 kap. 35 a §, förordning 2014:425 om bekämpningsmedel) gäller.
Det skulle innebära att användningen av dessa produkter begränsas så att man
bara får köra antingen den ena eller andra på ett fält. Bakgrunden till
paragraf 35a är att minska risken för överdosering av ett verksamt ämne på ett
fält när flera produkter med samma verksamma ämne används på samma yta. Nufarm
har gjort en egen utredning och menar att Carnadine inte begränsar Mospilan
eftersom det är en nöddispens. Enligt Jordbruksverkets Miljöregelenhet gäller
regelverket om nöddispenser och den svenska förordningen om bekämpningsmedel,
där paragraf 35 a ingår, parallellt och det ena gäller inte över det andra.
Frågan har inte ställts på sin spets tidigare, så det finns inga vägledande
domar som kan ge ytterligare ledning om detta.
Följ oss på vår nya sida!
Här uppdaterar vi med nyheter, aktuella växtskyddsfrågor och
allmänt skoj från oss inom alla växtskyddscentralernas kompetensområden. Allt
från bärfisar i växthus till råttsvansar i Mälardalen. Vi hoppas att ni vill
följa oss där!
