Diagnostik av bukspottskörtelinflammation – nytt instrument utvärderat
Inflammation i bukspottkörteln (pankreatit) är en allvarlig sjukdom hos hund som kan vara svår att upptäcka eftersom den kliniska bilden varierar, och för att andra sjukdomar kan ge liknande symtom. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu utvärderat ett nytt instrument, med förhoppningen att kunna underlätta diagnostik av sjukdomen.
Algtillskott till gödseln kan minska metanutsläppen
Tillskott av rödalgen Asparagopsis taxiformis till mjölkkors foderstat kan enligt tidigare studier minska metanutsläppen från fodersmältningen. Forskare vid SLU har nu undersökt om en tillsats av rödalgen till träck från mjölkkor också kan minska metanavgången från gödseln.
Tarmflorans bakterier kommunicerar med immunsystemet och hjärnan, och är viktiga för mag-tarmhälsan och tarmväggens funktion. Prebiotika är växtfiberbaserade produkter som ska gynna tillväxt av goda bakterier i tarmen. Trots att det finns produkter för att stödja hästens tarmflora att köpa på marknaden har effekten av dem sällan undersökts vetenskapligt.
Fosfor som återvinns från förbränt avloppsslam kan kvalitetsmässigt fungera som fosfat i foder till kycklingar och grisar. Detta har visats i ett samarbetsprojekt mellan SLU, Lantmännen och företaget EasyMining.
Långvarig brist på aminosyran taurin kan leda till olika sjukdomstillstånd som, utan behandling i form av taurintillskott i fodret, kan påverka både livskvalitet och livslängd. Kunskapen om taurinbrist hos hund är begränsad och i avsaknad av en korrekt ställd diagnos riskerar drabbade hundar att bli allvarligt sjuka och att dö i förtid. För att öka kunskapen om hur taurinbrist kan diagnosticeras hos hund har en studie nyligen utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Det svenska spolmaskprogrammet: styrkor och svagheter
I början av 2000-talet ökade antalet infektioner med spolmasken Ascaridia galli bland frigående värphöns. Infektionen påverkar hönsens hälsa och produktivitet. Spolmaskar kan också i sällsynta fall nå äggvitan. Det anses inte vara någon risk att smittan förs vidare till konsumenten, men spolmask i äggen är ändå inte önskvärt.
Hud och hår har många viktiga funktioner hos både djur och människa, till exempel som skydd mot UV-strålar och som del i vår temperaturreglering. Många sjukdomar drabbar dessvärre huden och flera av dessa påverkar även hårsäckarna, bland annat startar vissa typer av hudcancer i hårsäckarnas pigmentproducerande stamceller (melanocyter). Därför studerar våra forskare genetiska mekanismer i hårsäckens celler, med häst som modell för däggdjuren. För detta behövs bra provtagningsmetoder.
Bibehållen mjölkproduktion vid förlängt kalvningsintervall för förstakalvare
Inom mjölkproduktionen har ett kalvningsintervall på 12 månader länge ansetts vara mest ekonomiskt. Detta har dock börjat ifrågasättas, bland annat eftersom många kor behöver sinläggas när de fortfarande producerar mycket mjölk. Om kalvningsintervallet förlängs innebär det lägre avkastning vid sinläggningen, vilket är gynnsamt ur juverhälsosynpunkt. Övergångsperioden från kalvning till laktation är en utmanande tid för korna, men genom en förlängning av kalvningsintervallet inträffar dessa perioder mer sällan. Det kan innebära flera fördelar, inte minst för kornas välfärd.
Samband mellan rörelseasymmetrier och sidighet hos ridhästar?
När en häst blir halt försöker den avlasta det onda benet genom att röra sig asymmetriskt i trav, vilket idag kan mätas objektivt. Forskning har dock visat att rörelseasymmetrier är mycket vanliga även hos hästar i träning som bedöms vara friska. Detta har väckt frågan om rörelseasymmetrierna kan uppkomma av andra orsaker än smärta.
Moderna betesskogar kan förena produktions-, naturvårds- och klimatmål
Moderna betesskogar (silvipastoral agroforestry) kan vara snörräta planterade trädrader mellan vilka djur betar. Sådan agroforestry har en obetydlig omfattning i Sverige. Däremot finns det gott om trädklädda beteshagar och även en del betad skog. Sådan kombinerad markanvändning har historiskt haft stor betydelse för vår försörjning av mat, energi och virke, och skulle kunna få stor betydelse även framöver. Vi har analyserat de framtida förutsättningarna för en kombinerad produktion av kött, energived, virke och naturvärden i Sverige.
