Barometrar ger riktning men inte nivå

Konjunkturindikatorer tilldrar sig ofta stor uppmärksamhet och tillskrivs av många bedömare betydande värde som mätare på framtida konjunkturläge.

Det finns ofta en skapligt stark korrelation mellan indikatorerna och årstakten i den ekonomiska aktiviteten. Styrkan i sambandet varierar dock starkt över tid. Indikatorerna säger således något om riktningen men det går inte att dra slutsatser kring styrkan i den ekonomiska aktiviteten utifrån värdet på indikatorerna.

Ett talande exempel är sambandet mellan den mest tilltrodda indikatorn i USA, inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (ISM), och produktionen i tillverkningsindustrin. Ibland indikerar exempelvis en nivå på ISM på 60 att produktionen växer med 10-15 procent, vid andra tillfällen bara med någon enstaka procent.

Liknande gäller för KI-barometern. Ibland har exempelvis en KI-barometer på115 sammanfallit med en årlig tillväxt för industriproduktionen på 3-4 procent, vid andra tillfällen med 10-20 procent.

Hur nära är nästa recession?

Vill vi hitta mer tillförlitliga konjunkturorakel än barometrar och sentimentindikatorer får vi leta på annat håll.

Aktiemarknaden har undersökts i detta avseende av bland andra nationalekonomen Paul Samuelsson. Tillämpar vi hans metodik så kan vi konstatera att börsen har förutspått 24 av de senaste 14 recessionerna. Slutsatsen är således att aktiemarknaden inte är en tillförlitlig ledande konjunkturindikator. Bland annat beroende på att aktiemarknaderna styrs av så många fler faktorer än bara konjunkturen.

USA:s obligationsmarknad, däremot, har fungerat bra som en ledande konjunkturindikator. När de korta räntorna blir högre än de långa har avkastningskurvan, som visar förhållandet mellan räntenivåerna för obligationer med olika löptider, inverterat. Detta har visat sig vara en bra indikator på att en recession är i antågande.

Avkastningskurvan har inverterat – 10-årsräntan har fallit under 3-årsräntan – inför samtliga USA-recessioner de senaste 60-åren med undantag av Coronakrisen.

Vilka rörelser kan vi då förvänta oss för avkastningskurvan framöver? Förväntningarna på kommande räntehöjningar från Fed pekar mot att avkastningskurvan ser ut att invertera någon gång under tredje kvartalet 2022.

Lurar en USA-recession runt hörnet? Vad får då detta för konsekvenser för svensk industri och ekonomi? Läs mer i artikeln av Mats Kinnwall.